All Activity
- Past hour
-
đ Digitalisering och mediers innehĂ„ll samt nyhetsvĂ€rdering nĂ€r det gĂ€ller frĂ„gor om demokrati och politik Digitaliseringen har förĂ€ndrat vĂ„rt samhĂ€lle i grunden â inte minst hur vi tar del av nyheter och formar vĂ„ra politiska Ă„sikter. I dag finns ett överflöd av information tillgĂ€nglig dygnet runt, men det har ocksĂ„ blivit svĂ„rare att avgöra vad som Ă€r sant, relevant och trovĂ€rdigt. För demokratin Ă€r detta bĂ„de en möjlighet och en utmaning. Traditionella medier, som public service, dagstidningar och etablerade nyhetskanaler, följer oftast journalistiska principer som objektivitet, kĂ€llkontroll och transparens. De bidrar till att granska makten och ge allmĂ€nheten insyn. Men allt fler fĂ„r sin vĂ€rldsbild frĂ„n sociala medier, dĂ€r algoritmer förstĂ€rker innehĂ„ll som vĂ€cker kĂ€nslor eller bekrĂ€ftar tidigare Ă„sikter. Detta kan leda till filterbubblor och polarisering, dĂ€r mĂ€nniskor bara exponeras för Ă„sikter som liknar deras egna. Det gör att samhĂ€llsdebatten förlorar bredd och nyanser. Dessutom sprids desinformation och propaganda allt lĂ€ttare, bĂ„de av individer och organiserade aktörer â ibland med politiska syften att underminera förtroendet för demokratiska institutioner. NyhetsvĂ€rdering handlar om att förstĂ„ varför vissa nyheter lyfts fram mer Ă€n andra. Det beror pĂ„ nyhetskriterier som aktualitet, nĂ€rhet, dramatik och personfokus. Men det kan ocksĂ„ pĂ„verkas av kommersiella intressen, redaktionella vinklingar eller ideologiska perspektiv. För att kunna vara en aktiv samhĂ€llsmedborgare behövs digital kompetens och kĂ€llkritik. Det innebĂ€r att kunna söka, sĂ„lla och bedöma information â och förstĂ„ vem som har skapat den, i vilket syfte, och vilka vĂ€rderingar den förmedlar. Digitaliseringen gör det möjligt att delta i samhĂ€llsdebatten mer direkt Ă€n nĂ„gonsin, men krĂ€ver ocksĂ„ större ansvar frĂ„n varje individ att navigera i informationsflödet. Demokratin stĂ€rks nĂ€r medborgarna Ă€r informerade, medvetna och deltar med kritisk blick.
- Today
-
đ Maktfördelning och pĂ„verkansmöjligheter i olika system och pĂ„ olika nivĂ„er utifrĂ„n olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter Demokrati kan se olika ut beroende pĂ„ hur makten Ă€r fördelad och vilka modeller som anvĂ€nds. Genom att jĂ€mföra olika system och nivĂ„er fĂ„r vi bĂ€ttre förstĂ„else för hur beslut formas â och vilka möjligheter medborgarna har att pĂ„verka. I Sverige bygger systemet pĂ„ maktdelning mellan lagstiftande (riksdagen), verkstĂ€llande (regeringen) och dömande (domstolar). Kommuner och regioner har ett lĂ„ngtgĂ„ende sjĂ€lvstyre, vilket innebĂ€r att mycket makt Ă€r decentraliserad. Samtidigt pĂ„verkar EU-lagstiftning mĂ„nga nationella beslut, vilket gör att makt ocksĂ„ fördelas mellan olika nivĂ„er. Olika demokratimodeller visar hur makt kan organiseras: Representativ demokrati Ă€r vanligast och innebĂ€r att medborgare vĂ€ljer politiker som fattar beslut Ă„t dem. Direkt demokrati bygger pĂ„ att medborgarna röstar i enskilda sakfrĂ„gor, till exempel genom folkomröstningar. Deltagardemokrati betonar dialog, samrĂ„d och aktivt medborgarskap â inte bara vart fjĂ€rde Ă„r, utan som en del av vardagen. I andra system kan makten vara koncentrerad till en person eller grupp, till exempel i auktoritĂ€ra stater dĂ€r valen Ă€r riggade, yttrandefriheten begrĂ€nsad och opposition förbjuden. Maktens fördelning blir dĂ„ ett verktyg för kontroll snarare Ă€n inflytande. Digital teknik har skapat nya möjligheter för medborgare att pĂ„verka, sprida information och organisera sig. Exempel Ă€r: E-röstning och digitala remissvar Sociala medier som verktyg för opinionsbildning Digitala medborgarplattformar, t.ex. för medborgarförslag eller synpunkter Ăppen data som gör politiska beslut mer transparenta Samtidigt vĂ€cker tekniken frĂ„gor om integritet, kĂ€llkritik och risk för desinformation. Den digitala arenan kan bĂ„de stĂ€rka och utmana demokratin, beroende pĂ„ hur den anvĂ€nds.
-
đ Medborgarnas möjligheter att pĂ„verka politiska beslut pĂ„ de olika nivĂ„erna I en demokrati Ă€r det inte bara politikerna som har makt â Ă€ven medborgarna har en avgörande roll. Genom olika former av politiskt deltagande kan mĂ€nniskor pĂ„verka beslut bĂ„de lokalt, nationellt och inom EU. Att kĂ€nna till dessa möjligheter Ă€r grundlĂ€ggande för ett aktivt medborgarskap. Val Ă€r den mest centrala vĂ€gen att pĂ„verka. I Sverige har alla medborgare över 18 Ă„r röstrĂ€tt till riksdag, kommun och region. Val hĂ„lls vart fjĂ€rde Ă„r. Vart femte Ă„r hĂ„lls Ă€ven val till Europaparlamentet, dĂ€r svenska vĂ€ljare utser ledamöter som representerar dem pĂ„ EU-nivĂ„. Utöver val finns flera andra sĂ€tt att delta i demokratin: Förtroendeuppdrag, till exempel att vara med i nĂ€mnder eller styrelser Medborgarförslag i kommuner Namninsamlingar och opinionstexter Demonstrationer och möten Engagemang i partier, fackförbund eller intresseorganisationer Sociala medier och digital pĂ„verkan, dĂ€r enskilda röster kan nĂ„ ut brett PĂ„ EU-nivĂ„ kan medborgare pĂ„verka genom initiativ som Europeiskt medborgarinitiativ, dĂ€r minst en miljon EU-medborgare frĂ„n minst sju lĂ€nder kan krĂ€va att kommissionen lĂ€gger fram nya förslag. Ăven unga har kanaler för inflytande, bland annat genom elevrĂ„d, ungdomsfullmĂ€ktige och ungdomsorganisationer. Delaktighet bygger inte bara pĂ„ formella rĂ€ttigheter, utan ocksĂ„ pĂ„ tillgĂ„ng till information, utbildning och möjlighet att förstĂ„ det politiska systemet. En levande demokrati förutsĂ€tter att mĂ€nniskor bĂ„de kĂ€nner till sina rĂ€ttigheter och ges förutsĂ€ttningar att delta aktivt. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan beslut spegla medborgarnas vilja â pĂ„ alla nivĂ„er.
-
đ Internationella och nordiska samarbeten
Julio Moraga posted a record in Centralt innehÄll, punkt 1
đ Internationella och nordiska samarbeten I en globaliserad vĂ€rld Ă€r inget land en isolerad ö. Sverige deltar i flera internationella och nordiska samarbeten som pĂ„verkar lagstiftning, sĂ€kerhet, handel, klimatpolitik och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Dessa samarbeten utgĂ„r ofta frĂ„n gemensamma vĂ€rderingar om demokrati, fred och samarbete över grĂ€nserna. Europeiska unionen (EU) Ă€r det viktigaste internationella samarbetet Sverige Ă€r del av. Genom EU pĂ„verkas svensk politik pĂ„ mĂ„nga omrĂ„den â exempelvis arbetsmarknad, migration och miljö. EU-lĂ€nderna har ett gemensamt parlament, gemensamma mĂ„l och ett rĂ€ttssystem som bygger pĂ„ att alla medlemsstater följer demokratiska principer. FN (Förenta nationerna) Ă€r en annan central aktör. Sverige Ă€r medlem och deltar aktivt i arbetet för fred, hĂ„llbar utveckling och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. FN:s generalförsamling Ă€r ett globalt forum för diplomati, och flera FN-organ, som WHO och UNICEF, pĂ„verkar svensk politik indirekt genom internationella avtal och rekommendationer. Norden har ett sĂ€rskilt samarbete genom Nordiska rĂ„det och Nordiska ministerrĂ„det, dĂ€r Sverige samarbetar med Danmark, Norge, Finland och Island. Samarbetet omfattar bland annat arbetsmarknad, utbildning, kultur och social trygghet. Det Ă€r exempel pĂ„ hur grannlĂ€nder kan stĂ€rka varandra genom gemensamma lösningar. Ăven NATO, EuroparĂ„det och andra internationella organisationer spelar en roll. Sverige blev formellt medlem i NATO 2024, vilket pĂ„verkar den sĂ€kerhetspolitiska inriktningen. Genom dessa samarbeten deltar Sverige i större samtal om fred, demokrati, hĂ„llbarhet och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Att förstĂ„ hur dessa samarbeten fungerar â och vilken roll Sverige har â Ă€r en del av att kunna delta i och förstĂ„ dagens demokratiska samhĂ€lle, dĂ€r grĂ€nsöverskridande samverkan Ă€r en förutsĂ€ttning för att lösa gemensamma utmaningar. -
đ Demokrati och politiska system pĂ„ lokal och nationell nivĂ„ samt inom EU Demokrati innebĂ€r att makten utgĂ„r frĂ„n folket. I praktiken betyder det att medborgarna har rĂ€tt att delta i och pĂ„verka hur samhĂ€llet styrs â direkt eller via valda representanter. Sverige Ă€r en representativ demokrati, vilket betyder att folket vĂ€ljer politiker till olika nivĂ„er av beslutsfattande: kommun, region och nation. PĂ„ lokal nivĂ„ styr kommunen över bland annat skola, Ă€ldreomsorg och socialtjĂ€nst. KommunfullmĂ€ktige Ă€r kommunens högsta beslutande organ och vĂ€ljs i allmĂ€nna val vart fjĂ€rde Ă„r. PĂ„ regional nivĂ„ ansvarar regionerna frĂ€mst för hĂ€lso- och sjukvĂ„rd samt kollektivtrafik. Ăven hĂ€r finns ett folkvalt fullmĂ€ktige. PĂ„ nationell nivĂ„ fattar riksdagen beslut om lagar, skatter och statens budget. Regeringen, som utses av riksdagen, leder det dagliga arbetet och ansvarar för att besluten genomförs. Den offentliga makten utövas under lagarna, vilket innebĂ€r att rĂ€ttssĂ€kerhet och maktdelning Ă€r centrala demokratiska principer. Sverige Ă€r dessutom medlem i Europeiska unionen (EU). Det innebĂ€r att svenska medborgare ocksĂ„ vĂ€ljer ledamöter till Europaparlamentet, och att vissa beslut fattas pĂ„ EU-nivĂ„. Exempelvis pĂ„verkar EU-lagstiftning omrĂ„den som miljöskydd, konsumentrĂ€tt, jordbruk och datasĂ€kerhet. Samarbetet mellan Sverige och EU bygger pĂ„ principer om gemensamma vĂ€rden, delad suverĂ€nitet och rĂ€ttsstatlighet. Att förstĂ„ hur dessa olika politiska nivĂ„er fungerar â och hur de samspelar â Ă€r centralt för att kunna utöva sitt medborgarskap. Det pĂ„verkar hur och var man kan göra sin röst hörd, samt vilka frĂ„gor som avgörs pĂ„ vilken nivĂ„.
- Last week
-
arrowman joined the community
-
ips_admin joined the community
-
Buga joined the community
-
Uno de los aspectos que mĂĄs llama la atenciĂłn es que, a pesar del tiempo transcurrido desde su hallazgo, aĂșn no disponemos pĂșblicamente de medidas confirmadas de la esfera de Buga. Se han mencionado diferentes aproximaciones visuales âpor ejemplo, que tiene el tamaño de una pelota de fĂștbolâ, pero al observarla en diversas imĂĄgenes, su volumen parece mĂĄs cercano al de una pelota de bĂĄsquetbol. Del mismo modo, el nĂșmero de elementos o âpuntosâ visibles en el ecuador de la esfera varĂa segĂșn la fuente: algunos mencionan 31, otros 32. Esta discrepancia, aunque parezca menor, revela un punto importante: aĂșn no se ha compartido una documentaciĂłn tĂ©cnica bĂĄsica, como dimensiones exactas, peso, simetrĂa o patrĂłn de distribuciĂłn de marcas. SerĂa muy valioso para todos contar con estos datos confirmados, tanto para facilitar anĂĄlisis independientes como para evitar especulaciones innecesarias. Una simple ficha tĂ©cnica ayudarĂa a esclarecer muchas cosas. SerĂa solo una descripciĂłn visual inicial del objeto en estudio. Una propuesta concreta, simple pero muy necesaria: elaborar y compartir una ficha tĂ©cnica bĂĄsica de la esfera de Buga. No se trata aĂșn de un informe cientĂfico completo, sino de algo mucho mĂĄs elemental: Una descripciĂłn visual inicial del objeto en estudio. Una acciĂłn concreta que podrĂa marcar una gran diferencia en este proceso serĂa la creaciĂłn y publicaciĂłn de una ficha tĂ©cnica visual bĂĄsica de la esfera de Buga. No hablamos aĂșn de un informe cientĂfico exhaustivo, sino de una descripciĂłn inicial, clara y compartida del objeto, Ăștil tanto para observadores como para analistas. đ§Ÿ Contenido mĂnimo sugerido: Dimensiones (diĂĄmetro, proporciones visuales) Peso estimado Material observable (tipo de metal, color, brillo, textura) NĂșmero de elementos o marcas distribuidas en el ecuador SĂmbolos o grabados ornamentales presentes FotografĂas desde distintos ĂĄngulos con referencia de escala Y si es posible: Un archivo 3D escaneado o reconstruido, en formato abierto (por ejemplo .OBJ, .STL o .GLB), para permitir la observaciĂłn detallada, rotaciĂłn virtual y comparaciĂłn con modelos teĂłricos. Esto facilitarĂa el anĂĄlisis por parte de modeladores, ingenieros, artistas e investigadores en todo el mundo. Una ficha como esta ayudarĂa a consolidar una base comĂșn de datos y a evitar interpretaciones errĂłneas desde el inicio. AdemĂĄs, permitirĂa diseñar simulaciones o tests sin necesidad de acceso fĂsico al objeto. đ§ ÂżTĂș quĂ© opinas? ÂżDeberĂamos impulsar esta propuesta de forma colectiva? ÂżAlguien ha detectado un modelo 3D pĂșblico disponible? ÂżCrees que podrĂamos construir un modelo colaborativo basado en imĂĄgenes conocidas?
- Earlier
-
Han pasado ya un par de meses desde la recuperaciĂłn de la llamada âesfera de Bugaâ, un objeto que continĂșa generando interĂ©s, preguntas y expectativas. Sin embargo, hasta la fecha, no se ha hecho pĂșblico ningĂșn informe tĂ©cnico descriptivo o anĂĄlisis integral del objeto que permita comprender mejor su naturaleza y origen. Sabemos que se han realizado estudios, entre ellos algunos en la Universidad Nacional AutĂłnoma de MĂ©xico (UNAM), cuyos resultados han sido entregados a quien los solicitĂł. Esperamos que estos informes puedan ponerse a disposiciĂłn en el corto plazo, de manera que toda la comunidad interesada âcientĂfica, tĂ©cnica y ciudadanaâ tenga acceso a informaciĂłn verificada que sirva de base para nuevas ideas, interpretaciones o propuestas metodolĂłgicas. En este contexto, parece necesario comenzar a pensar en la organizaciĂłn de una investigaciĂłn estructurada, con criterios de transparencia, colaboraciĂłn y distribuciĂłn clara de responsabilidades. ÂżQuiĂ©n decide quĂ© pruebas se realizan? ÂżCon quĂ© criterios? ÂżQuiĂ©n tiene acceso al objeto? ÂżCĂłmo se comunican los resultados? Estas preguntas no buscan generar controversia, sino precisamente evitar malentendidos y favorecer la legitimidad del proceso. Casos como este, que captan la atenciĂłn pĂșblica y cientĂfica, requieren liderazgos abiertos y Ă©ticos. Por ello, quizĂĄs sea oportuno considerar el rol de instituciones acadĂ©micas como garantes de ese equilibrio. Separar funciones de comunicaciĂłn, anĂĄlisis tĂ©cnico y toma de decisiones puede ayudar a preservar la credibilidad del proceso y evitar confusiones innecesarias. Cabe tambiĂ©n valorar el gesto de haber cedido la esfera sin condiciĂłn, con un espĂritu de apertura hacia la investigaciĂłn. Esa intenciĂłn merece ser correspondida con una gestiĂłn que refleje ese mismo espĂritu: rigurosa, compartida y responsable. Como ocurre en otros contextos, a veces el entusiasmo inicial necesita complementarse con estructuras sĂłlidas que lo sostengan. Parafraseando una conocida escena cinematogrĂĄfica, quizĂĄ este sea el momento de reconocer que ânecesitamos una embarcaciĂłn mĂĄs grandeâ. No por dramatismo, sino porque el reto que tenemos frente a nosotros amerita una ciencia mĂĄs amplia, mĂĄs generosa y mejor organizada.
-
The Buga Sphere is a mysterious metallic sphere recovered after an erratic, low-altitude flight over a mountainside in the Buga Valley, located in the central municipality of the Valle del Cauca department, Colombia. Its discovery was documented on video by at least two witnesses from different angles, and attracted attention not only for its unusual movement, but also because, after descending, it was picked up by a person exploring the area with a metal detector.
-
Tridactyl mummies from Peru
Images added to a gallery album owned by Julio Moraga in Out of this world
-
Freema Agyeman, a dynamic and talented actress, brings a vibrant energy to this section of the gallery. Born on March 20, 1979, in London, England, Freema has become known for her compelling performances and her ability to captivate audiences with her depth and versatility. Agyeman first gained widespread recognition for her role as Martha Jones in the iconic British science fiction series 'Doctor Who' (2007-2010). Her portrayal of the intelligent and resourceful medical student-turned-companion won the hearts of viewers and marked a significant milestone in her career. Her character's strength, empathy, and independence made Martha Jones a beloved figure in the 'Doctor Who' universe. Beyond 'Doctor Who', Freema has demonstrated her range in various television series, including 'Law & Order: UK' (2009-2011), where she played the dedicated and sharp-witted Crown Prosecutor Alesha Phillips, and 'Sense8' (2015-2018), a Netflix original series, where she portrayed the inspiring and courageous Amanita Caplan. Freema Agyeman's inclusion in this gallery is a celebration of her artistic achievements and the impact she has made in the entertainment industry. Her performances are not only entertaining but also resonate with viewers for their authenticity and emotional depth. This photograph captures Freema's radiant and engaging presence, highlighting her as a figure of inspiration and admiration in the world of acting.
-
Nicole Kidman, an actress of extraordinary talent and grace, adds a touch of elegance and sophistication to this gallery. Born on June 20, 1967, in Honolulu, Hawaii, and raised in Australia, Kidman has established herself as one of the most respected and versatile actresses in the film industry. Her early rise to fame was marked by a series of successful films in the 1990s, including her critically acclaimed performance in 'To Die For' (1995), where she played the ambitious and manipulative Suzanne Stone. This role showcased her ability to delve into complex characters, setting the stage for a career defined by diverse and challenging roles. Nicole's remarkable range is evident in her Academy Award-winning portrayal of Virginia Woolf in 'The Hours' (2002), where she captured the essence of the troubled writer with sensitivity and depth. Her performances in 'Moulin Rouge!' (2001) and 'Cold Mountain' (2003) further demonstrate her ability to seamlessly transition between genres, from musicals to historical dramas. Nicole Kidman's presence in this gallery is a tribute to her enduring impact on the world of cinema. Her dedication to her craft, along with her ability to bring nuanced and authentic performances to the screen, make her a true icon of the film industry. This photograph captures the poise and elegance that Nicole Kidman embodies, reflecting her status as an actress of immense talent and sophistication.