All Activity

Monopol Monopol innebär att ett enda företag eller aktör kontrollerar hela marknaden för en vara eller tjänst. Konsumenterna har då inget alternativ och konkurrensen försvinner. Exempel: Systembolaget har monopol på alkoholhaltiga drycker i Sverige. Monopol kan leda till högre priser och sämre utbud, men kan också motiveras av samhällsintressen (t.ex. folkhälsa). Källa: Konkurrensverket – Monopol och konkurrens. Marknadsekonomi I en marknadsekonomi bestäms priserna av utbud och efterfrågan. Företag producerar varor och tjänster som konsumenterna vill köpa, och konkurrensen pressar fram effektivitet, kvalitet och innovation. Sverige har en blandekonomi där marknadsekonomi kombineras med statliga regleringar och välfärdssystem. Källa: Ekonomifakta – Marknadsekonomi. Planekonomi I en planekonomi styr staten produktionen, priserna och fördelningen av resurser. Istället för att marknaden avgör vad som ska produceras gör staten upp planer. Sovjetunionen är ett historiskt exempel. Planekonomier riskerar brist på varor, ineffektivitet och bristande innovation. Källa: NE – Planekonomi. Inflation Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger, vilket gör att pengarnas köpkraft minskar. Låg och stabil inflation (ca 2 % i Sverige) ses som önskvärt, men hög inflation kan skada ekonomin genom osäkerhet, minskat sparande och ojämn fördelning av resurser. Riksbanken använder styrräntan för att hålla inflationen i balans. Källa: Riksbanken – Vad är inflation? Högkonjunktur Högkonjunktur innebär att ekonomin går bra: hög produktion, låg arbetslöshet och stigande inkomster. Nackdelen kan vara risk för överhettning och inflation. Lågkonjunktur Lågkonjunktur är motsatsen – ekonomin går långsamt, arbetslösheten ökar och företagen investerar mindre. Staten kan motverka lågkonjunktur genom finanspolitik (t.ex. ökade offentliga utgifter) och centralbanken genom penningpolitik. Källa: Konjunkturinstitutet – Hög- och lågkonjunktur.

Vad är produktionsfaktorer? Produktionsfaktorer är de resurser som behövs för att producera varor och tjänster. Exempel: arbetskraft, maskiner, fabriker, råvaror och kunskap. Dessa är grunden för all ekonomisk verksamhet. Källa: NE – Produktionsfaktor. Produktionsfaktorer kan delas in i tre grupper. Arbete – mänsklig arbetskraft, både fysisk och intellektuell. Kapital – realkapital (maskiner, byggnader, verktyg) och finansiellt kapital (pengar). Naturresurser – råvaror som skog, vatten, mark och energi. Källa: Ekonomifakta – Produktionsfaktorer. Vad är humankapital? Humankapital syftar på människors kunskaper, erfarenheter, utbildning och hälsa. Ett land med hög utbildningsnivå och god folkhälsa har starkt humankapital, vilket bidrar till innovation, produktivitet och ekonomisk utveckling. Källa: OECD – Human Capital; SCB – Utbildningsnivå i befolkningen. Varför är arbetslöshet en viktig fråga inom ekonomi? Arbetslöshet innebär att produktionsfaktorn arbete inte används fullt ut. Det leder till lägre produktion, minskade skatteintäkter och ökade kostnader för bidrag. På individnivå påverkar arbetslöshet både ekonomiskt och socialt – långvarig arbetslöshet ökar risken för ohälsa och utanförskap. Källa: Konjunkturinstitutet – Arbetslöshetens effekter. Vad är skatt? Skatt är en obligatorisk avgift till staten eller kommunen. Skatterna används för att finansiera välfärden: sjukvård, skola, äldreomsorg, infrastruktur och rättsväsende. I Sverige består huvuddelen av kommunalskatt, arbetsgivaravgifter och moms. Källa: Skatteverket – Så används dina skattepengar; Ekonomifakta – Skatternas fördelning.

Konsumentköpslagen (1990:932) reglerar förhållandet mellan säljare och köpare när en privatperson köper en vara av ett företag. Lagen är tvingande till konsumentens fördel, vilket betyder att företaget inte kan ge sämre villkor än lagen anger. Syftet är att skydda konsumenter från oskäliga villkor och säkerställa rätt till reklamation, ersättning eller omleverans. Vad gör man när man reklamerar en vara? Att reklamera innebär att man klagar på en vara som är felaktig eller inte motsvarar avtalet. Konsumenten har rätt att reklamera inom tre år från köpet. Felet ska anmälas så snart det upptäcks, inom "skälig tid" (vanligtvis inom två månader). Säljaren måste då undersöka och åtgärda felet. Källa: Hallå Konsument – Reklamation. Vad betyder hävning? Hävning innebär att köpet går tillbaka. Konsumenten lämnar tillbaka varan och får pengarna tillbaka. Hävning blir aktuellt när felet är allvarligt eller när säljaren inte kan erbjuda en fungerande lösning inom rimlig tid. Källa: Konsumentverket – Konsumentköplagen. Vad betyder omleverans? Omleverans innebär att konsumenten får en ny vara istället för den felaktiga. Exempel: en mobiltelefon med fabrikationsfel byts ut mot en ny av samma modell. Källa: Konsumentverket – Fel på varan. Vad betyder bytesrätt? Bytesrätt är en frivillig service som butiker kan erbjuda, men som inte regleras i lag. Den innebär att man får byta en felfri vara mot något annat, ofta inom en viss tid. Detta är alltså en butikspolicy, inte en lagstadgad rättighet. Källa: Hallå Konsument – Öppet köp och bytesrätt. Vad betyder öppet köp? Öppet köp innebär att konsumenten får lämna tillbaka varan inom en viss tid och få pengarna tillbaka, även om varan inte är felaktig. Precis som bytesrätt är öppet köp en frivillig tjänst från butiken och måste framgå tydligt på kvittot eller i villkoren. Källa: Konsumentverket – Öppet köp.