All Activity

📄 Vad är orsaken till UVI? Urinvägsinfektion orsakas i de flesta fall av bakterier från den egna tarmfloran, framför allt Escherichia coli (E. coli). Bakterierna tar sig in via urinröret och kan vandra vidare till urinblåsan, där de orsakar en inflammation. Vanliga orsaker och riskfaktorer: Kort urinrör hos kvinnor gör att bakterier lättare når urinblåsan. Otillräcklig tömning av blåsan, till exempel vid prostataförstoring eller neurologiska sjukdomar. Nedsatt immunförsvar. Kateteranvändning, som ger bakterier en inkörsport. Hormonförändringar, exempelvis efter klimakteriet. Sexuell aktivitet, som kan underlätta spridning av bakterier. 📊 Fakta: Cirka 80–90 % av alla urinvägsinfektioner orsakas av E. coli. Risken för återkommande infektioner är särskilt hög hos kvinnor efter 50 års ålder. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Urinvägsinfektion”, 2023.

📄 Hur diagnosticeras och behandlas UVI? Urinvägsinfektion (UVI) diagnosticeras genom att vårdpersonal gör en klinisk bedömning av symtomen samt kompletterar med urinprov. Typiska symtom är täta urinträngningar, sveda vid miktion och ibland blod i urinen. Vid misstanke om mer komplicerad infektion, som njurbäckeninflammation (pyelonefrit), tas även blodprover. Diagnostik: Urinprov: Snabbtest (urinsticka) för att påvisa vita blodkroppar, nitrit eller blod. Urinodling: Används vid återkommande eller komplicerade infektioner för att identifiera bakterien och dess känslighet för antibiotika. Blodprov: Tas vid feber eller misstanke om spridd infektion. Behandling: Okoplicerad cystit hos kvinnor: Kort antibiotikakur. Komplikationer eller återkommande infektioner: Anpassad antibiotikabehandling efter odlingssvar. Egenvård: Rikligt med vätska, regelbundna toalettvanor och god underlivshygien kan lindra och förebygga. 📊 Fakta: UVI står för omkring 30 % av alla antibiotikarecept i primärvården. Rätt diagnostik är avgörande för att undvika överbehandling och resistensutveckling. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Urinvägsinfektion”, 2023.

📄 Vad betyder UVI? UVI står för urinvägsinfektion, vilket innebär att bakterier har tagit sig in i urinvägarna och orsakat en infektion. Vanligast är infektion i urinblåsan (cystit), men bakterier kan också spridas upp till njurbäckenet (pyelonefrit), vilket är ett allvarligare tillstånd. De vanligaste bakterierna som orsakar UVI är Escherichia coli (E. coli), som normalt finns i tarmen. Kvinnor drabbas oftare än män eftersom urinröret är kortare och ligger nära ändtarmen. 📊 Fakta: UVI är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten drabbas ungefär hälften av alla kvinnor någon gång i livet av minst en urinvägsinfektion. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Urinvägsinfektion”, 2023.

📄 Hur sprids vattkoppor? Vattkoppor orsakas av varicella-zoster-virus och är en mycket smittsam sjukdom. Smittan sprids främst via luften när en smittad person hostar eller nyser, men även genom direktkontakt med vätskan i blåsorna. En person är smittsam redan ett par dagar innan utslagen bryter ut och fram till dess att alla blåsor har torkat in och blivit sårskorpor. Smittsamheten är särskilt hög i familjer och barngrupper där nära kontakt är svår att undvika. Efter genomgången infektion finns viruset kvar vilande i nervcellerna och kan senare i livet återaktiveras och orsaka bältros. 📊 Fakta: Nästan alla människor i Sverige har haft vattkoppor innan vuxen ålder. I genomsnitt insjuknar cirka 50 000 personer varje år. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Vattkoppor och bältros”, 2023.

📄 Hur sprids TBC? Tuberkulos (TBC) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Sjukdomen sprids genom så kallad luftburen smitta. När en person med lungtuberkulos hostar, nyser eller talar, sprids små droppar (aerosoler) som innehåller bakterier. Dessa kan sväva länge i luften och andas in av andra personer. Smittsamheten är högst vid obehandlad lungtuberkulos, men sjukdomen smittar inte genom handslag, mat eller vatten. Alla som smittas blir inte sjuka – bakterien kan finnas vilande i kroppen i flera år (latent TBC) och aktiveras senare, särskilt om immunförsvaret blir försvagat. 📊 Fakta: WHO uppskattar att cirka en fjärdedel av världens befolkning bär på latent TBC. I Sverige rapporteras omkring 400–500 nya fall årligen, ofta hos personer som smittats utomlands. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Tuberkulos”, 2023.

📄 Vilka sjukdomar kan streptokocker ge? Streptokocker är en grupp bakterier som delas in i olika typer (främst grupp A, B och C/G). De kan orsaka flera olika infektioner, från lindriga till mycket allvarliga. Vanliga infektioner: Halsfluss (streptokocktonsillit) Scharlakansfeber Hudinfektioner som impetigo (svinkoppor) och rosfeber (erysipelas) Allvarligare infektioner: Lunginflammation Blodförgiftning (sepsis) Barnsängsfeber (orsakas av grupp A-streptokocker) Hjärnhinneinflammation (orsakas bl.a. av Streptococcus pneumoniae) Nekrotiserande fasciit (”köttätande sjukdom”) Graviditet och nyfödda: Grupp B-streptokocker kan orsaka infektioner hos nyfödda, såsom sepsis och hjärnhinneinflammation. 📊 Fakta: I Sverige diagnostiseras varje år tusentals fall av streptokockinfektioner. Allvarliga invasiva grupp A-streptokockinfektioner är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Streptokocker”, 2023.

📄 Vad är skillnaden mellan AIDS och HIV? HIV står för humant immunbristvirus. Det är ett virus som angriper kroppens immunceller, särskilt de vita blodkropparna (CD4-celler), vilket gradvis försvagar immunförsvaret. AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrome) är det sjukdomstillstånd som kan utvecklas när HIV-infektionen har pågått länge utan behandling. Vid AIDS är immunförsvaret så nedsatt att kroppen inte längre kan skydda sig mot opportunistiska infektioner eller vissa cancersjukdomar. Skillnaden kan sammanfattas så här: HIV = själva virusinfektionen. AIDS = följdsjukdomarna och symtombilden som uppstår i slutstadiet av en obehandlad HIV-infektion. 📊 Fakta: Tack vare moderna bromsmediciner kan personer med HIV idag leva ett långt liv utan att utveckla AIDS. I Sverige diagnostiseras ungefär 300 nya fall av HIV varje år. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”HIV och AIDS”, 2023.

📄 Varför har vi så stor respekt för MRSA? MRSA står för meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Det är en variant av stafylokockbakterien som utvecklat motståndskraft mot många vanliga antibiotika, bland annat penicilliner och cefalosporiner. Respekten för MRSA beror på flera faktorer: Svårbehandlad: Eftersom bakterien är resistent mot många antibiotika krävs särskilda läkemedel, som ofta har fler biverkningar och är dyrare. Risk för spridning: MRSA kan spridas i vårdmiljöer och orsaka utbrott, särskilt bland patienter med sår, katetrar eller nedsatt immunförsvar. Allvarliga infektioner: Kan orsaka samma typer av infektioner som vanliga stafylokocker – från hudinfektioner till sepsis och lunginflammation – men med svårare behandlingsförlopp. Vårdrelaterad smitta: En etablerad MRSA-infektion kan kräva isoleringsvård och omfattande smittskyddsåtgärder. 📊 Fakta: MRSA är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. I Sverige rapporteras varje år omkring 3 000 nya fall. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”MRSA – meticillinresistenta Staphylococcus aureus”, 2023.

📄 Vilka infektioner kan orsakas av stafylokocker? Stafylokocker är en grupp bakterier som finns naturligt på hud och slemhinnor. De flesta är harmlösa, men vissa kan orsaka infektioner om de får möjlighet att ta sig in i kroppen genom sår eller vid nedsatt immunförsvar. Vanliga infektioner orsakade av stafylokocker: Hudinfektioner som bölder, impetigo (svinkoppor) och sårinfektioner Infektion i hårsäckar (follikulit) Nagelbandsinfektion (paronyki) Matförgiftning (orsakas av toxiner från vissa stammar) Allvarligare infektioner: Blodförgiftning (sepsis) Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Osteomyelit (bensinfektion) Lunginflammation 📊 Fakta: Staphylococcus aureus är den vanligaste sjukdomsorsakande arten. I Sverige orsakar den cirka 30 % av alla blodförgiftningar. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Stafylokocker och stafylokockinfektioner”, 2023.

📄 Hur smittar influensa? Influensa orsakas av influensavirus (A, B och C) och sprids framför allt genom droppsmitta. När en smittad person hostar, nyser eller pratar sprids små droppar med virus i luften. Dessa kan andas in av andra eller landa på ytor där viruset överlever en tid. Smittan kan också spridas via direktkontakt, till exempel genom händer som för viruset vidare till ögon, näsa eller mun. Sjukdomen är mycket smittsam och sprids lätt i miljöer där många människor vistas nära varandra, exempelvis skolor, arbetsplatser och vårdinrättningar. Inkubationstiden är vanligtvis 1–4 dagar, och personer är mest smittsamma under de första sjukdomsdagarna. 📊 Fakta: Varje vintersäsong insjuknar mellan 5–15 % av Sveriges befolkning i influensa. Allvarliga utbrott kan orsaka hundratals dödsfall årligen, särskilt bland äldre och personer i riskgrupper. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Influensa”, 2023.

📄 Vad är orsaken till munsår? Munsår orsakas oftast av viruset Herpes simplex typ 1 (HSV-1). Viruset smittar genom direktkontakt, till exempel kyssar eller genom gemensam användning av bestick och glas. Efter första infektionen stannar viruset kvar i kroppen i ett vilande tillstånd i nervcellerna. Vid vissa situationer kan viruset återaktiveras och ge nya utbrott av munsår: Stress och nedsatt immunförsvar Feber eller annan infektion Solljus eller stark kyla Hormonsvängningar Ett munsår börjar ofta med stickningar eller klåda innan små blåsor bildas. Blåsorna spricker, vätskar sig och blir till sår som brukar läka inom 1–2 veckor. 📊 Fakta: Uppskattningsvis bär 70–80 % av den svenska befolkningen på HSV-1, men långt ifrån alla får symtom. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Herpes simplex”, 2023.

📄 Hur smittar de olika hepatittyperna? Hepatit är en leverinflammation som orsakas av olika virus, med olika smittvägar beroende på typ. Hepatit A: Smittar via förorenad mat och dryck (fekal-oral smitta). Vanlig i länder med bristande hygien och sanitet. Hepatit B: Smittar via blod och kroppsvätskor, till exempel genom oskyddat sex, delning av injektionsnålar eller från mor till barn vid förlossning. Hepatit C: Smittar främst via blod, särskilt vid delning av sprutor eller nålar. Smitta via sex är ovanligt men kan förekomma. Hepatit D: Förekommer bara hos personer som redan har hepatit B, eftersom viruset behöver B-virus för att föröka sig. Smittar på samma sätt som hepatit B. Hepatit E: Smittar via förorenat vatten och livsmedel. Vanlig i delar av Asien och Afrika, men fall förekommer även i Europa. 📊 Fakta: Globalt dör cirka 1,3 miljoner människor årligen av virala hepatiter. I Sverige rapporteras omkring 1 000 nya fall av hepatit B och C varje år. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Hepatit A–E”, 2023.

📄 Hur smittar candidainfektion? Candidainfektion orsakas oftast av svampen Candida albicans, som normalt finns i små mängder i hud, mun, tarm och underliv utan att ge symtom. Infektionen uppstår när balansen i kroppens mikroflora rubbas, till exempel vid antibiotikabehandling, nedsatt immunförsvar, diabetes eller fuktiga hudmiljöer. Smittan överförs vanligtvis inte mellan människor på samma sätt som vid bakterie- eller virusinfektioner. Den utvecklas snarare när kroppens egna skydd inte fungerar optimalt. Dock kan Candida överföras vid nära kroppskontakt, särskilt i samband med sexuell kontakt eller vid amning (svampinfektion i bröstvårta/munslemhinna). 📊 Fakta: Candidainfektion är en av de vanligaste svampinfektionerna i världen. Upp till 75 % av alla kvinnor får någon gång en vaginal candidainfektion. Källa: Folkhälsomyndigheten & 1177 Vårdguiden, ”Svampinfektion – Candida”, 2023.

📄 Hur sprids borrelia? Borrelia är en bakterieinfektion som orsakas av Borrelia burgdorferi. Sjukdomen sprids till människor via fästingbett. När en fästing suger blod kan bakterien överföras från fästingens tarm till huden och vidare in i blodet. Risken för smitta ökar ju längre fästingen sitter kvar, och är störst efter mer än 24 timmars fästingsittning. Smittan sprids inte mellan människor, och det finns inga kända fall av smitta via mat eller vatten. Borrelia är vanligast under vår, sommar och tidig höst då fästingarna är som mest aktiva. 📊 Fakta: I Sverige rapporteras årligen omkring 10 000 fall av borrelia, men mörkertalet bedöms vara större. Sjukdomen förekommer framför allt i södra och mellersta Sverige där fästingar är vanliga. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Borrelia”, 2023.

📄 Hur behandlas hemorrojder? Hemorrojder är förstorade blodkärl i eller kring ändtarmen. De uppstår när trycket i blodkärlen ökar och kärlväggen försvagas, vilket leder till svullnad och ibland blödning. Vanliga orsaker är långvarig förstoppning, krystning vid toalettbesök, graviditet, övervikt och ärftliga faktorer. Egenvårds- och livsstilsåtgärder: Kost med mycket fibrer för att undvika hård avföring. Rikligt vätskeintag. Regelbunden fysisk aktivitet. God toalettvana – undvika att sitta länge på toaletten och att krysta. Medicinsk behandling: Receptfria salvor, stolpiller eller krämer som minskar svullnad, klåda och smärta. Smärtstillande vid behov. Medicinska ingrepp: Gummibandsligatur – hemorrojden snörs av och skrumpnar. Sklerosering – injektion som får hemorrojden att krympa. Kirurgi – vid stora eller långvariga besvär kan hemorrojder opereras bort. 📊 Fakta: Hemorrojder är mycket vanliga; ungefär hälften av alla personer över 50 år får någon gång besvär. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Hemorrojder”, 2023.

📄 Vad är orsaken till divertikulit? Divertikulit innebär en inflammation i tarmfickor (divertiklar) som oftast uppstår i tjocktarmen. Divertiklar bildas när tarmväggen försvagas och buktar ut, något som är vanligt hos äldre personer. När avföring fastnar i dessa fickor kan det leda till infektion och inflammation. Orsaker och riskfaktorer: Ålder – förekomsten ökar efter 50 års ålder. Låg fiberhalt i kosten, vilket gör avföringen hårdare och ökar trycket i tarmen. Förstoppning och långvarigt högt tryck i tarmen. Övervikt och fysisk inaktivitet. Rökning. Ärftlighet kan också spela en roll. En lindrig divertikulit kan läka ut med kostförändringar och antibiotika, men svåra fall kan leda till komplikationer såsom abscess, perforation eller fistelbildning. 📊 Fakta: Cirka 50 % av alla över 60 år i Sverige har divertiklar, men endast en mindre andel utvecklar divertikulit. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Divertikulit”, 2023.

📄 Hur behandlas ulcerös kolit? Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som drabbar tjocktarmen och ändtarmen. Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, lindra symtom och förebygga återfall. Medicinsk behandling: 5-ASA-preparat (mesalazin): Grunden i behandlingen, ges som tabletter, stolpiller eller klysma. Kortison: Används vid skov för att snabbt dämpa inflammation. Immunmodulerande läkemedel: T.ex. azatioprin eller biologiska läkemedel (anti-TNF) vid svårare sjukdom. Antibiotika: Kan ges vid komplikationer som infektion. Kirurgisk behandling: Vid svår sjukdom eller om läkemedel inte ger effekt kan hela eller delar av tjocktarmen opereras bort. I vissa fall skapas en stomi. Omvårdnadsåtgärder: Näringsrik kost anpassad efter tolerans. Stöd vid energibrist, diarré och viktminskning. Psykosocialt stöd, då sjukdomen ofta påverkar livskvalitet. 📊 Fakta: Ulcerös kolit drabbar cirka 20 000 personer i Sverige. De flesta insjuknar mellan 15 och 35 års ålder. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Ulcerös kolit”, 2023.

📄 Vad innebär ERCP? ERCP står för Endoskopisk retrograd cholangiopankreatikografi. Det är en kombinerad endoskopisk och röntgenundersökning som används för att diagnostisera och behandla sjukdomar i gallvägar och bukspottkörtel. Undersökningen görs med ett endoskop som förs ner genom munnen till tolvfingertarmen. Via endoskopet sprutas kontrast in i gall- och bukspottkörtelgångarna, som därefter avbildas med röntgen. På detta sätt kan man upptäcka gallstenar, förträngningar, tumörer eller andra hinder i gångarna. Förutom diagnostik kan ERCP också vara en behandling: Gallstenar kan avlägsnas. Stentar kan placeras för att hålla gångarna öppna. Vävnadsprover kan tas för analys (biopsi). 📊 Fakta: I Sverige utförs cirka 5 000 ERCP-undersökningar årligen, främst på grund av gallsten i gallgångarna. Källa: Socialstyrelsen, ”Nationella kvalitetsregister för ERCP”, 2022.

📄 Vad är orsaken till gallsten? Gallsten (cholelithiasis) bildas när det uppstår en obalans i gallans sammansättning. Galla består normalt av gallsalter, kolesterol och bilirubin. När koncentrationen av kolesterol eller bilirubin blir för hög i förhållande till gallsalterna kan kristaller bildas som växer till stenar. Riskfaktorer: Kvinnligt kön och hög ålder Övervikt och fettrik kost Snabb viktminskning eller långvarig fasta Ärftlighet Graviditet (påverkan av hormonet östrogen) Sjukdomar som påverkar lever eller blod (t.ex. hemolys) Många personer med gallsten är symtomfria, men stenar kan orsaka smärta, gallstensanfall eller komplikationer som gallblåseinflammation. 📊 Fakta: Omkring 15–20 % av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas ha gallsten, men endast en tredjedel utvecklar symtom. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Gallsten”, 2023.

📄 Hur diagnosticeras blindtarmsinflammation? Blindtarmsinflammation (appendicit) är en akut sjukdom som kräver snabb diagnostik. Bedömningen grundas på en kombination av symtom, klinisk undersökning och medicinska tester. Anamnes: Typiska symtom är smärta som börjar diffust i övre delen av buken och senare flyttar sig ner mot högra fossa iliaca, ofta i kombination med illamående, kräkningar och feber. Klinisk undersökning: Vårdpersonal palperar buken för att bedöma ömhet, muskelspänning och släppömhet. Blodprover: Förhöjt CRP och vita blodkroppar talar för en pågående inflammation. Urinprov: Används för att utesluta urinvägsinfektion som differentialdiagnos. Bilddiagnostik: Ultraljud eller datortomografi (DT) används vid osäkerhet för att bekräfta diagnosen. 📊 Fakta: Blindtarmsinflammation är en av de vanligaste akuta bukoperationerna. I Sverige drabbas cirka 7 000–8 000 personer årligen. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Blindtarmsinflammation”, 2023.