Vad menas med kultur som gemensamt levnadssätt?

Kultur som gemensamt levnadssätt handlar om de normer, värderingar och sociala mönster som människor delar inom en grupp eller ett samhälle. Den fungerar som ett rättesnöre för vad som anses vara rätt eller fel, och påverkar både individens handlingar och andras förväntningar på hur man bör bete sig.

I detta gemensamma levnadssätt ingår traditioner, seder och högtider som skapar kontinuitet och samhörighet, exempelvis julfirande, midsommar eller religiösa högtider. Sådana gemensamma uttryck ger struktur åt livet och stärker känslan av tillhörighet.

För att arbeta professionellt i mötet med brukare krävs kulturell kompetens – förmågan att förstå, respektera och anpassa sig till olika kulturella bakgrunder. Det innebär inte att personalen behöver dela samma kultur, utan att man kan möta brukaren med nyfikenhet och respekt utan att värdera olikheter negativt.

Kulturell identitet är individens egen känsla av tillhörighet till en kultur. Den kan uttryckas genom språk, klädsel, mat, musik eller högtider. För vissa brukare är denna identitet en viktig del av välbefinnandet och måste respekteras och bekräftas i omsorgen.

Aktuell statistik:
Enligt SCB (2022) har omkring 20 % av Sveriges befolkning utländsk bakgrund. Detta gör mångfald till en självklar del av vård och omsorg, där personal möter människor med olika traditioner och rättesnören för vardagen.