Palliativa vårdförkortningar (Vård i livets slutskede och symtomlindring)

Palliativ vård syftar till att ge helhetsinriktad vård och symtomlindring vid livets slut, med fokus på smärtlindring, livskvalitet och stöd till anhöriga. Förkortningar inom palliativ vård används för att säkerställa en tydlig och effektiv kommunikation mellan vårdpersonal.

Vanliga förkortningar inom palliativ vård

• ASiH – Avancerad sjukvård i hemmet
  ASiH är en vårdform inom palliativ vård som gör det möjligt för svårt sjuka patienter att få avancerad medicinsk vård i sitt eget hem. Målet är att erbjuda en trygg och individanpassad vård där patienten kan vårdas i sin hemmiljö istället för på sjukhus. ASiH bedrivs av specialiserade vårdteam som inkluderar läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Insatserna anpassas efter patientens behov och kan omfatta smärtlindring, läkemedelshantering, psykosocialt stöd och hjälpmedel i hemmet.DNR – Do Not Resuscitate
  Ett beslut att avstå från hjärt-lungräddning (HLR) om patientens hjärta stannar. Används vid palliativ vård när återupplivning inte bedöms vara medicinskt meningsfull.

• ESAS – Edmonton Symptom Assessment Scale
  Ett verktyg för att skatta symtom som smärta, illamående, andnöd och trötthet hos patienter i palliativ vård.

• LIV – Läkemedel i livets slutskede
  Läkemedel som används för att lindra symtom som smärta, ångest och andningsbesvär i livets slut. Exempel är morfin, midazolam och glykopyrron.

• NPÖ – Nationell patientöversikt
  Ett digitalt journalsystem där vårdpersonal kan se patientens medicinska information över region- och vårdgivargränser. Viktigt för att samordna vård i livets slutskede.

• PCA – Patientkontrollerad analgesi
  En metod där patienten själv kan dosera smärtlindring via en programmerad pump, vanligt inom palliativ vård.

• PCT – Palliativt konsultteam
  Ett team av specialister inom palliativ vård som ger stöd till vårdpersonal och anhöriga i svåra vårdsituationer.

• PPS – Palliative Performance Scale
  En skala som används för att bedöma patientens funktionsnivå och behov av vård i livets slutskede.

• Senior Alert
  Ett nationellt kvalitetsregister som används inom äldreomsorgen för att förbättra det förebyggande arbetet och registrera riskbedömningar och åtgärder, inklusive palliativ vård.

• Svenska palliativregistret
  Ett nationellt kvalitetsregister med syftet att förbättra vården i livets slutskede för både patienten och de anhöriga.

• SIP – Samordnad individuell plan
  En vårdplan som används när flera vårdgivare och huvudmän är involverade i vården, exempelvis vid palliativ vård i hemmet.