Varför är personer med IF extra sårbara vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck? Hur kan det visa sig?

Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är särskilt sårbara i hederskontexter eftersom de ofta har svårare att förstå och ifrågasätta normer, eller att söka hjälp om de blir utsatta. Begränsningar i kognitiva förmågor kan göra det svårt att se skillnaden mellan vad som är personliga rättigheter och vad som är kontroll eller förtryck.

Sårbarheten kan visa sig genom att:

• individen inte får bestämma över vardagliga saker som klädsel, vänner eller fritid.

• familjen utnyttjar beroendet av stöd för att utöva ännu starkare kontroll.

• personen har svårt att formulera sin situation för myndigheter eller personal.

• individen inte vågar eller kan anmäla övergrepp på grund av bristande förståelse för sina rättigheter.

Forskning från Länsstyrelsen Östergötland (2021) lyfter fram att personer med IF kan utsättas för samma former av hedersförtryck som andra, men med större risk att bli helt osynliga för omgivningen. Bristen på anpassad information och trygg tillgång till stöd gör att utsattheten riskerar att bli livslång.

För personal inom social omsorg är det därför avgörande att vara extra uppmärksam, arbeta med lättillgänglig information, använda alternativa kommunikationssätt och säkerställa att brukaren har möjlighet att uttrycka sin vilja.

Aktuell statistik:
Enligt Socialstyrelsen (2022) lever ca 67 000 personer i Sverige med beslut om LSS-insatser på grund av intellektuell funktionsnedsättning. Bland dessa finns en särskild riskgrupp för hedersrelaterat förtryck som ofta inte uppmärksammas.