Hypotoni hos äldre
Hypotoni, eller lågt blodtryck, innebär att blodtrycket är lägre än normalt, vilket kan leda till yrsel, svimningskänsla och i vissa fall fallolyckor. Hos yngre personer är hypotoni sällan ett problem, men hos äldre kan det vara en riskfaktor eftersom blodtillförseln till hjärnan kan minska vid plötsliga blodtrycksfall. En vanlig form av hypotoni hos äldre är ortostatisk hypotoni, vilket innebär att blodtrycket sjunker kraftigt vid uppresning från sittande eller liggande läge. Detta beror på att kroppen inte hinner kompensera för ändringen i kroppsläge genom att dra ihop blodkärlen tillräckligt snabbt. Orsaker till hypotoni kan inkludera uttorkning, hjärtsjukdomar, nervsjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, eller biverkningar av läkemedel, särskilt blodtryckssänkande mediciner.
Symtomen på hypotoni varierar men inkluderar ofta yrsel, ostadighet, svimningskänsla och trötthet. Vissa personer kan också uppleva synrubbningar, koncentrationssvårigheter eller kallsvettning vid plötsliga blodtrycksfall. Hos äldre kan hypotoni vara en bidragande orsak till fallolyckor, särskilt om personen reser sig snabbt från sängen eller stolen. Vid ortostatisk hypotoni är det vanligt att symtomen uppstår inom några sekunder till minuter efter att personen har rest sig, och de kan avta när personen sätter sig eller lägger sig ner igen. Undersköterskan kan ha en viktig roll i att observera dessa symtom och rapportera om patienten ofta verkar yr eller ostadig vid förflyttning.
Behandlingen av hypotoni beror på den bakomliggande orsaken. Om hypotoni orsakas av uttorkning kan ökat vätskeintag vara en enkel och effektiv åtgärd. Undersköterskan kan hjälpa till genom att uppmuntra regelbundet drickande, särskilt om patienten har nedsatt törstkänsla. Vid ortostatisk hypotoni kan patienten behöva stöd vid uppresning och bör uppmanas att resa sig långsamt för att undvika blodtrycksfall. Det kan också vara bra att höja huvudändan av sängen något och att använda stödstrumpor för att förbättra blodcirkulationen. Regelbunden fysisk aktivitet kan hjälpa till att stärka kärlreaktionen och minska risken för blodtrycksfall. Vid misstanke om att läkemedel bidrar till hypotoni kan sjuksköterskan eller läkaren behöva justera doseringen.
Läkemedelsbehandling vid hypotoni
Läkemedelsbehandling används sällan vid hypotoni men kan övervägas i vissa fall, särskilt vid svåra symtom. Exempel på medicinska behandlingar inkluderar:
- Mineralkortikoider (t.ex. fludrokortison) – Ökar blodvolymen genom att kroppen håller kvar mer vätska och salt.
- Sympatomimetika (t.ex. midodrin) – Höjer blodtrycket genom att dra ihop blodkärlen.
- Koffein eller teofyllin – Kan i vissa fall användas för att stimulera blodcirkulationen.
Eftersom läkemedel mot hypotoni kan ha biverkningar, såsom högt blodtryck i liggande position (supine hypertension), används de med försiktighet och oftast som sista utväg. Undersköterskan kan bidra genom att hjälpa patienten att följa behandlingen, vara uppmärksam på symtomförändringar och anpassa omvårdnaden för att minska risken för fall och yrsel.
Hypotoni är ofta en hanterbar sjukdom genom livsstilsanpassningar och omvårdnadsåtgärder. Genom att arbeta förebyggande och vara observant på symtom kan undersköterskan bidra till att förbättra patientens säkerhet och välbefinnande.
