All Activity

📄 Hjälp som ges via LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) är en rättighetslag som syftar till att ge personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra. LSS kompletterar Socialtjänstlagen (SoL) men ger starkare rättigheter, då insatserna är individuellt anpassade och inte får nekas om kriterierna är uppfyllda. Exempel på insatser enligt LSS: Personlig assistans. Ledsagarservice. Kontaktperson. Avlösarservice i hemmet. Korttidsvistelse utanför hemmet. Bostad med särskild service (t.ex. gruppbostad). Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder. Principer i LSS: Insatserna ska ge goda levnadsvillkor. Självbestämmande, inflytande och delaktighet betonas. Insatserna ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. 📊 Fakta: År 2022 hade omkring 78 000 personer i Sverige LSS-insatser. Vanligast var personlig assistans, kontaktperson och bostad med särskild service. Källor: Socialstyrelsen ”Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning 2022”, Försäkringskassan ”Statistik om personlig assistans”

📄 Hjälp som ges enligt HSL Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30) reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar. Lagen betonar god vård på lika villkor och att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Hjälp enligt HSL kan innefatta: Primärvård: vårdcentraler, hälsocentraler, barnavårdscentraler. Specialistvård: sjukhusvård, specialistmottagningar. Kommunal hälso- och sjukvård: hemsjukvård, sjuksköterskeinsatser i särskilt boende. Rehabilitering och habilitering: sjukgymnastik, arbetsterapi, hjälpmedel. Förebyggande insatser: hälsoundersökningar, vaccinationer. Palliativ vård: vård i livets slutskede. Principer i HSL: Vården ska vara kunskapsbaserad och patientsäker. Prioriteringsprinciper gäller: störst behov ska ges företräde. Samverkan mellan regioner, kommuner och andra aktörer är central. 📊 Fakta: Enligt Socialstyrelsen hade 2019 cirka 240 000 personer i Sverige kommunal hemsjukvård enligt HSL. Källor: Socialstyrelsen ”Kommunal hälso- och sjukvård 2019”, Socialstyrelsen ”Hälso- och sjukvårdens ansvar och lagstiftning”

📄 Hjälp som ges enligt SoL Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) är den lag som reglerar socialtjänstens arbete. Syftet är att ge människor ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och möjlighet att delta i samhället. Hjälp enligt SoL kan innefatta: Äldreomsorg: hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet. Stöd till personer med funktionsnedsättning: ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson. Barn och familj: stödinsatser, familjehem, kontaktfamilj, ekonomiskt bistånd. Missbruk och beroende: rådgivning, behandling, stödboende. Ekonomiskt bistånd: försörjningsstöd vid behov. Principer i SoL: Bygger på frivillighet och självbestämmande. Insatserna ska utformas tillsammans med individen. Behovsprövning görs genom biståndsbedömning. 📊 Fakta: År 2021 fick cirka 237 000 personer i Sverige hemtjänstinsatser enligt SoL. Källor: Socialstyrelsen ”Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre 2022”, Socialstyrelsen ”Individ- och familjeomsorg – Statistik”

📄 Hälso- och sjukvårdens organisation Hälso- och sjukvården i Sverige är uppbyggd på tre nivåer med olika ansvar: Statlig nivå (staten) Beslutar om lagar, förordningar och nationella riktlinjer. Socialdepartementet och Socialstyrelsen har övergripande ansvar. Finansierar delar av vården via statsbidrag. Regional nivå (regionerna, 21 st) Driver vårdcentraler, sjukhus och specialistvård. Ansvarar för primärvård, länssjukvård och högspecialiserad vård. Finansieras genom landstingsskatt och statliga bidrag. Kommunal nivå (290 kommuner) Ansvarar för äldreomsorg, hemsjukvård och stöd till personer med funktionsnedsättning. Har ansvar för boenden, hemtjänst och viss rehabilitering. Exempel i siffror År 2022 gick cirka 11 % av BNP till hälso- och sjukvård i Sverige. Regionerna står för ungefär 80 % av vårdens totala kostnader, kommunerna för ca 15 % och staten för ca 5 %.