All Activity

📄 Exempel på avvikelser enligt SoL och HSL Avvikelser är händelser som avviker från det planerade eller förväntade arbetet och som kan påverka säkerhet, kvalitet eller tillit i vård och omsorg. Både Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) reglerar rapporteringsskyldighet för olika typer av avvikelser. Exempel enligt SoL (2001:453): Missförhållanden i omsorgen, t.ex. brister i bemötande eller vård. Bristande stödinsatser till personer med funktionsnedsättning. Felaktig hantering av ekonomiskt bistånd. Fall av vanvård eller övergrepp (anmälan enligt Lex Sarah). Exempel enligt HSL (2017:30): Vårdskada, t.ex. felaktig läkemedelshantering eller fördröjd behandling. Brister i medicintekniska rutiner eller utrustning. Felaktig eller utebliven dokumentation av vårdinsats. Brister i hygienrutiner som leder till smittspridning (anmälan enligt Lex Maria). 📊 Fakta: Enligt IVO:s årsrapport 2022 inkom ca 19 000 anmälningar enligt Lex Sarah och ca 3 000 Lex Maria-anmälningar i Sverige. Källor: Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ”Årsrapport 2022”, Socialstyrelsen ”Lex Sarah och Lex Maria – vägledning”

📄 Ansvar för vård och omsorg på lokal nivå På lokal nivå är det kommunerna (290 st) som ansvarar för stora delar av omsorgen och vissa delar av hälso- och sjukvården. Fokus ligger på stöd i vardagen och vård i hemmet eller i särskilda boenden. Hälso­vård (preventivt arbete): Kommunerna arbetar förebyggande genom insatser inom äldreomsorg, socialt stöd och aktiviteter som främjar hälsa och välbefinnande. Till exempel kan det handla om fallförebyggande träning, kost- och måltidsstöd eller sociala mötesplatser. Sjukvård (utredning och behandling): Kommunerna ansvarar för hemsjukvård, sjuksköterskeinsatser i särskilda boenden, rehabilitering, habilitering samt delegerade medicinska uppgifter till undersköterskor och vårdbiträden. Läkarinsatser ansvarar dock regionerna för. Kommunerna ansvarar också för LSS-insatser och socialtjänstens arbete enligt SoL, vilket innebär ett starkt fokus på trygghet, delaktighet och stöd till personer med funktionsnedsättning eller andra behov. 📊 Fakta: År 2020 arbetade cirka 400 000 personer inom kommunal vård och omsorg. Kommunernas nettokostnader för äldreomsorg uppgick samma år till omkring 140 miljarder kronor. Källor: Socialstyrelsen ”Kommunal vård och omsorg om äldre 2020”, SKR ”Kommunernas ekonomi och verksamhet”

📄 Ansvar för vård och omsorg på regional nivå På regional nivå är det regionerna (21 st) som ansvarar för huvuddelen av hälso- och sjukvården i Sverige. Ansvaret omfattar både hälso­vård (det förebyggande) och sjukvård (det behandlande). Hälso­vård (preventivt arbete): Regionerna ansvarar för primärpreventiva insatser, exempelvis hälsoundersökningar, vaccinationer, screeningprogram samt rådgivning om levnadsvanor (kost, motion, tobak, alkohol). Sjukvård (utredning och behandling): Regionerna driver primärvården via vårdcentraler, den specialiserade vården på sjukhus och den högspecialiserade vården som bedrivs på universitetssjukhus. Hit hör bland annat akutsjukvård, specialistmottagningar, psykiatri och förlossningsvård. Regionerna finansieras främst genom landstingsskatt och statliga bidrag. Politiskt styrs de av regionfullmäktige, där beslut fattas om budget, vårdstruktur och prioriteringar. 📊 Fakta: Regionerna står för cirka 80 % av Sveriges samlade vårdkostnader. År 2021 uppgick deras samlade nettokostnader för hälso- och sjukvård till omkring 420 miljarder kronor. Källor: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ”Regionernas ekonomi och verksamhet”, Socialstyrelsen ”Hälso- och sjukvårdens kostnader och intäkter 2021”

📄 Ansvar för vård och omsorg på nationell nivå På nationell nivå är det staten som har det övergripande ansvaret för både hälso­vård och sjukvård i Sverige. Hälso­vård (preventivt arbete): Staten beslutar om folkhälsopolitik, nationella mål för hälsoutveckling och förebyggande insatser, t.ex. vaccinationer, tobakspolitik och alkoholpolitik. Folkhälsomyndigheten är en central aktör för övervakning och stöd inom det preventiva området. Sjukvård (utredning och behandling): Staten fastställer lagar och förordningar som reglerar hälso- och sjukvården, exempelvis HSL. Socialdepartementet styr arbetet politiskt, Socialstyrelsen tar fram föreskrifter och kunskapsstöd, medan IVO och Läkemedelsverket ansvarar för tillsyn och kontroll. Staten fördelar också statsbidrag till regioner och kommuner för att utveckla både förebyggande hälsovård och sjukvårdsverksamhet. 📊 Fakta: Enligt Socialstyrelsen uppgick 2022 de statliga bidragen till regioner och kommuner till drygt 70 miljarder kronor, varav en del riktades till folkhälsosatsningar. Källor: Socialdepartementet (Regeringen.se), Socialstyrelsen ”Hälso- och sjukvårdens kostnader och intäkter 2023”, Folkhälsomyndigheten ”Folkhälsopolitik och nationella mål”

📄 Hjälp som ges enligt HSL Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30) reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar. Lagen betonar god vård på lika villkor och att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Hjälp enligt HSL kan innefatta: Primärvård: vårdcentraler, hälsocentraler, barnavårdscentraler. Specialistvård: sjukhusvård, specialistmottagningar. Kommunal hälso- och sjukvård: hemsjukvård, sjuksköterskeinsatser i särskilt boende. Rehabilitering och habilitering: sjukgymnastik, arbetsterapi, hjälpmedel. Förebyggande insatser: hälsoundersökningar, vaccinationer. Palliativ vård: vård i livets slutskede. Principer i HSL: Vården ska vara kunskapsbaserad och patientsäker. Prioriteringsprinciper gäller: störst behov ska ges företräde. Samverkan mellan regioner, kommuner och andra aktörer är central. 📊 Fakta: Enligt Socialstyrelsen hade 2019 cirka 240 000 personer i Sverige kommunal hemsjukvård enligt HSL. Källor: Socialstyrelsen ”Kommunal hälso- och sjukvård 2019”, Socialstyrelsen ”Hälso- och sjukvårdens ansvar och lagstiftning”

📄 Hjälp som ges enligt SoL Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) är den lag som reglerar socialtjänstens arbete. Syftet är att ge människor ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och möjlighet att delta i samhället. Hjälp enligt SoL kan innefatta: Äldreomsorg: hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet. Stöd till personer med funktionsnedsättning: ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson. Barn och familj: stödinsatser, familjehem, kontaktfamilj, ekonomiskt bistånd. Missbruk och beroende: rådgivning, behandling, stödboende. Ekonomiskt bistånd: försörjningsstöd vid behov. Principer i SoL: Bygger på frivillighet och självbestämmande. Insatserna ska utformas tillsammans med individen. Behovsprövning görs genom biståndsbedömning. 📊 Fakta: År 2021 fick cirka 237 000 personer i Sverige hemtjänstinsatser enligt SoL. Källor: Socialstyrelsen ”Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre 2022”, Socialstyrelsen ”Individ- och familjeomsorg – Statistik”