Vad menas med begreppet ”Den dolda läroplanen”?

Den dolda läroplanen syftar på alla de normer, värderingar och oskrivna regler som människor lär sig i olika sociala miljöer – utöver det som uttryckligen lärs ut. I skolans värld handlar det till exempel om att elever lär sig att passa tider, följa regler, vänta på sin tur och anpassa sig till auktoriteter, även om detta inte står i kursplanen.

I ett bredare samhällsperspektiv innebär den dolda läroplanen att vi alla påverkas av outtalade sociala förväntningar. Det kan handla om hur man klär sig, hur man fördelar ansvar i familjen eller vilka beteenden som anses ”normala” i en viss grupp.

Praktisk innebörd i vård och omsorg:
För personal innebär detta att vara medveten om att även omsorgsmiljöer har en dold läroplan. Brukare lär sig inte bara av formella regler och rutiner, utan också av personalens attityder, språkbruk och sätt att organisera vardagen. Det betyder att personalens förhållningssätt kan bidra till inkludering – men också riskera att skapa känslor av utanförskap om man inte är lyhörd.

Exempel:

• På ett särskilt boende kan brukare lära sig att anpassa sina vanor till schemalagda rutiner, även om deras egna önskemål ser annorlunda ut.

• Barn i familjehem kan lära sig nya normer för hur man kommunicerar eller firar högtider, vilket blir en del av den dolda läroplanen.

• Om personal alltid tar beslut åt brukaren, lär sig brukaren indirekt att deras egna åsikter inte är viktiga.

Aktuell statistik:
Skolverket (2023) betonar att den dolda läroplanen påverkar elevers likvärdighet i skolan. Även inom vård och omsorg pekar forskning på att brukares möjlighet till självbestämmande ofta begränsas av outtalade rutiner och strukturer – trots lagens mål om delaktighet och inflytande.