📄 Psykoser och schizofreni

Hur är det att uppleva en verklighet som andra inte delar? Vad händer i hjärnan vid en psykos? Och hur kan vården bäst stödja en person med schizofreni till ett fungerande liv?

Psykoser och schizofreni är bland de mest komplexa och allvarliga psykiska sjukdomarna. De påverkar individens verklighetsuppfattning, tankar och känslor på ett genomgripande sätt. Schizofreni är en kronisk psykossjukdom som ofta debuterar i unga vuxenår och kan medföra svåra funktionsnedsättningar. Men trots detta finns det effektiva behandlingsmetoder och stödinsatser som kan hjälpa personer att leva ett stabilt och meningsfullt liv.

I detta kapitel går vi igenom vad en psykos är, hur schizofreni diagnostiseras och behandlas samt hur vård och omvårdnad kan utformas för att främja återhämtning. Vi tittar också på de utmaningar som personer med psykossjukdom möter och vilken roll vårdpersonalen har i deras rehabilitering.

Vad är en psykos?

En psykos är ett tillstånd där en persons verklighetsuppfattning är förändrad. Det innebär att personen kan uppleva hallucinationer, vanföreställningar och störningar i tankeförmågan. Psykoser kan uppstå vid flera olika tillstånd, däribland schizofreni, bipolär sjukdom, drogpåverkan eller allvarlig stress.

Psykoser kan vara:

• Akuta – Snabbt insättande symtom, ofta i samband med trauma, drogpåverkan eller sömnbrist.
• Kroniska – Långvariga symtom, som vid schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom.

Schizofreni – en allvarlig psykossjukdom

Schizofreni är en av de vanligaste psykossjukdomarna och kännetecknas av:

• Positiva symtom – Hallucinationer, vanföreställningar och desorganiserat beteende.
• Negativa symtom – Social tillbakadragenhet, känslomässig avtrubbning och minskad initiativförmåga.
• Kognitiva symtom – Svårigheter med minne, koncentration och planering.

Schizofreni har ofta en gradvis debut, där tidiga symtom kan vara misstänksamhet, social isolering och förändrade tankemönster.

Orsaker till psykoser och schizofreni

Det finns ingen enskild orsak till schizofreni, men forskningen har identifierat flera riskfaktorer:

• Genetisk sårbarhet – Ärftlighet spelar en stor roll.
• Neurobiologiska faktorer – Obalans i dopaminsystemet tros vara centralt.
• Miljöfaktorer – Trauma, stress, social isolering och droganvändning kan utlösa psykoser.
• Prenatala faktorer – Infektioner under graviditet och syrebrist vid förlossning ökar risken.

Symtom och skattningsinstrument

Vanliga symtom vid schizofreni och psykoser är:

• Hallucinationer – Att höra röster eller se saker som inte finns.
• Vanföreställningar – Orimliga övertygelser som inte stämmer med verkligheten.
• Tankestörningar – Ologiskt tänkande, svårigheter att hålla en röd tråd i samtal.
• Affektiva symtom – Känslomässig avtrubbning, ångest och depression.

För att diagnostisera psykossjukdomar används skattningsinstrument som:

• PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) – Bedömer positiva och negativa symtom.
• MINI (Mini International Neuropsychiatric Interview) – Strukturerad intervju för psykiatriska diagnoser.
• GAF (Global Assessment of Functioning Scale) – Bedömning av funktionsnivå.

Behandling av psykoser och schizofreni

Behandling syftar till att lindra symtom, förbättra funktionsförmåga och förebygga återfall.

Farmakologisk behandling

• Antipsykotiska läkemedel – Vanligaste behandlingen. Exempel:
  • Första generationens antipsykotika (t.ex. Haldol) – Effektiva men med fler biverkningar.
  • Andra generationens antipsykotika (t.ex. Olanzapin, Risperidon) – Färre motoriska biverkningar.
• Biverkningar – Viktökning, trötthet, metabola syndrom och extrapyramidala symtom.

Psykologisk och social behandling

• Kognitiv beteendeterapi (KBT) – För att hantera vanföreställningar och ångest.
• Social färdighetsträning – Hjälper patienten att fungera i vardagen.
• Familjeinterventioner – Stöd till anhöriga och patienten i sin sjukdom.

Omvårdnad och psykosocialt stöd

• Motiverande samtal (MI) – För att stärka patientens motivation till behandling.
• Boendestöd och sysselsättning – Hjälper till med en strukturerad vardag.
• Samordnad vårdplanering (SIP) – För samarbete mellan vård, socialtjänst och anhöriga.

Vikten av prevention och återhämtning

Schizofreni är en långvarig sjukdom, men många kan återhämta sig med rätt stöd. Viktiga faktorer för återhämtning är:

• Tidigt insatt behandling – Ju tidigare behandling, desto bättre prognos.
• Stabil medicinering och uppföljning – Regelbunden kontakt med vården.
• Stöd från närstående och samhället – Minskar risken för isolering och återfall.
• Meningsfull sysselsättning – Arbete eller daglig verksamhet bidrar till ökad livskvalitet.