📄 Integrerad vård och behandling

Hur kan vården bli bättre på att hantera patienter med samsjuklighet? Vad innebär integrerad behandling i praktiken? Vilka modeller finns för att säkerställa att patienter får rätt stöd?

För personer med både psykisk sjukdom och missbruk, eller andra former av samsjuklighet, fungerar traditionell vård ofta bristfälligt. Psykiatrin fokuserar på den psykiska sjukdomen, medan beroendevården behandlar missbruket – men sällan behandlas båda tillstånden samtidigt. Detta leder till att patienter kan hamna mellan olika vårdsystem och få otillräcklig hjälp.

Integrerad vård och behandling syftar till att samordna insatser inom psykiatri, socialtjänst och beroendevård så att patienten får en sammanhållen vårdkedja. Det innebär att vården utformas utifrån individens behov, snarare än att de olika diagnoserna hanteras separat.

I detta avsnitt utforskar vi principerna för integrerad vård, framgångsrika behandlingsmodeller och hur samverkan kan förbättras mellan olika vårdgivare.

Principer för integrerad vård

Integrerad vård bygger på följande grundprinciper:

✔ Samtidig behandling – Både den psykiska sjukdomen och missbruket behandlas parallellt.
✔ Multidisciplinära team – Läkare, psykologer, sjuksköterskor, socialarbetare och beroendespecialister arbetar tillsammans.
✔ Långsiktigt stöd – Behandlingen är kontinuerlig och anpassas efter patientens förändrade behov.
✔ Patientens delaktighet – Patienten ska vara involverad i behandlingsplanen och ha inflytande över vården.
✔ Helhetsperspektiv – Utöver medicinsk behandling fokuserar vården på boende, sysselsättning och socialt stöd.

Modeller för integrerad vård och behandling

Case management och ACT-modellen

Assertive Community Treatment (ACT) är en välbeprövad modell där ett mobilt team arbetar intensivt med patienten i dennes vardag. Teamet består av olika yrkesgrupper och ger stöd i allt från medicinsk behandling till sociala insatser.

✔ Fördelar: Minskad risk för återfall, ökad följsamhet till behandling och förbättrad livskvalitet.
✖ Utmaningar: Kräver omfattande resurser och är inte alltid tillgängligt i alla regioner.

Integrerad behandling inom psykiatri och beroendevård

En annan modell är att vårdinsatserna samordnas inom samma enhet, där personal är utbildad i både psykiatri och beroendevård. Detta innebär att patienten inte behöver vända sig till olika mottagningar utan får en helhetsbehandling på samma plats.

✔ Fördelar: Minskar risken för att patienter faller mellan stolarna.
✖ Utmaningar: Kräver att personal har dubbel kompetens och att vårdstrukturer förändras.

Samverkan mellan vård och socialtjänst

Personer med samsjuklighet har ofta behov av stöd utöver den medicinska behandlingen, exempelvis boende och sysselsättning. Genom Samordnad individuell plan (SIP) kan olika vårdaktörer tillsammans skapa en långsiktig plan för patientens vård och stöd.

✔ Fördelar: Ger patienten en tydligare vårdkedja och bättre socialt stöd.
✖ Utmaningar: Kräver god kommunikation mellan vårdgivare och socialtjänst.

Exempel på framgångsrika arbetssätt

Flera regioner i Sverige har implementerat metoder för att förbättra vården vid samsjuklighet:

✅ Beroendecentrum Stockholm – Har team som arbetar med både psykisk sjukdom och missbruk i samma vårdkedja.
✅ Psykosociala mottagningar i Västra Götaland – Integrerade enheter där patienten får både psykiatrisk vård och stöd för missbruk.
✅ LARO-program (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende) – En behandlingsform där patienter får medicinsk och psykosocial behandling under lång tid.

Förbättringsområden och framtidens vård

För att förbättra integrerad vård krävs:

🔹 Fler specialiserade enheter – Vårdmottagningar som hanterar samsjuklighet inom samma verksamhet.
🔹 Utbildning av personal – Ökad kompetens i både psykiatri och beroendevård.
🔹 Tydligare ansvarsfördelning – Förbättrad samverkan mellan region och kommun.
🔹 Ökad tillgänglighet – Mindre väntetider och bättre uppsökande verksamhet för patienter i behov av stöd.