📄 Källkritik

📄 Källkritik

I ett samhälle där information finns överallt – i nyheter, sociala medier, reklam, poddar, chattar och AI-genererade texter – blir källkritik en avgörande kompetens. Det handlar om att kunna granska informationens ursprung, syfte och trovärdighet innan man litar på den, sprider den vidare eller använder den som underlag för beslut.

Källkritik innebär att ställa frågor:
Vem säger det? Varför? När? Hur? I vilket sammanhang? Genom att analysera avsändare, budskap, syfte och kontext kan vi avgöra om informationen är tillförlitlig eller om den riskerar att vilseleda, förenkla eller manipulera.

Det finns olika typer av källor – primära, sekundära och tertiära – och varje typ kräver sin bedömning. En förstahandskälla (t.ex. ett vittnesmål eller en originalrapport) har andra styrkor och svagheter än en artikel som sammanfattar eller kommenterar andras arbete. Även bilder, statistik och kartor kräver kritisk granskning: är de redovisade i rätt sammanhang och med rätt proportioner?

I digitala medier är källkritik särskilt viktig. Algoritmer styr ofta vad vi ser, och desinformation kan spridas snabbt genom delningar och klick. Det är inte ovanligt att satir, propaganda, misstag eller medvetna lögner får stort genomslag – särskilt om de bekräftar våra förutfattade meningar.

Källkritik handlar därför inte bara om teknisk färdighet utan också om självkritik: att våga ifrågasätta sin egen tolkning, sina filterbubblor och vad man är benägen att tro på. I en demokrati är det avgörande att medborgarna kan värdera information, särskilja fakta från åsikter, och se igenom försök till påverkan.

I skolan, i arbetslivet och i det offentliga samtalet bygger trovärdighet på god informationshantering. Därför är källkritik inte bara ett verktyg – det är en hållning.

💭 Reflektionsfråga
Hur avgör du om information du möter online är pålitlig? Vilka strategier kan hjälpa dig att stå emot falsk information eller påverkanskampanjer?