USK-sidan

Ⓜ️ Om USK-sidan

Det här verket utgör dokumentationen av min undersköterskeutbildning – ett pågående projekt som sträcker sig över hela 2025.
Tack för att du kommenterar om du hittar något fel, någon avvikelse eller något annat som är värt besväret! 😊

Ⓜ️ Kompetensområden och kompetensmål för undersköterskor

• 📘 Kapitel 1: Förebygga, bevara och förbättra
• 📘 Kapitel 2: Bedöma hälsotillståndet
• 📘 Kapitel 3: Stödja det dagliga livet
• 📘 Kapitel 4: Helhetssyn
• 📘 Kapitel 5: Etik och delaktighet
• 📘 Kapitel 6: Bemötande
• 📘 Kapitel 7: Kommunikation
• 📘 Kapitel 8: Samverkan och samarbete
• 📘 Kapitel 9: Dokumentation
• 📘 Kapitel 10: Anatomi, fysiologi och patofysiologi
• 📓 Kapitel 11: Läkemedel
• 📓 Kapitel 12: Vårdåtgärder
• 📓 Kapitel 13: Hygien i vård och omsorg
• 📓 Kapitel 14: Funktionsförmåga och funktionsnedsättningar
• 📓 Kapitel 15: Psykisk ohälsa
• 📓 Kapitel 16: Barns förutsättningar och behov
• 📓 Kapitel 17: Äldre med komplexa behov
• 📓 Kapitel 18: Måltiden och hälsan
• 📓 Kapitel 19: Förflyttningstekniker
• 📓 Kapitel 20: Teknik i det dagliga livet
• 📓 Kapitel 21: Missbruk och beroende
• 📓 Kapitel 22: Risk och riskbeteende
• 📓 Kapitel 23: I livets slutskede
• 📓 Kapitel 24: Lagar och andra regler
• 📓 Kapitel 25: Styrning och organisation
• 📓 Kapitel 26: Utveckling på arbetsplatsen

Socialstyrelsens 26 kompetensområden för undersköterskor. Varje område innehåller konkreta mål som beskriver vilken kunskap, vilka färdigheter och vilket förhållningssätt yrket kräver. Målen inleds med "uppvisa kunskap om" när det gäller teoretisk kunskap eller arbetsmetoder, och med "kunna" när det handlar om praktisk tillämpning. Till varje mål hör ett eller flera scenarier som uppmanar till reflektion – du är välkommen att kommentera och dela egna erfarenheter under respektive avsnitt.

Ⓜ️ Dokumentation i vård, omsorg och skola

Dokumentation är en grundläggande del av arbetet inom vård, omsorg och skola. Den gör det möjligt att följa upp insatser, säkerställa kvalitet, synliggöra behov – och skydda både brukare, patienter och personal. Att dokumentera på rätt sätt är också en fråga om rättssäkerhet, kontinuitet och respekt för individen. Olika verksamheter har olika krav på dokumentation. Inom socialtjänsten används social dokumentation, medan hälso- och sjukvård följer särskilda regler för patientjournaler. Även i förskola och skola förekommer dokumentation som har betydelse för barnets stöd och utveckling. För undersköterskor är det viktigt att förstå vad, hur och varför man dokumenterar – men också vad som inte ska skrivas ner. Det handlar inte bara om att fylla i en ruta, utan om att skapa en tydlig, saklig och respektfull bild av verkligheten.

Ⓜ️ Funktionsförmåga och funktionsnedsättning

• Ⓜ️ Funktionsförmåga 1
• Ⓜ️ Funktionsförmåga 2
• 📘 Typfrågor
• 📘 Konsekvenser av funktionsnedsättningar för liv, lärande och deltagande
• 📘 Checklista

Funktionsförmåga är en central del av vård och omsorg och omfattar individens fysiska, psykiska, sociala och kognitiva förmåga att hantera vardagen. Kursen ger en bred förståelse för hur funktionsnedsättningar påverkar livsvillkor, självständighet och delaktighet, med fokus på bemötande, stödinsatser och anpassningar. Funktionsförmåga 1 behandlar olika funktionsnedsättningar, deras konsekvenser och samhällets stödstrukturer, med teman som barn och ungas utveckling, tillgänglighet och historiska perspektiv. Funktionsförmåga 2 fördjupar sig i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, förvärvade hjärnskador och specialpedagogiska metoder, samt belyser utanförskap och individanpassade arbetssätt. Kursen följer Skolverkets centrala innehåll för vård- och omsorgsprogrammet (gällande från 1 juli 2022).

Ⓜ️ Gerontologi och geriatrik

• Ⓜ️ Gerontologi och Geriatrik

Kursen Gerontologi och Geriatrik handlar om åldrandet och hur samhället kan möta de behov som uppstår hos äldre. Vi kommer att utforska både det normala åldrandet och sjukdomar som kan uppstå, såsom demens och andra geriatriska och äldrepsykiatriska tillstånd. Kursen tar även upp äldreomsorgens verksamheter, sociala, kulturella och existentiella aspekter av åldrandet, samt vikten av kost, näring och fysisk aktivitet för äldres hälsa. Palliativ vård och omhändertagande i livets slutskede, bemötande och yrkesmässigt förhållningssätt enligt socialtjänstens värdegrund samt etiska dilemman inom äldreomsorgen är också centrala delar. Målet är att ge en helhetssyn på äldreomsorgen och förstå hur vi kan arbeta professionellt, etiskt och empatiskt för att skapa en trygg och meningsfull tillvaro för äldre.

Ⓜ️ Hälso- och sjukvård

• Ⓜ️ Hälso- och sjukvård 1
• Ⓜ️ Hälso- och sjukvård 2
• Ⓜ️ Räddningsmedicin

Ⓜ️ Omvårdnad

• Ⓜ️ Omvårdnad 1
• Ⓜ️ Omvårdnad 2
• Ⓜ️ Typfrågor

Ⓜ️ Lagar, riktlinjer och regler

• 📘 Kapitel 1: Varför behöver vi lagar i vården?
• 📘 Kapitel 2: Värdegrund och övergripande intentioner
• 📘 Kapitel 3: Svenska lagar som styr vård och omsorg
• 📘 Kapitel 4: Yrkesetik och skyldigheter för undersköterskor
• 📘 Kapitel 5: Nationella riktlinjer och styrdokument
• 📘 Kapitel 6: Lokala styrdokument och kvalitetsledningssystem
• 📘 Kapitel 7: Internationella konventioner och mänskliga rättigheter
• 📘 Kapitel 8: Hur lagar och regler tillämpas i vardagen

Vård och omsorg i Sverige bygger på ett omfattande regelverk som syftar till att skydda individens rättigheter, säkerställa god kvalitet och skapa tydliga ramar för hur arbetet ska utföras. Lagar och andra styrdokument fungerar som ett stöd för personalen och ger vägledning i det dagliga arbetet. För att kunna arbeta professionellt och rättssäkert krävs kunskap om både de nationella lagarna och de internationella konventioner som påverkar verksamheten. I det här kapitlet går vi igenom centrala lagar, etiska skyldigheter och riktlinjer som undersköterskor behöver känna till, samt reflekterar över hur dessa tillämpas i praktiken.

Ⓜ️ Medicin

• Ⓜ️ Inledning
• Ⓜ️ Anatomi och fysiologi
• Ⓜ️ Patologi
• Ⓜ️ Infektioner och smitta
• Ⓜ️ Läkemedel

Medicinkunskap är en central del i undersköterskans yrkesroll. Den handlar om att förstå människokroppen – hur den fungerar, vad som händer vid sjukdom, hur symtom kan tolkas och hur olika behandlingar kan påverka hälsan. Kunskap om anatomi, fysiologi, sjukdomar, läkemedel och infektioner gör det möjligt att arbeta mer säkert, effektivt och med större förståelse för patientens behov. Medicinska kunskaper används varje dag i mötet med patienter, brukare och närstående. Att känna igen symtom, förstå varför en person får medicin, kunna tolka förändringar i hälsotillståndet och veta hur kroppen reagerar på smitta eller åldrande – allt detta är en del av undersköterskans arbete. Inom detta kapitel presenteras först människokroppens uppbyggnad och funktioner, därefter vanliga sjukdomstillstånd och behandlingsprinciper. Kapitlet avslutas med en översikt över läkemedel och läkemedelshantering. Tillsammans bildar dessa delar en grund för att arbeta medicinskt säkert i vård och omsorg.

Ⓜ️ Psykiatri

• Ⓜ️ Psykiatri 1 (PSYPSK01)
• Ⓜ️ Psykiatri 2 (PSYPSK02)
• 📘 Psykiatri 2 – Anteckningar
• 📘 Psykiatri 2 – Utvalda frågor, del 1
• 📘 Psykiatri 2 – Utvalda frågor, del 2

Psykiatri är det medicinska och vårdvetenskapliga området som behandlar psykiska sjukdomar, deras orsaker, symtom och behandling. Ämnet omfattar biologiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar individens psykiska hälsa. Inom vården är psykiatrin central för att förstå och bemöta psykiska tillstånd samt främja återhämtning och livskvalitet. Den här kursen behandlar psykiatri enligt Skolverkets centrala innehåll för vård- och omsorgsprogrammet (gällande från 1 juli 2022).

Ⓜ️ Psykologi

• Ⓜ️ Psykologi 1
• Ⓜ️ Psykologi 2a
• Ⓜ️ Psykologi 2b

Ⓜ️ Samhällskunskap

• Ⓜ️ Samhällskunskap 1a1
• Ⓜ️ Samhällskunskap 1a2
• Ⓜ️ Samhällskunskap 1b
• Ⓜ️ Samhällskunskap 2
• Ⓜ️ Samhällskunskap 3
• Ⓜ️ Internationell ekonomi
• Ⓜ️ Internationella relationer

Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner kan komplexa samhällsfrågor förstås och förklaras. Ämnet har även ett historiskt perspektiv.

Ⓜ️ Social Omsorg

• Ⓜ️ Social omsorg 1
• Ⓜ️ Social omsorg 2
• Ⓜ️ Socialpedagogik

Ⓜ️ Svenska som andra språk

• Ⓜ️ Översikt
• Ⓜ️ Svenska som andra språk 1 (SVEA1000X)
• Ⓜ️ Svenska som andra språk 2 (SVEA2000X)
• Ⓜ️ Svenska som andra språk 3 (SVEA3000X)

Svenska som andraspråk är ett ämne som ger elever fördjupade kunskaper i språket och litteraturen. Kursen syftar till att utveckla elevens färdigheter i att tala, lyssna, läsa och skriva på svenska, samt att förstå språkets struktur och variation. Genom undervisningen får eleverna möjlighet att analysera och diskutera texter, både skönlitterära och sakprosatexter, samt tillämpa retoriska och språkliga strategier i olika sammanhang. Kursen är uppdelad i tre nivåer – Svenska som andraspråk 1, 2 och 3 – som bygger på varandra och leder till en alltmer avancerad språklig kompetens. Innehållet i kursen följer Skolverkets centrala innehåll (Gy25), giltigt från 1 juli 2025.

Ⓜ️ Vård och omsorg – specialisering

Ⓜ️ Styrning och organisation

Svensk vård och omsorg styrs på flera nivåer – från riksdag och regering till regioner, kommuner och enskilda verksamheter. För att allt ska fungera i praktiken krävs att ansvar, roller och uppdrag är tydligt fördelade. Det handlar om att skapa struktur, samordning och riktning, så att insatser ges på ett rättssäkert och jämlikt sätt. För en undersköterska är det viktigt att känna till hur styrningen ser ut – inte för att kunna fatta politiska beslut, utan för att förstå varför vissa rutiner finns, vem som bestämmer vad och hur det egna arbetet påverkas av beslut högre upp i systemet. Detta kapitel ger en översikt över styrningen av svensk vård och omsorg: vilka aktörer som är ansvariga, hur regelverk omsätts i praktiken, och vad det innebär för vardagen i verksamheten.

Ⓜ️ Utveckling på arbetsplatsen

Vård och omsorg utvecklas ständigt – både genom ny kunskap, förändrade behov och det dagliga arbete som personalen utför. Men utveckling sker inte bara på ledningsnivå. Den pågår också i det lilla: när någon ser ett förbättringsbehov, delar en ny idé eller hjälper en kollega att växa. Som undersköterska har man en viktig roll i att bidra till kvalitet, förbättring och lärande på arbetsplatsen. Det kan handla om att uppmärksamma något som inte fungerar optimalt, ge förslag på förändring, eller handleda en ny medarbetare. Genom att ta ansvar för både sin egen och verksamhetens utveckling, stärker man kvaliteten i vården och omsorgen – varje dag. Detta kapitel handlar om hur undersköterskor kan delta i det systematiska kvalitetsarbetet, identifiera förbättringsområden och bidra till ett levande lärande i vardagen.

Ⓜ️ Första hjälpen, brand och katastrof

• 📘 Vid olycksfall och akut insjuknande
• 📘 Brandsäkerhet
• 📘 Vid krig och katastrofer

Ⓜ️ Referenslista

Detta är en sammanställning av de böcker som har konsulterats i arbetet. Varje bok utgör ett eget register i systemet, vilket gör det möjligt för användare att kommentera, ställa frågor eller diskutera bokens innehåll. Referenserna är formaterade enligt APA 7 och presenteras med kursnamnet först för att ge en tydligare och mer lättöverskådlig struktur.

📘 Vård- och omsorgsåtgärder samt medicinska åtgärder vid akuta och andra sjukdomar.