📘 Energi-, närings- och vätskebehov vid sjukdom

Kroppen består till stor del av vatten, men mängden varierar med ålder, kön och andel fettvävnad. Ett spädbarn har nästan 80 procent vatten, medan en äldre person kan ha cirka 50 procent. Kvinnor har ofta mindre vätska än män eftersom fettvävnad innehåller mycket lite vatten, och en högre fettmassa innebär därför lägre total vätskevolym. För att kroppens funktioner ska upprätthållas behöver intag och utsöndring av vätska vara i balans. Vätskebalansen är beroende av kroppen förmåga att reglera va

Vatten är kroppens största beståndsdel och mängden varierar med ålder, kön och andel fettvävnad. Spädbarn har upp till 80 % vatten, medan äldre kan ha omkring 50 %. Eftersom fett innehåller lite vätska har personer med hög fettmassa lägre total vattenmängd. Kroppens vätskebalans beror på att intag och förluster av vätska hålls i jämvikt. Cirka två tredjedelar av kroppsvattnet finns inuti cellerna, medan en tredjedel finns utanför cellerna, fördelat på blodbanan och vätskan mellan cellerna. För a

Elektrolyter är laddade salter som är lösta i kroppens vätskor. De behövs för att nerver, muskler, hjärta och vätskebalans ska fungera. Kroppen reglerar elektrolyter noggrant, och obalans kan snabbt leda till allvarliga symtom och komplikationer. De viktigaste elektrolyterna är natrium, kalium och kalcium, vilka mäts via blodprov. Hos friska personer kommer elektrolyterna främst från kosten. Natriumbalans Natrium finns huvudsakligen utanför cellerna, framför allt i blodet, och en mindre mängd fi

Kroppens surhetsgrad mäts i pH, vilket anger koncentrationen av vätejoner (H⁺) i kroppsvätskorna. Ett normalt pH-värde ligger runt 7,40, vilket innebär en nästan neutral miljö där cellerna fungerar optimalt. Ett pH under 7,35 innebär acidos (för sur miljö) och ett pH över 7,45 innebär alkalos (för basisk miljö). Kroppen har flera buffertsystem – bland annat bikarbonat, proteiner och fosfater – som snabbt kan neutralisera syror eller baser för att stabilisera pH-värdet. Obalanser i syra–basbalans

Kroppen behöver energi för att upprätthålla alla livsviktiga funktioner. Energiförbrukningen mäts i kilokalorier (kcal) och påverkas av ålder, kön, kroppsvikt, muskelmassa, fysisk aktivitet och sjukdom. Män har generellt högre energibehov än kvinnor eftersom de i regel har större andel muskelmassa. Hos äldre minskar behovet när aktivitet och ämnesomsättning sjunker, vilket gör att energiintaget behöver anpassas individuellt. För att bedöma viktstatus används BMI (Body Mass Index). Ett BMI mellan

När en person är sjuk eller befinner sig i återhämtning ökar behovet av energi, vätska och näring. Vid exempelvis stroke, infektioner eller större skador krävs näringsrik kost för att kroppen ska kunna läka, bibehålla muskelmassa och orka med rehabilitering. Vård- och omsorgspersonalens insatser är centrala för att stödja vårdtagaren att äta och dricka utifrån sin förmåga och dagsform. Olika sjukdomstillstånd kan leda till aptitlöshet, illamående, smärta eller sväljningssvårigheter, vilket gör d