All Activity

Blodtryckskontroll Syfte och betydelse Blodtryck är en central vitalparameter som visar det tryck som blodet utövar mot kärlväggarna. Det systoliska trycket anger trycket när hjärtat drar ihop sig, och det diastoliska trycket när hjärtat vilar. Kontroller av blodtrycket används för att upptäcka avvikelser, följa behandlingar och bedöma risken för hjärt–kärlsjukdomar. Hypertoni (högt blodtryck) är en vanlig riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt, medan hypotoni (lågt blodtryck) kan orsaka yrsel, svimmningar och fallolyckor. Observationer och dokumentation Vid blodtrycksmätning dokumenteras alltid både systoliskt och diastoliskt tryck i millimeter kvicksilver (mmHg). Normalt blodtryck hos vuxna brukar anges till cirka 120/80 mmHg, men variationer beroende på ålder, hälsotillstånd och livsstil är vanliga. Förutom själva värdena är det viktigt att notera: vilken arm mätningen gjorts på patientens ställning (sittande, liggande, stående) tidpunkt och eventuella symtom, exempelvis yrsel eller huvudvärk. Avvikelser, särskilt mycket höga eller låga värden, ska alltid rapporteras vidare. Att jämföra flera mätningar över tid är ofta mer värdefullt än en enskild mätning. Tillvägagångssätt Blodtryck kan mätas manuellt eller med automatisk blodtrycksmätare. Vid manuell mätning placeras en manschett runt överarmen i hjärthöjd. Manschetten pumpas upp tills blodflödet stoppas, varefter trycket långsamt släpps ut. Med stetoskop vid armbågsvecket registreras först ljudet som markerar det systoliska trycket, och sedan det diastoliska när ljuden upphör. Vid automatisk mätning placeras manschetten på samma sätt, men apparaten registrerar värdena utan stetoskop. För att undvika felkällor bör patienten vila några minuter före mätningen, sitta bekvämt och inte ha druckit kaffe eller rökt strax innan. Manschetten måste ha rätt storlek för att ge tillförlitliga resultat.

Pulskontroll Syfte och betydelse Pulsen är en av kroppens viktigaste vitala parametrar. Genom pulsmätning kan vårdpersonal få information om hjärtats funktion, blodcirkulationens status och kroppens reaktion på olika tillstånd. Pulskontroll används vid både akuta situationer och som del i regelbundna observationer för att följa hälsotillstånd och upptäcka förändringar i ett tidigt skede. Observationer och dokumentation När pulsen kontrolleras görs bedömningar av flera aspekter: Frekvens – antal hjärtslag per minut. Normal vilopuls hos vuxna ligger mellan 50 och 100 slag/minut. Rytm – regelbunden eller oregelbunden puls. Oregelbunden rytm kan tyda på arytmier. Fyllnad – hur kraftiga pulsslagen känns, vilket kan ge information om cirkulationen. Spänning – hur hård eller mjuk kärlväggen känns vid pulspalpation. Alla värden och observationer ska dokumenteras i journalen. Förutom siffror kan även beskrivande termer användas, till exempel ”svag puls” eller ”oregelbunden rytm”. Dokumentationen är viktig för att kunna följa förändringar över tid och för att annan personal ska kunna ta del av observationerna. Tillvägagångssätt Pulsen mäts oftast vid handleden (a. radialis). Två fingrar placeras lätt mot artären och pulsslagen räknas. Mätningen bör ske under en hel minut om rytmen är oregelbunden, annars kan 15 sekunder räknas och multipliceras med fyra. Pulsen kan också tas på andra ställen, exempelvis halsen (a. carotis), ljumsken (a. femoralis) eller fotryggen (a. dorsalis pedis), beroende på situation. För att mätningen ska bli tillförlitlig bör patienten vara i vila och avslappnad. Pulsen kan även registreras med tekniska hjälpmedel, till exempel pulsoximeter eller EKG, men palpation är en enkel och viktig metod som kan utföras i många vårdsituationer.