Vad menas med IBIC och livsområden?

IBIC står för Individens Behov I Centrum och är ett nationellt arbetssätt som Socialstyrelsen tagit fram. Syftet är att ge ett gemensamt språk i vård och omsorg, så att brukarens behov kan beskrivas på ett tydligt, rättssäkert och jämförbart sätt.

I stället för att bara fokusera på diagnos eller insats beskriver IBIC vad brukaren faktiskt behöver stöd med i vardagen. Genom IBIC blir det lättare att sätta mål, följa upp insatser och skapa delaktighet.

Livsområden är de olika delar av livet som används i IBIC för att kartlägga behov. De bygger på WHO:s internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Exempel på livsområden är:

• Personlig vård (t.ex. hygien, påklädning, måltider)

• Boende och hushåll (t.ex. städ, inköp, ekonomi)

• Hälsa och vård (t.ex. medicinering, behandling, egenvård)

• Sociala relationer (t.ex. familj, vänner, nätverk)

• Sysselsättning och delaktighet (t.ex. daglig verksamhet, arbete, fritid)

• Trygghet och säkerhet (t.ex. fallrisk, larm, stöd vid oro)

Fördelar med IBIC:

• Brukaren sätts i centrum – fokus ligger på vad som är viktigt för just den personen.

• Det skapar tydlighet mellan handläggare, omsorgspersonal och andra professioner.

• Mål kan formuleras utifrån livsområden och följas upp systematiskt.

• Brukaren blir mer delaktig eftersom insatser kopplas till vardagliga situationer som är lätta att förstå.

Sammanfattning:
IBIC är ett arbetssätt som hjälper personalen att beskriva och förstå brukarens behov utifrån olika livsområden. Det gör omsorgsprocessen mer personcentrerad, jämförbar och rättssäker.