Det här är det textbaserade innehållet i Socialstyrelsens utbildning om den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen.
Den nationella värdegrunden, som sedan 2011 är en del av Socialtjänstlagen, beskriver centrala principer såsom självbestämmande, trygghet, meningsfullhet, respekt för privatliv och integritet, individanpassning och delaktighet samt gott bemötande.
Dokumentet tar också upp systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen och hur förbättringar kan genomföras med hjälp av förbättringshjulet (PDCA). Vidare diskuteras evidensbaserad praktik och vikten av att använda bästa tillgängliga kunskap från forskning, yrkeserfarenhet och individens egna behov för att förbättra omsorgen.
Vill du genomgå utbildningen kan du klicka på länken: https://utbildning.socialstyrelsen.se/learn/courses/4/aldreomsorgens-nationella-vardegrund
1. Äldreomsorgens nationella värdegrund
Vad är en värdegrund?
En värdegrund visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för en verksamhet.
En värdegrund har inte något egenvärde. Den gör bara nytta om den används i praktiken.
En värdegrund visar hur vi ska vara och handla mot varandra.
Äldreomsorgens nationella värdegrund – vad är det?
Socialtjänstlagen styr äldreomsorgens verksamheter. Sedan 1 januari 2011 innefattar den en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Den innebär att alla verksamheter inom äldreomsorgen ska arbeta för att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Vad innehåller en värdegrund?
I en värdegrund beskrivs de värden, normer och etiska principer som alla medarbetare ska arbeta efter.
Värdegrunden ska vara ett stöd för alla medarbetare, oavsett yrkesroll. I det dagliga arbetet ska värdegrunden påverka tankar och handlingar. Värdegrunden ska synas i det man gör och säger.
Vad betyder värdegrunden för dig?
Äldreomsorgens nationella värdegrund ger dig en tydlig riktning för ditt uppdrag och ditt arbete inom äldreomsorgen. Dina och dina kollegors insatser ska stödja varje person i att leva som han eller hon vill och kan.
Oavsett om du är biståndshandläggare, politiker, undersköterska, chef, lokalvårdare eller arbetar med något annat inom äldreomsorgen behöver du arbeta enligt värdegrunden för att den äldre personen ska ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Värdegrunden och yrkesroller
Biståndshandläggaren
Som biståndshandläggare behöver du vara lyhörd och uppmärksam på vilka behov den äldre personen har. Det är viktigt att du arbetar så att den äldre känner att de egna önskemålen kommer fram. Fundera på om det är något du tycker att du behöver förändra redan idag.
Chefen
I ditt arbete som chef behöver du se till att alla medarbetare har kunskap och möjligheter att arbeta enligt värdegrunden. Och självklart behöver du också själv ha ett värdegrundsperspektiv i dina möten. Är det något du behöver göra för att stödja dina medarbetare med detta?
Undersköterskan
Värdegrunden är något du som undersköterska använder varje dag i dina möten. Du behöver alltid fråga dig själv om du i ditt arbete stärker den äldres känsla av värdighet och välbefinnande. Fundera över hur du gör det du gör.
Om lagar och föreskrifter
Äldreomsorgens nationella värdegrund finns inskriven i socialtjänstlagen. Socialstyrelsen har också tagit fram allmänna råd om den nationella värdegrunden.
Författningar är ett samlingsnamn för lagar, förordningar och föreskrifter.
Föreskrifter är bindande regler. Det betyder att det som står i dem måste följas.
Allmänna råd är rekommendationer för hur lagar och föreskrifter kan tillämpas. De visar alltså hur verksamheten kan göra för att uppfylla lagen.
Socialtjänstlagen
Viktiga begrepp i socialtjänstlagen är självbestämmande, respekt, integritet och god kvalitet. Känner du till vad lagen säger?
5 kap. 4 §
Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
5 kap. 5 §
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.
Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.
Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.
Så säger lagen, men hur ska den följas?
För att beskriva vad värdigt liv och välbefinnande kan innebära har Socialstyrelsen tagit fram allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre.
Allmänna råd är rekommendationer om hur man kan tillämpa lagar och föreskrifter.
Råden beskriver värdeord och hur du konkret kan arbeta för att den äldre personen ska få ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Värdeordens betydelse:
Självbestämmande
Trygghet
Meningsfullhet och sammanhang
Respekt för privatliv och personlig integritet
Individanpassning och delaktighet
Gott bemötande
Insatser av god kvalitet
Självbestämmande
Det kan vara svårt för en äldre person att plötsligt inte själv kunna bestämma över sin tillvaro. Därför har du som arbetar inom äldreomsorgen oavsett yrke ett ansvar för att stödja den äldre personen i dennes självbestämmande.
Trygghet
Om förmågan att göra sig förstådd förändras genom sjukdom eller om kroppens krafter sviktar kan den äldre känna sig utlämnad till andra och uppleva otrygghet. Du kan hjälpa den äldre personen att känna trygghet.
Meningsfullhet och sammanhang
Det är viktigt att du och alla som arbetar inom äldreomsorgen lyssnar till den äldre och inte utgår från din egen uppfattning om vad som är meningsfullt för en äldre person. Först då kan man se och förstå vad den äldre själv uppfattar som meningsfullt.
Respekt för privatliv och personlig integritet
När den äldre kommer i kontakt med äldreomsorgen påverkas både hemmiljön och privatlivet. Därför är det viktigt att du tänker på ditt förhållningssätt. Kan beslut och arbetssätt vara integritetskränkande och respektlöst för den äldre?
Individanpassning och delaktighet
Människor har olika behov, olika önskemål och olika intressen. Det betyder att du och alla andra som arbetar inom äldreomsorgen är beredda på variation och flexibilitet i arbetet.
Gott bemötande
Ett bra bemötande innehåller både vänlighet och kunskap. Att vara trevlig räcker inte, ett bra bemötande behöver också synas på hur du arbetar, oavsett vilken yrkesroll du har.
Insatser av god kvalitet
God kvalitet inom socialtjänsten är att det finns personal med lämplig utbildning, och att uppföljning och förbättringsarbete genomförs på ett systematiskt sätt. Det är också viktigt att du ständigt reflekterar över hur arbetet utförs.
Vem är den äldre personen?
Du behöver förstå den äldre personens egna uppfattningar om sina behov för att du i din yrkesroll ska kunna stödja honom eller henne. Och du behöver se den äldre som en individ.
Yrkesrollers ansvar
Det är den äldre personen som står i centrum. Det betyder att du, utifrån din yrkesroll, behöver utgå från hur han eller hon vill leva sitt liv.
Politiker
Som politiker i nämnden som ansvarar för en verksamhet inom socialtjänsten fattar du beslut som gäller utformningen av äldreomsorgen. I de besluten behöver du alltid ha värdegrunden med.
Chef
Som chef behöver du stödja den äldres värdighet och välbefinnande genom att organisera verksamheten och leda medarbetarna så att värdegrunden kan förverkligas. Vad tycker du är viktigt att tänka på för att värdegrunden ska få genomslag?
Biståndshandläggare
Som biståndshandläggare har du ofta den första kontakten med en äldre person och kartlägger dennes behov och vilka insatser som behövs. Bidrar insatserna till ett värdigt liv och välbefinnande för den äldre?
Sjuksköterska
Förutom att själv arbeta enligt värdegrunden behöver du som sjuksköterska stödja annan personal i att använda värdegrunden i omvårdnaden om den äldre. Hur beskriver du dina arbetsuppgifter utifrån den nationella värdegrunden?
Undersköterska
Du som undersköterska har den närmaste kontakten med den äldre personen. Värdegrunden kan användas som ett arbetsredskap för att kunna genomföra det som är bestämt i biståndshandläggarens beslut. Vad behöver du veta för att förverkliga värdegrunden?
Sammanfattning
Nu har du fått veta något om bakgrund och innehåll i den nationella värdegrunden för äldre. Du har också fått några viktiga punkter att tänka på:
Alla behöver arbeta enligt värdegrunden, oavsett yrkesroll.
Du som arbetar i äldreomsorgen behöver alltid fråga dig vad du kan göra utifrån din yrkesroll för att den äldre personen ska ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
2. Systematiskt förbättringsarbete
Varför behövs ett systematiskt förbättringsarbete?
Det behövs för att du och dina kollegor ska kunna arbeta konsekvent med god kvalitet i äldreomsorgen.
För att stödja äldre personer så att de får ett värdigt liv och kan känna välbefinnande behöver ni vara medvetna om vad som ska förbättras och utvecklas och veta hur ni kan göra det.
Vad menas med systematiskt förbättringsarbete?
Att arbeta systematiskt med förbättringsarbete innebär att ni har en strukturerad process att gå efter. Det handlar om en ständig strävan efter att något ska bli bättre.
Att det är systematiskt betyder att man planerar, genomför, utvärderar och förbättrar sitt arbete regelbundet.
Hur gör man?
I det här kapitlet kan du läsa om hur förbättringshjulet kan användas konkret i din vardag.
En verksamhet ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Det får du veta mer om i kapitlet som handlar om insatser av god kvalitet. Ledningssystemet ska vara känt av alla.
För att kunna arbeta med förbättringsarbete behöver du känna till ledningssystemet. Och om du och dina kollegor vill förbättra, utveckla eller förändra något behöver ni veta varför ni gör det, hur ni gör det och vad det leder till.
Ett redskap för förbättringsarbete är förbättringshjulet som också kan användas för att beskriva ledningssystem för god kvalitet. Förbättringshjulet finns också med i kapitlet om evidensbaserad praktik.
Hur vet man vad som ska förbättras?
Det kan vara att titta på hur du och dina kollegor löser era uppgifter idag. Eller så upptäcker du av en händelse något i arbetet som inte fungerar eller som kan bli bättre. Du och dina kollegor kan också arbeta med klagomål och önskemål som kommer in till verksamheten. Där kan ni få förslag på vad som kan förändras och förbättras. Klagomål liksom önskemål kan leda till något bra.
På samma sätt kan ni använda er av avvikelserapporter som du och dina kollegor har skrivit. De är till för att förbättra verksamheten.
Det går att förändra saker.
Förbättringshjulet och ditt arbete
Ett förbättringshjul är en vanlig modell för systematiskt kvalitetsarbete.
Den här modellen av förbättringshjulet är känt som PDCA Plan, Do, Check, Act eller PGSA: Planera, Göra, Studera, Agera.
Här kan du läsa mer om hur du kan använda förbättringshjulet och vad du behöver tänka på.
hur ansvaret kan se ut för de olika yrkesrollerna
Planera
Om du och dina kollegor har lagt märke till att det kan vara svårt att få närstående att känna sig delaktiga kan ni försöka förbättra detta. Ni behöver börja med att beskriva problemet för er själva och planera hur en lösning skulle kunna se ut.
Vad ni behöver svara på är: vad ni kan göra, hur ni ska göra, när det ska göras och framför allt varför och vad det ska leda till. Ni bestämmer under hur lång tid ni ska prova ert arbetssätt.
Utvärdera
När ni har provat ert arbetssätt går ni igenom era anteckningar och går tillbaka till vad ni hoppades att resultatet skulle bli. Har ni lyckats? Har ni nått era mål? Känner sig de närstående mer delaktiga? Har det lett till andra förbättringar som ni inte tänkt på från början? Är det något som försämrats?
Förbättra
Ni tar fram förbättringsförslag utifrån resultaten av den utvärdering som ni har gjort. Sedan gör ni en ny planering för att genomföra det förbättrade arbetssättet.
Genomföra
När ni vet vad ni ska göra och vad det ska leda till försöker ni genomföra era idéer. Ni skriver hur ni gör och hur ofta det sker, och hur det togs emot av de närstående.
Tänk på den enskilde äldre
Ett systematiskt förbättringsarbete kan konkret användas för att en äldre person ska må bättre. Det kan till exempel handla om att den äldre når sina mål för rehabilitering.
Därför är det viktigt att du och dina kollegor:
• sätter upp mål tillsammans med den äldre personen
• använder arbetssätt som är bra och ändamålsenliga
• arbetar för att försöka uppnå målen
• följer upp arbetet för att se om en förbättring har skett
• dokumenterar den enskildes genomförandeplan, och följer upp igen.
Varför är det så viktigt med dokumentation?
Dokumentationen är viktig för att kunna följa om förbättringar sker. Och den är en viktig del i det systematiska förbättringsarbetet.
Dokumentation är ett arbetsredskap så att du kan se om det som görs fungerar bra för den äldre personen.
Vad ska man dokumentera?
Troligen arbetar du och dina kollegor redan idag med flera typer av dokumentation:
• handläggning
• beslut
• genomförandeplaner
• daganteckningar
• avvikelser
• journalanteckningar.
För att dokumentationen ska göra nytta räcker det inte med att skriva den, den måste användas också.
Ditt individuella systematiska förbättringsarbete
Du kan på egen hand arbeta systematiskt med förbättring och utveckling genom att ställa dig själv olika frågor:
• Stödjer du den äldre personen att vara delaktig i vård och omsorg?
• Har du kunskap om vad den äldre kan och vill göra själv?
• Hindrar du den äldre personen från att vara delaktig i vård och omsorg?
• Har du rutiner och metoder som bygger på bästa tillgängliga kunskap?
• Har du rutiner som försvårar de äldre personernas delaktighet?
• Vet du att det du gör fungerar bra?
• Granskar du ditt eget arbete?
• När du har gjort något som du upplever som bra, vet du varför det blev bra?
• Kan du förbättra det du gör?
Sammanfattning
Värdegrunden är en utgångspunkt både för ditt eget arbete och för ditt arbete tillsammans med andra.
Om du och dina kollegor arbetar systematiskt med förbättringar som utgår från värdegrunden stödjer du den äldre personen i att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Genom att reflektera och granska ditt eget arbete blir det tydligt vad du behöver förbättra. Dessutom blir det tydligt om du behöver utveckla din kompetens.
3. Arbeta med värdegrundsfrågor
Hur kan du arbeta med värdegrundsfrågor?
En viktig fråga när man arbetar utifrån en värdegrund är denna:
Vad kan jag göra utifrån min yrkesroll för att bidra till att äldre får ett värdigt liv och kan känna välbefinnande, och vad kan vi göra tillsammans?
Värdeordens betydelse
Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre, innehåller sju värdeord som kan vara till hjälp när du arbetar enligt värdegrunden.
• Självbestämmande
• Trygghet
• Meningsfullhet och sammanhang
• Respekt för privatliv och personlig integritet
• Individanpassning och delaktighet
• Gott bemötande
• Insatser av god kvalitet
Fundera på hur du tycker att din verksamhet arbetar med värdegrundsfrågor idag.
Har den verksamhet du arbetar i en värdegrund?
Talar du och dina kollegor regelbundet om värdegrundsfrågor, till exempel vid arbetsplatsträffar?
Har du deltagit i någon värdegrundsutbildning?
Känner du dig säker på vad lex Sarah innebär?
Tycker du att det sätt du och dina kollegor arbetar på är baserat på värdegrunden?
Tror du att de flesta av de äldre personer du möter i ditt arbete tycker att de har ett värdigt liv och kan känna välbefinnande?
Känner du till hur man arbetar med systematiskt förbättringsarbete?
Hur kan du personligen utvecklas?
Vare sig du och din verksamhet arbetar aktivt med värdegrundsfrågor eller inte kan det finnas områden som du personligen skulle vilja utvecklas inom i ditt arbete.
Du kan börja med att fundera på:
• om du skulle vilja vara mer delaktig i din verksamhet
• hur du skulle vilja utveckla verksamheten
• vilka kunskaper du tycker att du behöver utveckla för att ditt arbete ska fungera bra
• hur skulle du vilja utveckla din yrkesroll?
• om du har några personliga egenskaper du skulle vilja utveckla
Ta fram din egen handlingsplan
Gör så här:
Fyll i dina svar på formuläret och skriv sedan ut det om du vill spara det. Eller skriv dina svar på ett separat papper. Handlingsplanen är din och du behöver inte visa den för någon, men du kan till exempel använda den när du har medarbetarsamtal med din chef.
Delaktighet och samarbete
Nu har du funderat över vad du kan göra för att arbeta enligt den nationella värdegrunden.
Vad kan då du och dina kollegor göra tillsammans?
För att lyckas med att arbeta enligt värdegrunden behöver alla vara överens om hur det ska gå till.
Du och dina kollegor behöver vara delaktiga och aktiva. Alla behöver samarbeta.
Arbeta med värdegrunden tillsammans!
Alla i verksamheten behöver vara med och ta fram en värdegrund.
Om du och dina kollegor vill arbeta tillsammans med värdegrundsfrågor kan ni använda mer material från Socialstyrelsen. Ett sådant material är Äldreomsorgens nationella värdegrund – ett vägledningsmaterial som är upplagt för att jobba med värdegrundsfrågor i grupp.
Materialet beskriver hur man kan bedriva ett värdegrundsarbete. I materialet finns övningar så att man tillsammans kan reflektera över ordens mening, och där finns också texter och lästips.
4. Självbestämmande
Självbestämmande – vad är det?
Självbestämmande för mig, vad det betyder... Det betyder för det första jättemycket, för jag har stark vilja i dag – och jag hoppas att jag ska kunna få göra min vilja hörd – även om jag bor på ett äldreboende.
Självbestämmande betyder för mig – att det är jag själv som beslutar om vad jag ska göra och vad jag ska tänka. I det här fallet är det omsorgen, och då blir det hur den ska ske för mig.
Det kan oroa mig, om jag skulle bo på ett äldreboende, att jag inte får bestämma. Det vill jag ju att andra ska få också.
Jag gör mina egna livsval. Det är väldigt viktigt. Jag har en bakgrund, och utifrån den gör jag mina livsval. Jag har levt länge – och de val jag gör baseras ju på vad jag själv har upplevt tidigare i mitt liv. Det är viktigt för mig att inte bryta mitt gamla liv – om man nu råkar ut för att få någon äldrevård.
Vad menas med självbestämmande?
En äldre person får stöd av socialtjänsten för att han eller hon inte längre har förmåga att klara vissa delar i vardagen. Då är det viktigt att den äldre känner att han eller hon kan fatta egna beslut. Din roll är att stödja den äldre i detta.
Socialtjänstlagen
Känner du till vad socialtjänstlagen säger om självbestämmande?
1 kap. 1 §
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
ekonomiska och sociala trygghet
jämlikhet i levnadsvillkor
aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
5 kap. 4 §
Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).
5 kap. 5 § tredje stycket
Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.
Vad kan du göra?
Många äldre har levt ett långt liv där de dagligen har fattat beslut efter sina önskemål och förutsättningar. När man blir äldre och har behov av omsorg kan det kännas som om man förlorar kontrollen över sin tillvaro.
Tänk dig att någon annan hela tiden bestämmer hur du ska klä dig, när du ska äta, när du ska sova eller när du ska gå ut.
Du har ett ansvar att stödja den äldre personen i sitt självbestämmande, oavsett vilken yrkesroll du har i äldreomsorgen. Kom ihåg att det är den äldre som avgör vad han eller hon ska besluta och bestämma över.
Socialstyrelsens allmänna råd
Socialstyrelsen har tagit fram allmänna råd om värdegrunden. Allmänna råd visar hur man kan göra för att stödja de äldre så att de får ett värdigt liv och kan känna välbefinnande.
Översikt
• Nämndens ansvar
• Oberoende
• Påverkan
• Anpassning
• Åsikter och önskemål
• Kommunikation
• Språk
• Närstående
Nämndens ansvar
Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten bör beakta följande aspekter för att se till att äldre personer visas respekt för och får stöd i sitt självbestämmande, är delaktiga i hur stöd och hjälp ges samt får individanpassad omsorg
Oberoende
Personalen ger den äldre personen stöd i att upprätthålla sitt oberoende, till exempel genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt.
Påverkan
Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen kan påverka såväl innehållet i beslut om bistånd som hur insatserna genomförs.
Anpassning
Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälpen och stödet anpassas till den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål.
Åsikter och önskemål
Personalen har ett förhållningssätt som inbjuder den äldre personen att föra fram sina åsikter och önskemål.
Kommunikation
Kommunikationen med den äldre personen anpassas till hans eller hennes förutsättningar och behov.
Språk
Samtal förs på ett språk som den äldre personen förstår och särskild hänsyn tas till betydelsen av att få uttrycka sig på sitt modersmål, om detta inte redan följer av förvaltningslagen (1986:223) eller lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Närstående
Personalen samarbetar med närstående när den äldre personen så önskar.
Har du funderat på det här?
Vad gör du om den äldres självbestämmande skadar dennes värdighet och välbefinnande?
Den äldres självbestämmande väger mycket tungt. Fundera på varför den äldre vill göra något som kanske inte är bra för honom eller henne?
Kan du tillsammans med den äldre komma fram till en lösning?
Kanske behöver du rådgöra med dina kollegor, din chef eller med den äldres närstående.
Dokumentera vad ni tillsammans kom fram till så alla vet till nästa gång situationen uppstår.
Hur gör du när den äldre personens självbestämmande kolliderar med verksamhetens rutiner?
Socialtjänstlagens första paragraf säger att verksamheten ska bygga på den enskildes självbestämmanderätt. Fundera på i vilka sammanhang en äldre persons självbestämmande kolliderar med en verksamhetsrutin.
Är rutinen en gammal vana som kommer ur gamla arbetssätt?
Fyller rutinen ett syfte sett till värdegrunden?
Är det rimligt att den äldres självbestämmande får stå tillbaka för att verksamhetens rutin ska kunna följas?
Kan du, dina kolleger och chefer göra något åt det?
Sammanfattning
Nu har du fått veta något om bakgrund och innehåll i den nationella värdegrunden för äldre. Du har också fått några viktiga punkter att tänka på:
Alla behöver arbeta enligt värdegrunden, oavsett yrkesroll.
Du som arbetar i äldreomsorgen behöver alltid fråga dig vad du kan göra utifrån din yrkesroll för att den äldre personen ska ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Sammanfattning
Det här kapitlet har handlat om självbestämmande.
Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens allmänna råd visar hur personal i äldreomsorgen kan arbeta för att stödja äldre personers självbestämmande. Det kan handla om att:
lyssna
se över rutiner
respektera den äldres val om vad han eller hon vill besluta och bestämma över.
Du och dina arbetskamrater kan både enskilt och tillsammans tänka över hur ni kan arbeta för att respektera de äldres självbestämmande.
5. Trygghet
Vad är trygghet?
Trygghet för mig är att saker och ting består... att det inte blir alltför stora förändringar. Samtidigt är jag ju införstådd med att förändringar sker hela tiden.
Trygghet innebär för mig... Det är ett stort ord. Det innehåller väldigt mycket. God äldreomsorg, god vård när jag behöver det – att jag kan känna den tryggheten. Meningsfulla relationer och ett meningsfullt liv är också en trygghet.
Det är väl att ha någon form av nät omkring sig. Det kan vara släkt, det kan vara vänner och det kan vara kommunen.
För att kunna bo självständigt och leva under trygga förhållanden – måste den fysiska miljön vara tilltalande.
Jag tror att trygghet även handlar om inre trygghet. Att man känner sig nöjd och tillfreds med tillvaron.
Trygghet
Ett av socialtjänstens mål är att människor ska känna ekonomisk och social trygghet.
Socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen säger att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden.
1 kap. 1 §
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
ekonomiska och sociala trygghet,
jämlikhet i levnadsvillkor,
aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
5 kap. 4 § andra stycket
Socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
Vad är trygghet?
Vad som gör att man känner sig trygg skiljer sig åt mellan olika personer.
Att känna sig trygg betyder inte detsamma som att vara utom fara. Att det finns risker i den äldre personens omgivning betyder inte självklart att han eller hon känner sig otrygg.
Känner man sig otrygg går mycket kraft åt till att hantera de känslor som följer med otrygghet, som till exempel ångest, oro och rädsla. Allt du gör för att en äldre person ska känna sig trygg inom äldreomsorgen kan bidra till att ge ett värdigt liv och välbefinnande.
Kontroll och självständighet – kan det bidra till trygghet?
Personer som behöver stöd och hjälp för att klara sitt dagliga liv är beroende av andra. Då kan det vara extra viktigt att ha kontroll över sin egen situation och känna att man får stöd i att vara självständig.
Du behöver förstå varje äldre persons egna förutsättningar för att kunna stödja honom eller henne och bidra till trygga förhållanden.
Kommunikation och respekt
För alla människor är det viktigt att göra sig förstådd och förstå sin omgivning. Då blir det lättare att kunna känna sig trygg.
När du ska stödja den äldre personen måste du alltså tänka på vad han eller hon vet, vill och kan. Du måste vara tydlig om vad som ska ske, och respektera den äldres val och önskemål. Fundera på hur du brukar göra för att den äldre personen ska känna sig trygg.
Socialstyrelsens allmänna råd
Här får du lära dig om vad Socialstyrelsens allmänna råd säger om trygghet.
Översikt
• Nämndens ansvar
• Förtroende och trygghet
• Överenskomna tider
• Information
• Kontinuitet
• Uppmärksamhet
• Tillgänglighet
Nämndens ansvar
Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter i syfte att verka för att äldre personer ska känna trygghet.
Förtroende och trygghet
Personalen arbetar på ett sätt som skapar förtroende och trygghet.
Överenskomna tider
Personalen värnar om att insatser genomförs på de tider och på det sätt som personalen och den äldre personen har kommit överens om.
Kontinuitet
Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer kontinuitet i insatserna, t.ex. genom att ta hänsyn till den äldre personens önskemål om vem som återkommande ska hjälpa till med den personliga omvårdnaden.
Uppmärksamhet
Personalen uppmärksammar sådant som skapar oro eller ovisshet hos den äldre personen och kommer överens med honom eller henne om vad som ska göras för att han eller hon ska känna sig trygg.
Tillgänglighet
Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att de insatser som ges är lättillgängliga och att det är enkelt för den äldre personen att komma i kontakt med ansvarig personal.
Tänker du på miljön?
Den fysiska miljön är viktig för att skapa trygghet. Rummet, huset och omgivningarna har stor betydelse. En miljö som man trivs i bidrar till känslan av trygghet även om behovet av stöd och hjälp är stort.
Hur ser miljön ut där du träffar äldre personer i ditt yrke?
Försök se miljön ur den äldres perspektiv och svara på de frågor som följer.
Det finns inget rätt eller fel svar, prova gärna att svara på frågorna en gång till på ett annat sätt.
Är det lätt för den äldre att röra sig i sin miljö?
Ja
Bra. Ibland tänker man inte på att det kan vara svårare att ta sig fram i ett rum när man blir äldre. Det kan vara svårt att se detaljer, eller svårt att överblicka ett rum. Det kan också vara trångt om den äldre har någon form av hjälpmedel.
Nej
Så kan det vara ibland. Fundera på om du kan göra något för att det ska bli lättare att ta sig fram i rummet. Kan det hjälpa att ta bort något som står i vägen, förbättra ljussättningen eller kanske möblera om?
Är det lätt för den äldre att höra vad du säger där ni befinner er?
Ja
Även om han eller hon har svårigheter att höra kan det underlätta om akustiken är god. Och du kan tänka på var du själv befinner dig i förhållande till den äldre.
Nej
Fundera över om det beror på att det är bullrigt omkring er, eller om det ekar mycket i rummet. Kan du göra någonting åt det? Behöver det göras några större förändringar av miljön för att underlätta? Talar du själv tyst? Har personen du möter behov av en hörapparat?
Är det lätt för den äldre personen att se vad du gör?
Ja
Bra. Att se vad som händer kan bidra till att personen känner sig tryggare.
Nej
Om det är så att miljön hindrar den äldre att se vad du gör, kan du i stället berätta för honom eller henne vad som händer.
Hur kan du bidra till att den äldre känner sig trygg?
Behov: Du kan se, förstå och respektera den äldre personens behov.
Förståelse: Du kan se till att den äldre förstår vad du säger och gör.
Acceptans: Du kan acceptera den äldres oro även om du själv tycker att han eller hon oroar sig i onödan.
Hänsyn: Du kan ta hänsyn till den äldres vilja och åsikter.
Sammanfattning
Det här kapitlet har handlat om trygghet. Trygghet kan ha många betydelser, till exempel:
att vara trygg i den miljö man lever i
att känna sig lugn
att förstå vad som händer
att göra sig förstådd.
6. Meningsfullhet och sammanhang
Meningsfullhet för mig är att kunna göra saker som jag vill göra – och har förmågan att göra. Även sånt som jag vill försöka mig på att göra – även om det inte går så bra... till en början.
Meningsfullhet är ju inte bara aktiviteter. Men om man har aktiviteter som är meningsfulla för en, så är det meningsfullt. För mig är det så i alla fall.
Jag tycker att det är meningsfullt att utöva till exempel en sport som boule. Det är ju inte bara spelet, utan där pratar man även med folk.
Hur man bor betyder också väldigt mycket för meningsfullheten.
Så skapar du meningsfullhet och sammanhang
Nu ska du få lära dig om hur du kan skapa meningsfullhet och sammanhang för äldre.
Vad säger Socialtjänstlagen?
5 kap. 4 § andra stycket. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
Har du funderat på det här?
Vi ingår i många olika sammanhang. Arbetet är exempelvis ett, familjen ett annat och umgänget med vänner ett tredje.
En äldre person som har förlorat familjemedlemmar, vänner och förmågor som tidigare gav mening i livet kan ha sitt enda sammanhang i det särskilda boendet eller få sitt enda sällskap genom hemtjänsten.
Hur kan det då vara att inte kunna byta sammanhang, inte kunna få kontakt med dem man längtar efter när man själv vill?
Vem avgör vad som är meningsfullt?
Det är den äldre personen som avgör vad som är meningsfullt för honom eller henne.
Att ta del av olika aktiviteter behöver inte vara detsamma som att uppleva meningsfullhet.
Du behöver förstå vad den äldre vill för att kunna uppmuntra och stödja hans eller hennes val. Bortse från dina egna uppfattningar om vad som är meningsfullt.
Socialstyrelsens allmänna råd
Här får du lära dig om vad Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänsten säger om meningsfullhet och sammanhang.
Översikt
• Nämndens ansvar
• Socialt innehåll
• Meningsfull tillvaro
• Egen förmåga
Nämndens ansvar
Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter i syfte att verka för att äldre personer ska uppfatta sin tillvaro som meningsfull.
Socialt innehåll
Personalen beaktar den äldre personens behov av socialt innehåll i insatserna.
Meningsfull tillvaro
Personalen skapar förutsättningar för den äldre personen att uppleva en meningsfull tillvaro, alltifrån möjligheten att utöva någon fysisk aktivitet till att han eller hon kan leva enligt sin kultur, livsåskådning och tro.
Egen förmåga
Personalen bidrar till att stärka den äldre personens självkänsla och tilltro till sin egen förmåga.
KASAM, känsla av sammanhang och mening
Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi, menar att ohälsa och sjukdom förebyggs och hanteras genom sjukvård och mediciner, men också genom att man arbetar för att ta vara på och utveckla det friska och det motståndskraftiga hos människan.
Han använder begreppet salutogen som betyder hälsoskapande. Motsatsen är patogen som innebär att man fokuserar på det som inte är friskt.
KASAM
Aaron Antonovsky forskade om vad det var som hjälpte människor att bevara hälsan och kom fram till en faktor som han kallade KASAM – känsla av sammanhang och mening. KASAM består av tre delar. Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet.
KASAM
KASAM kan mätas på olika sätt. Den som har en hög KASAM har lättare att klara av svårigheter och utmaningar i livet än den som har en låg KASAM. Avgörande är också att det finns områden eller aktiviteter i livet som personen själv upplever som viktiga.
Hanterbarhet
Hanterbarhet betyder att man i allmänhet tror sig om att man kan klara av situationer och krav som man möter.
Begriplighet
Begriplighet betyder att man förstår vad som händer och att man tror sig om att man i stort sett ska förstå det som kommer att hända. Att Meningsfullhet
Meningsfullhet
Meningsfullhet betyder att det finns områden i livet som är viktiga för den enskilde, som man är eller var mycket engagerad i och som har betydelse och man känner starkt för.
förstå ger överblick och sammanhang.
Hur kan du hjälpa till med begriplighet och hanterbarhet?
Många äldre saknar på grund av sjukdom möjlighet att uppleva att omvärlden är begriplig, hanterbar eller har ett sammanhang.
Vad kan du göra för att stödja personens förmåga att uppleva detta?
Har du funderat på det här?
Om den äldre personen upplever tillvaron som obegriplig och ohanterlig, kan det bero på att han eller hon …
… inte känner sig bemött som en egen individ?
… inte förstår varför du och dina kollegor arbetar på ett visst sätt?
… inte kan göra sig förstådd?
… inte förstår vad som händer honom eller henne?
… inte känner sig delaktig?
… inte känner sig trygg?
… lider av psykisk ohälsa?
Fundera på vad du, dina kollegor och andra runt den äldre personen kan göra för att förändra tillvaron för den äldre.
Sammanfattning
Det här kapitlet har handlat om att den äldre personen måste få fortsätta att vara en individ som lever och utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Du behöver tänka på att lägga dina egna uppfattningar om meningsfullhet åt sidan, för att istället lyssna och försöka förstå den äldres perspektiv.
7. Respekt för privatliv och integritet
Om respekt för privatliv och integritet
För att vara jämlik och respektfull måste man känna varandra. Då måste man ju ha lärt känna varandra. Det är lite svårt ibland om det är ny personal och det blir korta möten. Man vet ingenting om varandra.
Vare sig jag bor på ett äldreboende eller om jag bor hemma och har hemtjänst – så kommer ju personalen på sätt och vis som gäster till mig. Då måste de också respektera det jag tycker.
Respekt innebär för mig... att personalen vet om mina problem... och kan lite om mina eventuella sjukdomar och besvär.
Man måste ju förstå hur jag har levt mitt liv tidigare – och att jag fortfarande får leva det livet på det sätt jag kan. Jag har en personlig sfär som jag vill fortsätta ha kvar. Den ska ingen rubba.
Vad är respekt?
Respekt är allt från artighet till att en annan människa känner sig sedd, förstådd och tagen på allvar.
Det är en självklarhet att varje människa är sin egen person, och att ingen annan har någon rättighet till den andres privatliv. Den andres personliga integritet måste alltid respekteras.
Varför är respekt så viktigt?
Att visa respekt för en annan människas privata sfär och personliga integritet är av största vikt i omsorgsarbete. Den äldre kan känna att han eller hon står i beroendeställning till dig och dina kollegor.
Genom att du respekterar den äldres privatliv och integritet kan du öka känslan hos den äldre att ha rätt att bestämma själv i sitt liv, sitt hem och hur han eller hon vill leva – med stöd av dig.
Vad säger socialtjänstlagen?
Av 1 kap. 1 § tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet.
Socialstyrelsens allmänna råd
Här kan du se vad Socialstyrelsens allmänna råd säger om individanpassning och delaktighet.
Översikt
• Nämndens ansvar
• Personlighet och integritet
• Hemmet
• Kroppslig omsorg
• Diskretion
Nämndens ansvar
Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter för att se till att äldre personers privatliv och integritet respekteras.
Personlighet och integritet
Personalen värnar om att den äldre personen får leva sitt liv i enlighet med sin personlighet och identitet.
Hemmet
Personalen respekterar att den äldre personens bostad är dennes hem, till exempel genom att det finns en överenskommelse om hur besök i hemmet ska gå till.
Kroppslig omsorg
Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen själv får bestämma om den kroppsliga omsorgen, till exempel av- och påklädning och toalettbesök.
Diskretion
Personalen visar diskretion i omsorgssituationer.
Hur skapar man en respektfull relation?
När behovet av stöd och hjälp från äldreomsorgen uppstår hos en äldre person, får han eller hon eller dennes närstående svara på många frågor. Frågorna ställs för att den äldre ska få rätt insatser och för att kunna stödja den äldre på bästa sätt.
Har du funderat på det här?
Här följer några frågeställningar om vad det kan vara att visa respekt för en äldre persons integritet.
Hur förhindrar du att en äldre person kan känna sig tvingad att svara på dina frågor?
Det kan vara lättare att tala om vad den äldre vill genom att börja med en öppna frågor: ”Vill du berätta något om hur du vill ha det?” Tänk igenom vad du frågar om – är frågan viktig? Är den respektfylld? Varför vill du ha svar på din fråga? Du kan också be om tillåtelse att ställa frågor: ”Går det bra om vi pratar om…”.
Vad kan det innebära att verkligen respektera en människas privatliv och personliga integritet?
Vad som kännetecknar en människas privatliv kan skilja sig åt mellan individer. Det är viktigt att försöka förstå vad den människa du möter vill visa av sig själv. Fundera på vad du själv skulle vilja behålla för dig själv och vad du kan låta andra ta del av. Försök sedan förstå hur den äldre personen tänker.
Kan arbetssätt i form av rutiner vara integritetskränkande?
Fundera på i vilka situationer du själv kan känna att ditt arbetssätt kan vara integritetskränkande. Fundera också på om du kan förändra något för att undvika att kränka någons integritet. Vad kan du och dina kolleger tillsammans förändra? Du och en kollega kan komma överens om att granska varandras arbetssätt för att få synpunkter på om integriteten inte alltid respekteras.
Att visa respekt är ett gott bemötande!
Det kan vara viktigt att ställa frågor till den äldre personen och dennes närstående. Då får du kunskap om hur den äldre haft det tidigare i sitt liv.
Samtidigt är det viktigt att du tänker på att den äldre personen kan skaffa sig nya vanor och intressen.
Ett möte där den äldre känner sig respekterad förutsätter att du som personal visar att du lyssnar och är intresserad. Det är viktigt att det blir ett ömsesidigt möte.
Du behöver också vara medveten om att du och dina kolleger inte har någon självklar rätt att veta allt om den äldre personen eller ta del av all dokumentation som finns.
Sammanfattning
Att visa respekt är ett gott bemötande. Och respekt hänger också ihop med de andra värdeorden. Om du respekterar den äldre påverkas också:
• Självbestämmande
• Trygghet
• Meningsfullhet och sammanhang
• Individanpassning och delaktighet
• Insatser av god kvalitet
• Gott bemötande
8. Individanpassning och delaktighet
Om individanpassning
Individanpassning betyder för mig att man tar hänsyn till hur jag lever. Jag har levt ett liv och jag har gjort vissa saker. Jag har rutiner, och att bryta de rutinerna när man är i 70–80-årsåldern är inte enkelt.
I den ålder som jag är i nu kan det ju bli ganska snart som jag behöver den där hjälpen. Jag tänker rätt mycket på det, och oroar mig nästan mer för små saker än stora saker. Just för det här med tandborstning nedre hygien och sånt. Att man verkligen hjälper mig med det om jag behöver det.
Hur jag ska behandlas, till exempel medicinskt, är ju delaktighet att kunna diskutera med läkare och personal hur jag ska behandlas.
Om jag blir dement, så vill jag kunna överlämna mig i personalens händer. Men de måste ju också veta vad jag tyckte var viktigt – och att jag kanske fortfarande tycker det, fast jag inte kan uttrycka vad det är.
Vad är individanpassning?
Individanpassning handlar om att du ser den enskildes behov och anpassar det du gör så att det stämmer överens med dem. Ibland är det ganska enkelt. Om en äldre person behöver ha en rollator ställs den in så att den passar honom eller henne.
När det gäller andra frågor kan det vara svårare.
Vad är delaktighet?
Delaktighet är att den äldre har inflytande på det som händer honom eller henne och kan påverka sin vardag. Du som arbetar inom äldreomsorgen har ett stort ansvar för att alltid värna den äldres delaktighet utifrån dennes förutsättningar.
Ibland kan det vara svårt att ta reda på eller förstå hur den äldre personen vill ha det. Det kan bero på sjukdom, eller på att han eller hon över huvud taget inte vill eller har svårt att berätta om sig själv för andra.
Det här är en utmaning som kan ställa ännu större krav på din lyhördhet och din vilja att förstå den äldre personen.
Vad behövs för att stödja delaktighet?
(Bildspel, text ej tillgänglig)
Socialtjänstlagen
I Socialtjänstlagen beskrivs individanpassning och delaktighet på lite olika sätt. Begreppen individanpassning och delaktighet står inte i lagtexten, men det finns paragrafer som handlar om innebörden av dem.
1 kap. 1 § tredje stycket
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
3 kap. 5 §
Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.
5 kap. 5 §
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.
Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.
Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.
Det är inte den äldre som ska anpassas!
Den äldre personen ska inte anpassas till verksamheten. Du behöver uppmärksamma och förstå den äldres behov och anpassa ditt arbete efter dessa behov. Annars riskerar den äldre att behöva anpassa sig efter ditt arbete.
Socialstyrelsens allmänna råd
Här kan du se vad Socialstyrelsens allmänna råd säger om individanpassning och delaktighet.
Översikt
• Nämndens ansvar
• Oberoende
• Påverkan
• Anpassning
• Åsikter och önskemål
• Förutsättningar och behov
• Språk
• Närstående
Nämndens ansvar
Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter för att se till att äldre personer visas respekt för och får stöd i sitt självbestämmande, är delaktiga i hur stöd och hjälp ges samt får individanpassad omsorg.
Oberoende
Personalen ger den äldre personen stöd i att upprätthålla sitt oberoende, till exempel genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt.
Påverkan
Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen kan påverka såväl innehållet i beslut om bistånd som hur insatserna genomförs.
Anpassning
Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälpen och stödet anpassas till den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål.
Åsikter och önskemål
Personalen har ett förhållningssätt som inbjuder den äldre personen att föra fram sina åsikter och önskemål.
Förutsättningar och behov
Kommunikationen med den äldre personen anpassas till hans eller hennes förutsättningar och behov.
Språk
Samtal förs på ett språk som den äldre personen förstår och särskild hänsyn tas till betydelsen av att få uttrycka sig på sitt modersmål, om detta inte redan följer av förvaltningslagen (1986:223) eller lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Närstående
Personalen samarbetar med närstående när den äldre personen så önskar.
Har du funderat på det här?
Den enskildes delaktighet och anpassningen till den enskildes individuella behov kan stöta på hinder av många olika skäl.
Hur kan du göra så att den äldre är delaktig?
Den äldre behöver få fatta sina beslut i sin takt. Du kan förklara om det är något den äldre inte förstår. Det är viktigt att du visar intresse för vad han eller hon tycker och förstås att du inte pratar över huvudet på den äldre!
Är det något i verksamheten som förhindrar delaktighet?
Du kan fundera på vad du själv kan göra för att den äldre ska vara delaktig. Du kan också fundera på vad du och dina kollegor tillsammans kan behöva göra. Verksamhetens rutiner och arbetssätt kanske måste ändras för att den äldres delaktighet ska bli självklar. Fundera över om rutinerna stödjer den äldres delaktighet.
Känner du inte till den äldre personens behov?
Även om du inte känner till vilka behov som finns, behöver du ändå vara lyhörd för den äldres inflytande på sitt liv och sin vardag. Hur brukar du och dina kollegor göra när ni är osäkra?
Hur gör man om någon är för sjuk för att kunna vara delaktig?
Du får försöka hitta sätt för att försöka förstå vad han eller hon vill. Kan du se det på den äldres beteende? Kanske du förstår om du talar med närstående? Finns någon experthjälp att ta till?
Sammanfattning
För att du ska kunna arbeta individanpassat och stödja den äldres delaktighet är det viktigt att du ser den äldre som individ och lyssnar till hans eller hennes behov.
Skapa en relation så att den enskilde vågar öppna sig. Var lyhörd!
Ha inte ha förutfattade meningar och idéer om vad den enskilde vill, kan eller upplever.
Ge akt på dig själv så att det inte blir du som bestämmer vad den äldre ska ”få” vara delaktig i.
Respektera den äldres åsikt – debattera den inte!
Värdera inte det den äldre vill – det som är oviktigt för dig kan vara av största vikt för honom eller henne.
Tänk efter – kan du åstadkomma det den äldre vill vara delaktig i eller har verksamheten rutiner som försvårar det? Vad gör du åt det?
Dokumentera vad den äldre vill och följ upp så att det som beslutas också genomförs.
9. Gott bemötande
Om gott bemötande
Ett gott bemötande är för mig att man visar att man är intresserad av personen i fråga.
Det viktiga i ett gott bemötande är att man ganska snabbt känner att man får kontakt. Det kan vara ett leende, kroppsspråk, tonfall som gör att det känns bra, det känns positivt.
Det är viktigt att känna sig sedd, förstådd och respekterad för att man ska känna sig levande hela tiden, så länge man lever. Det betyder jättemycket.
Om man är vänlig och tillmötesgående så har man större möjlighet att uppnå det man vill uppnå med kontakten i fråga.
Vad är gott bemötande?
Bemötandet människor emellan lägger grunden till hur mötet kommer att fungera. När man talar om värdegrund brukar gott bemötande vara det första som nämns. Ofta handlar det om att vara vänlig och att visa empati.
Men räcker det?
Ett gott bemötande är så mycket mer!
Ett gott bemötande handlar inte bara om att du är vänlig och visar empati. Det är inte heller bara en fråga om att du utför dina arbetsuppgifter på rätt sätt. Ett gott bemötande innehåller båda delar och är en del av all vård och behandling!
Om du bara arbetar på rätt sätt, men inte visar att du bryr dig om den äldre personen, då kan han eller hon känna sig otrevligt bemött. Och om du är vänlig och empatisk men inte kan utföra dina uppgifter på ett riktigt sätt så är det inget bra bemötande.
Och om miljön är fysiskt otillgänglig, om den äldre inte kan göra sig förstådd eller förstå vad du säger, då är det heller inget bra bemötande.
Vad innehåller ett gott bemötande?
Ett bra bemötande kräver alltså både kunskaper och en relation.
När du har ett gott bemötande betyder det att du använder dina kunskaper om det som ska göras och att du skapar en relation med den äldre personen.
Fundera på hur delaktighet och trygghet kan stärkas genom ett gott bemötande. Om mötet blir bra kan den äldre bli delaktig, och känna sig trygg och respekterad.
Tänk också på miljön: Är miljön du arbetar i välkomnande för den äldre personen?
Vad händer med oss när vi blir dåligt bemötta?
I ett möte som inte upplevs som så viktigt kanske känslan av obehag kan släppa ganska snabbt.
Men hur blir det om man är beroende av stöd och hjälp? Då kan ett dåligt bemötande förvärra situationen.
Socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip.
Socialstyrelsens allmänna råd
Här kan du se vad Socialstyrelsens allmänna råd säger om gott bemötande.
Översikt
• Nämndens ansvar
• Lyhördhet och empati
• Tid
• Respekt
Nämndens ansvar
Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter för att se till att äldre personer får ett gott bemötande.
Lyhördhet och empati
Personalen är lyhörd och empatisk i mötet med den äldre personen.
Tid
Arbetet organiseras så att personalen får tillräcklig tid att lyssna till och samtala med den äldre personen.
Respekt
Personalen beaktar att den äldre personen befinner sig i en beroendeställning och verkar för att bemötandet upplevs som respektfullt.
Gott bemötande i värdeorden
Gott bemötande finns som en självklar del i alla värdeorden!
Respekt för privatliv och personlig integritet
Att du respekterar en annan människa är en av de viktigaste delarna i det goda bemötandet och att du visar att du och den äldre är två individer med lika stor rätt till respekt.
Individanpassning och delaktighet
Om den äldre får en vård och omsorg som bygger på de egna behoven känner han eller hon att du ser och förstår. Då har du ett gott bemötande.
Insatser av god kvalitet
Genom att du och dina kollegor har rätt kompetens, följer upp vad ni gör och utför ert arbete på rätt sätt visar du respekt och gott bemötande för den äldre som är i behov av ditt stöd och din hjälp.
Meningsfullhet och sammanhang
När du bidrar till det goda mötet stärker du den äldres känsla av meningsfullhet och sammanhang.
Trygghet
När du visar ett gott bemötande både personligt och i dina arbetsuppgifter ökar du den äldres möjlighet att känna trygghet i sin vård och omsorg.
Självbestämmande
När du visar ett gott bemötande och stödjer den äldres självbestämmande visar du tilltro och tillit till den äldres egna förmågor.
Har kroppsspråket betydelse?
Ofta visar du med ditt kroppsspråk vad du känner och tänker oavsett vad du säger.
Hur du tar i någon kan avslöja något annat än det du säger. Både kroppsspråk och ditt sätt att tala visar om du har respekt för den du möter.
Stödjer miljön det goda bemötandet?
Hur du bemöter andra och upplever att du blir bemött kan hänga ihop med omgivningen. En rörig och bullrig miljö kan till exempel göra det svårt att skapa en god relation.
Fundera på de omgivningar där du möter den äldre personen. Underlättar de för dig och den äldre att ha goda möten? Eller är de ett hinder?
Stödjer organisationen ett gott bemötande?
Det goda bemötandet behöver finnas på alla nivåer i organisationen. Ansvaret att ha ett gott bemötande mot äldre ligger inte på en yrkesroll. Alla som arbetar med äldreomsorg behöver visa ett gott bemötande. Fundera tillsammans med kollegor, chefer och andra som arbetar inom äldreomsorgen hur ni tillsammans arbetar med ett gott bemötande.
Har du funderat på det här?
Vad kan ett dåligt bemötande få för konsekvenser?
Vad händer om jag inte lyssnar på och visar intresse för den äldre personen?
Om du inte lyssnar och visar intresse så riskerar du att ge den äldre personen en känsla av att inte vara viktig. Du riskerar också att han eller hon blir arg eller ledsen.
Hur fungerar mitt arbete om jag inte ger ett gott bemötande?
Om den äldre personen känner sig oviktig, ledsen, rädd eller arg i mötet med dig så blir det svårare för dig att göra det du ska. Det du gör kanske inte heller upplevs som bra av den äldre personen.
Om bemötandet inte varit bra – vad händer med mig nästa gång?
Nästa gång du träffar den äldre personen kanske du redan har en uppfattning om att han eller hon är besvärlig på något sätt. Det kan i sin tur göra så att du utför ditt arbete på ett sätt som gör relationen ännu sämre.
Sammanfattning
Det här kapitlet har handlat om gott bemötande. Bemötande är att du i ditt arbete skapar en relation, och att du alltid
respekterar den äldres privatliv
stödjer den äldres självbestämmande när du utför dina uppgifter
skapar en känsla av trygghet genom att utföra dina uppgifter på rätt sätt
uppmuntrar och stödjer den äldre i att känna meningsfullhet och sammanhang.
Det goda bemötande ska synas i allt du säger och gör.
10. Insatser av god kvalitet
Om insatser av god kvalitet
När folk närmar sig mig, och liksom visar någon form av respekt utan att vara högdragna eller sätta sig på sina höga hästar – då är respekten som sådan av god kvalitet.
De grundläggande behoven, att man får god mat och blir omhändertagen, är viktiga. Men sen att tillfredsställa den andra biten också... Att man får göra de aktiviteter man orkar med – så att man inte bara sitter hela dagarna eller bara tittar på tv. Det är också en väldigt viktig bit för kvalitet i omsorgen.
Värdegrundsarbete är kvalitetsarbete för mig. Det är vi ålagda att jobba med hela tiden i vård och omsorg. Det är ingenting som ligger utanför verksamheten och som vi bara gör en gång. Det här är kvalitetsarbete, och det ska in i verksamheten och rulla på hela tiden. Det ska jobbas vidare med och utvecklas.
Insatser ska vara av god kvalitet – vad menas med det?
Äldreomsorgen ska vara av god kvalitet. Det innebär bland annat att all personal som arbetar med äldreomsorg ska ha lämplig utbildning och erfarenhet.
Det innebär också att den som bedriver äldreomsorg ska följa upp och utveckla kvaliteten systematiskt.
Det här är också god kvalitet!
Den äldre personen ska kunna bestämma själv, känna trygghet, meningsfullhet och sammanhang, bli respekterad, vara delaktig och väl bemött.
God kvalitet betyder också att du oavsett vad du gör tänker på den äldres rätt till ett värdigt liv och möjligheter att känna välbefinnande. Du behöver respektera den äldres vilja, integritet och privatliv.
Då arbetar du med god kvalitet!
Att följa lagar och föreskrifter
God kvalitet handlar både om att ha ett bra bemötande, och om att arbeta enligt andra krav i lagar och föreskrifter.
Socialtjänstlagen 3 kap. 3 §
Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Socialstyrelsens allmänna råd
Socialstyrelsen har allmänna råd som handlar om vilken utbildning personal i äldreomsorgen bör ha.
SOSFS 2007:17 beskriver vilken kompetens som behövs om du arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden.
SOSFS 2011:12 beskriver vilken kompetens som behövs om du arbetar nära den äldre personen.
SOSFS 2007:17
Utbildning
Du som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden i äldreomsorgen bör ha socionomexamen eller social omsorgsexamen.
Om du saknar denna erfarenhet bör du under minst ett år få introduktion och stöd i detta, och allt eftersom ta ansvar för ärenden.
Du bör ha kunskaper inom följande områden:
• Äldre och åldrande
• Utredning och beslut
• Samtal och relationer
• Samverkan och samordning
• Regelverk och rättsutveckling
• Insatser
• Uppföljning och utvärdering
Du kan läsa mer om vad områdena innebär i Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer.
SOFS 2011:12
Utbildning
Du som arbetar i äldreomsorgen bör ha vissa grundläggande kunskaper och förmågor. Dessa kunskaper får man om man läser 1100 poäng programgemensamma ämnen i vård- och omsorgsprogrammet plus gerontologi och geriatrik som fördjupningsämnen eller har motsvarande utbildning.
Grundläggande kunskaper och förmågor för dig som arbetar i äldreomsorgen:
• Värdegrund, förhållningssätt och bedömningsförmåga
• Kommunikation
• Regelverk
• Det normala åldrandet
• Åldrandets sjukdomar
• Funktionsbevarande omsorg
• Social omsorg
• Kroppsnära omsorg
• Måltid, mat och näring
• Skötsel av hemmet
• Omsorg i livets slutskede
• Hälso- och sjukvård
Du kan läsa mer om vad områdena innebär i Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre.
God kvalitet och ledningssystem
Verksamheter inom socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, måste ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Ett ledningssystem används för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Vad betyder ledningssystemet i det praktiska arbetet?
Ledningssystemet visar hur verksamheten arbetar med kvalitetsfrågor, och också hur du ska arbeta för att uppnå kvalitet.
Ledningssystemet ska också se till att du och dina kollegor kan lära er av fel som gjorts.
Förbättringshjulet
Ledningssystemet kan beskrivas i form av ett förbättringshjul. Ledningssystemets förbättringsarbete bidrar till att ledningssystemet för kvalitetsarbete ständigt utvecklar verksamhetens kvalitet.
hur ansvaret kan se ut för de olika yrkesrollerna.
Genomföra
Verksamheten ska arbeta efter de processer och rutiner som tagits fram. Verksamheten ska också ta emot synpunkter och klagomål som ska utredas, sammanställas och analyseras.
Utvärdera
Verksamheten ska följa upp och utvärdera sina insatser och resultat. Arbetar man enligt ledningssystemet kan brister och misstag i processer och rutiner bli tydliga.
Planera
För att planera behöver verksamheten veta vilka krav och mål som finns. Då kan man också ta fram processer och rutiner för att krav och mål ska kunna uppnås. Det ska också finnas riskanalyser. I riskanalysen skriver man ner vilka risker som finns för att verksamheten inte ska uppnå krav och mål, och vad som kan förebyggas eller förbättras.
Förbättra
När brister och misstag blir tydliga kan verksamheten förbättra sina processer och rutiner. Genom planering, genomförande och utvärdering ska processerna och rutinerna och därmed hela verksamheten förbättras.
Ledningssystemet
Ledningssystemet visar hur verksamheten planeras, leds, kontrolleras, följs upp, utvärderas och förbättras.
Avvikelser
En viktig del i ledningssystemet är hur avvikelser ska hanteras, det vill säga hur du ska göra om något blivit fel, eller riskerar att bli fel.
Säg till om något gått fel!
Det är viktigt att all personal uppmuntras att delta i kvalitetsarbetet. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska ses som en möjlighet att utveckla verksamhetens kvalitet.
Vad kan du göra om något gått fel?
Du kan lämna in klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet, så du behöver ha information om hur det går till i din verksamhet. Du ska också rapportera missförhållanden enligt bestämmelserna om lex Sarah.
Vad innebär Lex Sarah?
Alla som arbetar inom socialtjänsten och LSS är skyldiga att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden. Om du själv ser eller på annat sätt får reda på ett missförhållande i ditt arbete ska du rapportera detta till den som bedriver verksamheten.
Om det är ett allvarligt missförhållande ska den som bedriver verksamheten göra en lex Sarah-anmälan till tillsynsmyndigheten.
Bestämmelser om lex Sarah finns också i Socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade.
Rapportera vårdskador och anmäla enligt lex Maria - (SOSFS 2011:28)
Bestämmelser om lex Maria finns i patientsäkerhetslagen och innebär att när en patient har drabbats av en allvarlig vårdskada ska händelsen anmälas till Socialstyrelsen.
På ungefär samma sätt som med till exempel lex Sarah har hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet att rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Vårdgivaren kan sedan gå vidare med en lex Maria-anmälan.
Sammanfattning
God kvalitet handlar alltså bland annat om kompetens och utbildning, om hur du med hjälp av lagar och föreskrifter åstadkommer en bra verksamhet och därmed inte minst om hur du utför ditt arbete.
Men god kvalitet är också en fråga om att värdegrunden ska genomsyra det du och dina kollegor gör.
11. Evidensbaserad praktik
Varför evidensbaserad praktik?
Regeringen och Sveriges kommuner och regioner har kommit överens om att stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik. Syftet med att arbeta evidensbaserat är att öka möjligheterna att hjälpa genom att använda bästa tillgängliga kunskap om effekter av olika insatser, arbetssätt och metoder.
Vad är evidensbaserad praktik?
Evidensbaserad praktik är ett arbetssätt där du använder dig av bästa tillgängliga kunskap, respekterar den enskilde och gör honom eller henne delaktig så långt det är möjligt. Då kan varje individ få det stöd som är bäst lämpat för just honom eller henne.
Bästa tillgängliga kunskap hämtas från forskning. Men du behöver också kunskap från personen som behöver stöd och hjälp, och från praktiken, det vill säga från dem som arbetar med vård och omsorg. De här tre delarna ger tillsammans ett underlag för beslut om insatser.
I en evidensbaserad praktik ingår också att kontinuerligt följa upp arbetet, både på individ- och verksamhetsnivå.
Fyra kunskapskällor
Det finns fyra viktiga kunskapskällor i en evidensbaserad praktik.
• Situation och omständigheter
Även om en vetenskaplig studie säger att en viss insats är mer effektiv än andra insatser betyder inte att den fungerar för alla. Man behöver också ta hänsyn till situationen och annat som kan påverka hur en insats kan göra nytta. Ett enkelt exempel är att en individ kan vara allergisk mot ett läkemedel som enligt vetenskapen är det mest effektiva.
• Bästa tillgängliga kunskap
Bästa tillgängliga kunskap innebär att man utgår från den bästa vetenskapliga kunskapen som finns tillgänglig. Vetenskapligt stöd handlar om en åtgärds genomsnittliga effekt. När det saknas välgjorda vetenskapliga studier kan bästa tillgängliga kunskap bestå av andra kunskapsunderlag, som uppföljningar och utvärderingar och beprövad erfarenhet.
• Personens erfarenhet och önskemål
Varje person är expert på sina egna problem. Han eller hon kan ha erfarenheter av tidigare vård- eller omsorgsinsatser som varit bra eller dåliga, och har kanske också egna önskemål. Det är en rättighet att få bli involverad i den egna vården och omsorgen. Det är nödvändigt att fråga efter och lyssna på den enskildes egna uppfattningar för att insatserna ska vara till nytta. Den enskildes kunskaper, erfarenheter och önskemål måste respekteras och vägas in.
• Professionell expertis
Den professionelle har en viktig roll i evidensbaserad praktik.
Den professionelle behöver kompetens inom flera områden: att skapa en relation med personen så att han eller hon blir delaktig; att kunna söka och värdera bästa tillgängliga kunskap samt ha förmåga att relatera den kunskapen till personens specifika situation.
Värdegrundsarbete och evidensbaserad praktik
Både den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik är redskap för att uppnå en god kvalitet för den äldre personen.
Du och din verksamhet kan använda värdegrunden och ett evidensbaserat förhållningssätt och kombinera det med att systematiskt följa upp arbetet.
Förbättringshjulet och evidensbaserad praktik
Ibland saknas forskning om vilka insatser som ger bäst effekt. Då kan du och dina kollegor bidra med kunskap genom att pröva olika arbetssätt och följa upp dem. Förbättringshjulet kan också användas för att planera, genomföra, följa upp och förbättra ert dagliga arbete.
• Genomföra
I genomförandefasen försöker ni genomföra lösningen eller arbeta enligt det nya arbetssättet. Det är viktigt att ni gör det konsekvent, för att ni i nästa fas ska kunna följa upp om det har löst problemet och om ni har uppnått det ni ville göra.
• Utvärdera
I utvärderingsfasen granskar ni vad som har hänt efter att ni genomfört ert arbete med förbättringar. Har det blivit bättre för den äldre? Har ett problem undanröjts? Går det att utveckla arbetssättet ännu mer?
• Förbättra
I förbättringsfasen går ni vidare med att utveckla det som ni har kommit fram till fungerar bra. Och då fortsätter hjulet att rulla. Det blir alltså dags att återigen planera för hur det exempelvis utvecklade arbetssättet ska genomföras. Det kan också ha kommit upp nya frågor som kan lösas med hjälp av förbättringshjulet.
• Planera
När ni arbetar med att planera ert förbättringsarbete kan ni utgå från de mål, krav eller risker som finns i ert arbete med äldre personer. Ni kan också utgå från något problem ni vill få en lösning på. Utifrån det tar ni fram ett förslag till lösning eller arbetssätt och går över till nästa del i förbättringshjulet.
Sammanfattning
Det här kapitlet har handlat om evidensbaserad praktik, det vill säga vad du ska ta hänsyn till i ditt arbete:
• Bästa tillgängliga kunskap.
• Den äldre personens erfarenheter och önskemål.
• Dina egna kunskaper och erfarenheter.
Kapitlet har också handlat om hur du och dina kollegor kan bidra med kunskaper genom förbättringshjulet, och att värdegrund och evidensbaserad praktik har ett samband.
Källa:
https://utbildning.socialstyrelsen.se/learn/courses/4/aldreomsorgens-nationella-vardegrund
