Primär socialisation sker under barndomen och är den första och mest grundläggande socialisationen. Här lär sig barnet språk, normer, värderingar och sociala regler främst genom familjen. Den formar grunden för identiteten och hur individen ser på världen.
Sekundär socialisation sker senare i livet när individen möter nya miljöer, till exempel skola, fritidsaktiviteter, arbetsliv eller föreningsliv. Här lär man sig mer specialiserade roller och anpassar sig till olika sociala grupper.
Tertiär socialisation handlar om den påverkan som sker genom massmedia, sociala medier och kultur. Den sker ofta indirekt och kan forma världsbild, ideal, livsstil och konsumtionsmönster.
Praktisk innebörd i vård och omsorg:
För personal är det viktigt att förstå att brukare har formats genom olika socialisationsnivåer. Stödet kan därför behöva anpassas till både bakgrund och nuvarande livssituation. Till exempel kan en brukare ha starka normer och vanor från sin primära socialisation, medan yngre brukare ofta påverkas starkt av digitala miljöer.
Exempel:
En äldre person kan ha med sig starka värderingar från sin primära socialisation, som påverkar synen på familj och könsroller.
En ungdom på ett HVB-hem kan påverkas mer av kamrater och digitala medier än av familjens normer.
En vuxen med funktionsnedsättning kan utveckla sociala färdigheter genom daglig verksamhet, vilket är ett exempel på sekundär socialisation i praktiken.
Aktuell statistik:
Enligt Internetstiftelsen (2023) använder över 95 % av ungdomar mellan 16–25 år sociala medier dagligen. Detta gör tertiär socialisation via digitala miljöer till en av de mest betydelsefulla faktorerna för unga brukare idag.
Recommended Comments
Join the conversation
You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.