Jump to content
View in the app

A better way to browse. Learn more.

The Network by Moraga

A full-screen app on your home screen with push notifications, badges and more.

To install this app on iOS and iPadOS
  1. Tap the Share icon in Safari
  2. Scroll the menu and tap Add to Home Screen.
  3. Tap Add in the top-right corner.
To install this app on Android
  1. Tap the 3-dot menu (⋼) in the top-right corner of the browser.
  2. Tap Add to Home screen or Install app.
  3. Confirm by tapping Install.

All Activity

This stream auto-updates

  1. Past hour
  2. 📄 Hur behandlas en person med lunginflammation? Behandlingen av lunginflammation (pneumoni) beror pĂ„ vilken typ av infektion som orsakat sjukdomen, samt patientens Ă„lder, allmĂ€ntillstĂ„nd och eventuella riskfaktorer. Bakteriell lunginflammation: Antibiotika Ă€r förstahandsbehandling, oftast penicillin mot pneumokocker. Vid allergi eller sĂ€rskilda bakterier anvĂ€nds andra antibiotika, t.ex. makrolider eller cefalosporiner. Behandlingstiden Ă€r vanligtvis 7–10 dagar. Viral lunginflammation: Antibiotika har ingen effekt. Behandlingen Ă€r symtomlindrande: vila, febernedsĂ€ttande lĂ€kemedel och vĂ€tska. I svĂ„ra fall kan antivirala lĂ€kemedel bli aktuella, t.ex. mot influensa eller covid-19. Svamporsakad lunginflammation: Behandlas med svampmedel (antimykotika), oftast hos patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar. AllmĂ€nna Ă„tgĂ€rder för alla patienter: Vila och vĂ€tska för att underlĂ€tta Ă„terhĂ€mtning. Syrgas vid andningssvĂ„righeter. InlĂ€ggning pĂ„ sjukhus kan krĂ€vas för Ă€ldre, personer med underliggande sjukdom eller vid svĂ„r infektion. 📊 Fakta: De flesta med lunginflammation vĂ„rdas i hemmet, men Ă„rligen behöver omkring 20 000 patienter i Sverige sjukhusvĂ„rd för diagnosen. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Lunginflammation – kunskapsstöd”, FolkhĂ€lsomyndigheten ”Pneumokockinfektioner”
  3. 📄 Vad Ă€r orsaken till lunginflammation? Lunginflammation (pneumoni) orsakas av att lungvĂ€vnaden blir infekterad. Vanligast Ă€r en bakteriell infektion, men sjukdomen kan Ă€ven bero pĂ„ virus eller, mer sĂ€llan, svamp. Bakteriella orsaker: Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae): finns ofta i övre luftvĂ€garna och kan spridas ner i lungorna. Haemophilus influenzae: vanligt i nĂ€sa och svalg, sĂ€rskilt hos rökare och personer med KOL. Mycoplasma pneumoniae: sprids via droppsmitta, vanligare bland yngre och i skolmiljö. Staphylococcus aureus: kan ge svĂ„r lunginflammation, ofta som komplikation efter influensa. Virusorsaker: Influensa och RS-virus: kan försvaga luftvĂ€garnas försvar och leda till lunginflammation. Coronavirus (inklusive covid-19): kan direkt angripa lungvĂ€vnaden. Svamporsaker (ovanligt, men förekommer vid nedsatt immunförsvar): Candida: vanligt i mun och svalg, kan spridas djupare vid immunbrist. Aspergillus: mögelsvamp i miljön, kan orsaka allvarlig infektion i lungorna hos immunsvaga personer. Riskfaktorer: hög Ă„lder, kroniska sjukdomar, rökning, nedsatt immunförsvar och lĂ„ngvarigt sĂ€nglĂ€ge. 📊 Fakta: I Sverige insjuknar Ă„rligen omkring 50 000 personer i lunginflammation som krĂ€ver sjukhusvĂ„rd. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Lunginflammation – kunskapsstöd”, FolkhĂ€lsomyndigheten ”Pneumokockinfektioner”
  4. Guest
    Guest commented on Julio Moraga's blog entry in Svenska
    Thanks for the post _________________ http://slotspectra.shop/
  5. Today
  6. Guest
    Guest commented on Julio Moraga's blog entry in Svenska
    Latest information from us: https://www.europneus.es
  7. Guest
    Guest commented on Julio Moraga's blog entry in Svenska
    visit our website: https://lmc896.org
  8. Guest
    Guest commented on Julio Moraga's blog entry in Svenska
    Here is the best on the net: https://billi-walker.jp
  9. Guest
    Guest commented on Julio Moraga's blog entry in Svenska
    ĐČыĐČĐŸĐŽ Оз Đ·Đ°ĐżĐŸŃ ĐșŃ€ŃƒĐłĐ»ĐŸŃŃƒŃ‚ĐŸŃ‡ĐœĐŸ vivod-iz-zapoya-minsk008.ru ĐČыĐČĐŸĐŽ Оз Đ·Đ°ĐżĐŸŃ
  10. 📄 Hur kan ett venöst och arteriellt bensĂ„r behandlas? Behandlingen av bensĂ„r beror pĂ„ om orsaken Ă€r venös insufficiens eller arteriell cirkulationsstörning. MĂ„let Ă€r alltid att förbĂ€ttra blodcirkulationen, lindra symtom och frĂ€mja sĂ„rlĂ€kning. Venösa bensĂ„r: Kompressionsbehandling: den viktigaste Ă„tgĂ€rden, med elastiska bindor eller kompressionsstrumpor för att minska det venösa trycket. SĂ„romlĂ€ggning: hĂ„lls rent och fuktigt för att pĂ„skynda lĂ€kningen. Fysisk aktivitet och höglĂ€ge: stimulerar blodcirkulationen och minskar svullnad. Kirurgiska ingrepp: i vissa fall kan Ă„tgĂ€rder pĂ„ venerna bli aktuella. Arteriella bensĂ„r: FörbĂ€ttrad blodcirkulation: genom kĂ€rlkirurgi (bypass eller ballongvidgning). SmĂ€rtlindring: eftersom arteriella sĂ„r ofta Ă€r mycket smĂ€rtsamma. Avlastning av tryck: undvika tryck mot sĂ„romrĂ„det. SĂ„romlĂ€ggning: anpassad för att hĂ„lla sĂ„ret rent och förebygga infektion. Riskfaktorbehandling: rökstopp, blodfettsĂ€nkande lĂ€kemedel och kontroll av diabetes och blodtryck. 📊 Fakta: Venösa bensĂ„r svarar ofta bra pĂ„ kompressionsbehandling, medan arteriella sĂ„r krĂ€ver att blodflödet Ă„terstĂ€lls för att kunna lĂ€ka. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”VĂ„rd vid svĂ„rlĂ€kta bensĂ„r”, VĂ„rdgivarguiden Region Stockholm ”BensĂ„r – behandling”
  11. 📄 Vad Ă€r orsaken till att bensĂ„r uppkommer? BensĂ„r Ă€r sĂ„r pĂ„ underbenen som inte lĂ€ker inom sex veckor och orsakas oftast av störningar i blodcirkulationen. De vanligaste orsakerna Ă€r venös insufficiens och arteriell insufficiens. Orsaker: Venösa bensĂ„r: uppstĂ„r nĂ€r klaffarna i venerna Ă€r skadade och blodet inte transporteras effektivt tillbaka till hjĂ€rtat. Det leder till högt tryck i venerna (venös hypertension), vĂ€tskeansamling och sĂ„rbildning. Arteriella bensĂ„r: orsakas av Ă„derförkalkning (ateroskleros) som ger dĂ„ligt blodflöde till vĂ€vnaderna. Syrebristen gör att huden lĂ€ttare skadas och sĂ„ren blir svĂ„rlĂ€kta. Kombinerade sĂ„r: bĂ„de venösa och arteriella faktorer kan förekomma samtidigt. Andra orsaker: diabetes, tryckskador, infektioner eller trauma kan bidra till bensĂ„rens utveckling. 📊 Fakta: I Sverige uppskattas mellan 25 000 och 30 000 personer ha svĂ„rlĂ€kta bensĂ„r, dĂ€r venösa bensĂ„r Ă€r vanligast. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”VĂ„rd vid svĂ„rlĂ€kta bensĂ„r”, VĂ„rdgivarguiden Region Stockholm ”BensĂ„r”
  12. 📄 Varför bör man alltid behandla en djup ventrombos? En djup ventrombos (DVT) innebĂ€r att en blodpropp bildas i de djupa venerna, oftast i benen. Det Ă€r ett allvarligt tillstĂ„nd eftersom proppen kan lossna och följa med blodet till lungorna. Orsaker till att DVT alltid mĂ„ste behandlas: Risk för lungemboli: om proppen lossnar kan den fastna i lungans blodkĂ€rl, vilket kan vara livshotande. Risk för posttrombotiskt syndrom: lĂ„ngvariga besvĂ€r med svullnad, smĂ€rta, hudförĂ€ndringar och bensĂ„r kan utvecklas i det drabbade benet. Fortsatt proppbildning: obehandlad DVT kan vĂ€xa och ge fler komplikationer. Behandlingen syftar till att förhindra att proppen vĂ€xer, minska risken för nya proppar och förebygga sena komplikationer. 📊 Fakta: Varje Ă„r insjuknar cirka 10 000 personer i Sverige i djup ventrombos. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”VĂ„rd vid venös tromboembolism”, HjĂ€rt-Lungfonden ”Blodpropp – fakta och statistik”
  13. 📄 Vilken Ă€r behandlingen vid lungödem? Lungödem innebĂ€r att vĂ€tska ansamlas i lungvĂ€vnaden och alveolerna, vilket gör det svĂ„rt att andas. TillstĂ„ndet Ă€r ofta en akut komplikation till hjĂ€rtsvikt och krĂ€ver snabb behandling. Akut behandling: Syrgas: för att öka syresĂ€ttningen i blodet. HjĂ€rtlĂ€ge: patienten placeras sittande med benen nedĂ„t för att minska blodflödet till lungorna. Diuretika (t.ex. furosemid): ges intravenöst för att snabbt minska vĂ€tskeöverskottet. Nitroglycerin: vidgar blodkĂ€rlen, sĂ€nker trycket i hjĂ€rtat och minskar lungstas. Morfin: kan ges i vissa fall för att lindra Ă„ngest och dĂ€mpa andnöd. Vid svĂ„ra fall: CPAP (Continuous Positive Airway Pressure): andningsstöd som hĂ„ller luftvĂ€garna öppna. Intravenösa lĂ€kemedel för att avlasta hjĂ€rtat. Behandling av bakomliggande orsak (t.ex. hjĂ€rtinfarkt, högt blodtryck eller klaffsjukdom). 📊 Fakta: Lungödem Ă€r ett livshotande tillstĂ„nd som krĂ€ver omedelbar vĂ„rd. Tidig behandling kan vara avgörande för överlevnaden. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för hjĂ€rtsjukvĂ„rd”, Karolinska Universitetssjukhuset ”Akut lungödem”
  14. 📄 Hur behandlas hjĂ€rtsvikt? Behandlingen av hjĂ€rtsvikt syftar till att lindra symtom, förbĂ€ttra livskvalitet och minska risken för försĂ€mring och sjukhusinlĂ€ggning. Den bestĂ„r av en kombination av lĂ€kemedel, livsstilsĂ„tgĂ€rder och ibland kirurgiska ingrepp. LĂ€kemedelsbehandling: ACE-hĂ€mmare eller ARB: vidgar blodkĂ€rlen och minskar belastningen pĂ„ hjĂ€rtat. Betablockerare: sĂ€nker pulsen, förbĂ€ttrar pumpförmĂ„gan och minskar risken för arytmier. Diuretika: ökar urinutsöndringen och minskar vĂ€tskeansamling (ödem, andfĂ„ddhet). Mineralkortikoidreceptorantagonister (MRA): skyddar hjĂ€rtmuskeln och förbĂ€ttrar överlevnaden. Nyare lĂ€kemedel (t.ex. SGLT2-hĂ€mmare): anvĂ€nds allt oftare som tillĂ€gg vid kronisk hjĂ€rtsvikt. Icke-farmakologisk behandling: VĂ€tske- och saltrestriktion för att minska svullnad och andningsbesvĂ€r. Rökstopp och fysisk aktivitet anpassad efter förmĂ„ga. Viktkontroller för att upptĂ€cka vĂ€tskeretention i tid. Patientutbildning för att öka förstĂ„elsen och egenvĂ„rdsförmĂ„gan. Avancerad behandling (vid svĂ„r hjĂ€rtsvikt): Pacemaker eller ICD (implanterbar defibrillator). Mekaniskt hjĂ€rtstöd eller hjĂ€rttransplantation i vissa fall. 📊 Fakta: Omkring 200 000 personer i Sverige lever med hjĂ€rtsvikt. Det Ă€r en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinlĂ€ggning hos Ă€ldre. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för hjĂ€rtsjukvĂ„rd”, HjĂ€rt-Lungfonden ”HjĂ€rtsvikt”
  15. 📄 Hur diagnostiseras hjĂ€rtinfarkt? Diagnosen hjĂ€rtinfarkt stĂ€lls genom en kombination av patientens symtom, EKG-förĂ€ndringar och blodprov som visar hjĂ€rtmuskelskada. 1. Symtom: IhĂ„llande bröstsmĂ€rta eller tryck bakom bröstbenet, ofta med utstrĂ„lning mot arm, kĂ€ke eller rygg. AndfĂ„ddhet, kallsvettningar, illamĂ„ende eller Ă„ngest kan ocksĂ„ förekomma. 2. EKG (elektrokardiogram): Visar förĂ€ndringar i hjĂ€rtats elektriska aktivitet, t.ex. ST-höjning eller T-vĂ„gsförĂ€ndringar, som tyder pĂ„ syrebrist i hjĂ€rtmuskeln. 3. Blodprover: Troponin Ă€r den viktigaste markören. Förhöjda nivĂ„er i blodet visar att hjĂ€rtmuskelceller har skadats. 4. Bilddiagnostik (vid behov): Ultraljud (ekokardiografi) för att bedöma hjĂ€rtats pumpförmĂ„ga. KranskĂ€rlsröntgen (koronarangiografi) för att pĂ„visa stopp eller förtrĂ€ngningar i kranskĂ€rlen. 📊 Fakta: Varje Ă„r insjuknar omkring 22 000 personer i Sverige i hjĂ€rtinfarkt. Tidig diagnos Ă€r avgörande för prognosen. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för hjĂ€rt–kĂ€rlsjukvĂ„rd”, HjĂ€rt-Lungfonden ”HjĂ€rtinfarkt – fakta och statistik”
  16. 📄 Vilken behandling ges vid kĂ€rlkramp? Behandlingen av kĂ€rlkramp (angina pectoris) syftar till att minska symtomen, förbĂ€ttra syretillförseln till hjĂ€rtmuskeln och förebygga hjĂ€rtinfarkt. Akut behandling: Nitroglycerin under tungan eller som spray vid anfall. Det vidgar kranskĂ€rlen och lindrar snabbt bröstsmĂ€rtan. LĂ„ngsiktig lĂ€kemedelsbehandling: Betablockerare – sĂ€nker pulsen och blodtrycket, vilket minskar hjĂ€rtats syrebehov. KalciumflödeshĂ€mmare – vidgar blodkĂ€rlen och sĂ€nker blodtrycket. TrombocythĂ€mmare (t.ex. acetylsalicylsyra/ASA) – minskar risken för blodproppar. Statiner – sĂ€nker blodfetterna och bromsar Ă„derförkalkningen. I vissa fall ges Ă€ven kirurgisk behandling: Ballongvidgning (PCI) eller kranskĂ€rlsoperation (bypass) för att förbĂ€ttra blodflödet till hjĂ€rtat. LivsstilsĂ„tgĂ€rder: rökstopp, regelbunden motion, sund kost och minskad stress Ă€r centrala delar av behandlingen. 📊 Fakta: Enligt HjĂ€rt-Lungfonden behandlas Ă„rligen över 10 000 personer i Sverige med ballongvidgning (PCI) vid kĂ€rlkramp eller hjĂ€rtinfarkt. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för hjĂ€rt–kĂ€rlsjukvĂ„rd”, HjĂ€rt-Lungfonden ”KĂ€rlkramp”
  17. 📄 Vilka Ă€r exempel pĂ„ utlösande faktorer för kĂ€rlkramp? KĂ€rlkramp (angina pectoris) uppstĂ„r nĂ€r hjĂ€rtmuskeln fĂ„r för lite syre, oftast pĂ„ grund av förtrĂ€ngningar i kranskĂ€rlen orsakade av Ă„derförkalkning (ateroskleros). NĂ€r syrebehovet ökar men blodflödet inte rĂ€cker till utlöses symtomen. Vanliga utlösande faktorer: Fysisk anstrĂ€ngning – till exempel vid snabb gĂ„ng, trappgĂ„ng eller tungt arbete. Kyla – blodkĂ€rlen drar ihop sig vilket ökar belastningen pĂ„ hjĂ€rtat. Starka kĂ€nslor eller stress – frisĂ€tter adrenalin som höjer pulsen och blodtrycket. Stora mĂ„ltider – ökar behovet av blodtillförsel till matsmĂ€ltningen och belastar hjĂ€rtat. Rökning – minskar syretransporten och skadar kĂ€rlvĂ€ggarna. Symtomen Ă€r ofta tryck eller smĂ€rta över bröstet som kan strĂ„la ut mot arm, hals eller kĂ€ke, och de lindras vanligtvis i vila eller med lĂ€kemedel som nitroglycerin. 📊 Fakta: Cirka 100 000 personer i Sverige lever med diagnosen kĂ€rlkramp. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”HjĂ€rt–kĂ€rlsjukdomar – statistik och fakta”, HjĂ€rt-Lungfonden ”KĂ€rlkramp”
  18. 📄 Vad innebĂ€r systole respektive diastole? HjĂ€rtats arbete delas in i tvĂ„ faser: systole och diastole. Systole: Ă€r den fas dĂ„ hjĂ€rtats kamrar drar ihop sig (kontraherar) och pumpar ut blodet i kroppens stora blodkĂ€rl – aorta och lungartĂ€ren. Trycket i kĂ€rlen Ă€r som högst, och detta kallas systoliskt blodtryck. Diastole: Ă€r den fas dĂ„ hjĂ€rtat slappnar av och fylls med nytt blod frĂ„n förmaken. Trycket i kĂ€rlen Ă€r som lĂ€gst, och detta kallas diastoliskt blodtryck. FörhĂ„llandet mellan systole och diastole Ă€r avgörande för en effektiv blodcirkulation. Om nĂ„gon av faserna rubbas kan syretillförseln till kroppens organ försĂ€mras. 📊 Fakta: Hos en frisk vuxen person ligger det normala blodtrycket ungefĂ€r kring 120/80 mmHg (systoliskt/diastoliskt). KĂ€llor: HjĂ€rt-Lungfonden ”HjĂ€rtats funktion”, Karolinska Institutet ”Blodtryck och cirkulation”
  19. 📄 Vilka vĂ€rden rĂ€knar man som för högt blodtryck? Blodtryck mĂ€ts i tvĂ„ vĂ€rden: Systoliskt blodtryck – det högre trycket nĂ€r hjĂ€rtat pumpar ut blod. Diastoliskt blodtryck – det lĂ€gre trycket nĂ€r hjĂ€rtat vilar mellan slagen. Hypertoni (högt blodtryck) definieras som: Systoliskt blodtryck ≄ 140 mmHg Diastoliskt blodtryck ≄ 90 mmHg MĂ€tningen ska helst göras vid flera tillfĂ€llen och i vila för att diagnosen ska vara sĂ€ker. TillfĂ€lligt förhöjda vĂ€rden kan uppstĂ„ vid stress eller fysisk aktivitet, men först nĂ€r vĂ€rdena Ă€r varaktigt höga talar man om hypertoni. Allvarligare nivĂ„er: MĂ„ttlig hypertoni: ≄ 160/100 mmHg. SvĂ„r hypertoni: ≄ 180/110 mmHg. 📊 Fakta: Högt blodtryck Ă€r en av de vanligaste riskfaktorerna för stroke och hjĂ€rtinfarkt. Enligt HjĂ€rt-Lungfonden har ungefĂ€r en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige hypertoni. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för hjĂ€rt–kĂ€rlsjukvĂ„rd”, HjĂ€rt-Lungfonden ”Hypertoni – fakta och statistik”
  20. 📄 Vad Ă€r tecken pĂ„ försĂ€mring vid en akut skallskada? Vid en akut skallskada Ă€r det viktigt att snabbt upptĂ€cka tecken pĂ„ att patientens tillstĂ„nd försĂ€mras. SĂ„dana tecken kan tyda pĂ„ ökat intrakraniellt tryck, blödning eller skador pĂ„ hjĂ€rnvĂ€vnaden. Vanliga tecken pĂ„ försĂ€mring: Sjunkande medvetandegrad, t.ex. att patienten blir svĂ„rvĂ€ckt eller medvetslös. Olikstora eller ljusstel pupiller. Tilltagande huvudvĂ€rk. KrĂ€kningar, sĂ€rskilt upprepade eller utan illamĂ„ende. FörĂ€ndrad andningsfrekvens eller oregelbunden andning. Kramper. Förlamning eller svaghet i armar och/eller ben. Blodtrycksstegring och lĂ„ngsam puls (s.k. Cushing-reflex). SĂ„dana förĂ€ndringar krĂ€ver omedelbar Ă„tgĂ€rd och ofta akut vĂ„rd pĂ„ sjukhus. 📊 Fakta: Snabb identifiering av neurologiska förĂ€ndringar Ă€r avgörande för att minska risken för bestĂ„ende hjĂ€rnskador vid skalltrauma. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Traumatiska hjĂ€rnskador – riktlinjer”, Karolinska Universitetssjukhuset ”Akuta skallskador”
  21. Guest
    Guest commented on Julio Moraga's blog entry in Svenska
    КраĐșĐ”Đœ ĐČŃ…ĐŸĐŽ — Ń€Đ°Đ±ĐŸŃ‡Đ°Ń ссылĐșа > ŃĐżĐžŃĐŸĐș ĐŒĐ°ĐłĐ°Đ·ĐžĐœĐŸĐČ ĐșраĐșĐ”Đœ ĐĄĐ”ĐłĐŸĐŽĐœŃ я ĐżŃ€ĐŸŃ‚Đ”ŃŃ‚ĐžŃ€ĐŸĐČал ĐœĐ”ŃĐșĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ праĐČОла огры ĐșраĐșĐ”Đœ, Đž ĐČĐŸŃ‚ Ń‡Ń‚ĐŸ ŃŃ‚Đ°Đ±ĐžĐ»ŃŒĐœĐŸ Ń€Đ°Đ±ĐŸŃ‚Đ°Đ”Ń‚: {Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐžŃĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ŃƒĐ”Ń‚ŃŃ, ĐșĐŸĐłĐŽĐ° ĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ĐŸĐČатДлО ŃƒŃ‚ĐŸŃ‡ĐœŃŃŽŃ‚ ĐŒĐ”Ń‚ĐŸĐŽ ĐŽĐŸŃŃ‚ŃƒĐżĐ°. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐŸŃ‚ĐșрыĐČĐ°Đ”Ń‚ŃŃ Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ ĐżĐŸ onion-ĐŽĐŸĐŒĐ”ĐœŃƒ Đž Ń‚Ń€Đ”Đ±ŃƒĐ”Ń‚ Tor-Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€Đ°.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” ощут ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€, Ń‡Ń‚ĐŸĐ±Ń‹ ĐŸĐ±ĐŸĐčто Đ±Đ»ĐŸĐșĐžŃ€ĐŸĐČĐșĐž. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐ” ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ публОĐșуются Đ°ĐŽĐŒĐžĐœĐžŃŃ‚Ń€Đ°Ń†ĐžĐ”Đč Đž ĐŽŃƒĐ±Đ»ĐžŃ€ŃƒŃŽŃ‚ŃŃ ĐČ Telegram.|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ ĐșаĐș ĐČĐŸĐčто чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐżĐŸĐżŃƒĐ»ŃŃ€ĐœĐ° срДЎО ĐœĐŸĐČочĐșĐŸĐČ. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ŃĐżĐŸŃĐŸĐ± ĐșраĐșĐ”Đœ ĐșаĐș ĐČĐŸĐčто чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ — ŃŃ‚ĐŸ ŃƒŃŃ‚Đ°ĐœĐŸĐČĐșа Tor Đž ĐČĐČĐŸĐŽ onion-аЎрДса.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” ĐČĐČĐŸĐŽŃŃ‚ Đ·Đ°ĐżŃ€ĐŸŃ саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€, ĐżĐŸŃ‚ĐŸĐŒŃƒ Ń‡Ń‚ĐŸ ĐŸĐ±Ń‹Ń‡ĐœŃ‹Đ” Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€Ń‹ ĐœĐ” ĐŸŃ‚ĐșрыĐČают Ń€Đ”ŃŃƒŃ€Ń. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Ń€Đ°Đ±ĐŸŃ‚Đ°Đ”Ń‚ Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ чДрДз onion-ссылĐșĐž.|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€ ĐżĐŸĐŽŃ‡Ń‘Ń€ĐșĐžĐČаДт, Ń‡Ń‚ĐŸ ĐžĐŒĐ”ĐœĐœĐŸ ŃŃ‚ĐŸŃ‚ ĐžĐœŃŃ‚Ń€ŃƒĐŒĐ”ĐœŃ‚ ĐœŃƒĐ¶Đ”Đœ ĐŽĐ»Ń ĐŽĐŸŃŃ‚ŃƒĐżĐ°. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€ Ń€Đ°Đ±ĐŸŃ‚Đ°Đ”Ń‚ ŃŃ‚Đ°Đ±ĐžĐ»ŃŒĐœĐŸ Đž защОщаДт ŃĐŸĐ”ĐŽĐžĐœĐ”ĐœĐžĐ”.|Đ—Đ°ĐżŃ€ĐŸŃ ĐșаĐș заĐčто ĐœĐ° ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€ Ń‡Đ°ŃŃ‚ĐŸ ĐČŃŃ‚Ń€Đ”Ń‡Đ°Đ”Ń‚ŃŃ ĐœĐ° Ń„ĐŸŃ€ŃƒĐŒĐ°Ń…. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐŸŃ‚ĐČДт ĐżŃ€ĐŸŃŃ‚: сĐșачать Tor, ĐČстаĐČоть onion-ĐŽĐŸĐŒĐ”Đœ Đž ĐČĐŸĐčто.|ĐĄĐ”ĐłĐŸĐŽĐœŃ ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ стал глаĐČĐœŃ‹ĐŒ ŃĐżĐŸŃĐŸĐ±ĐŸĐŒ ĐČŃ…ĐŸĐŽĐ° ĐœĐ° ĐżĐ»ĐŸŃ‰Đ°ĐŽĐșу. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐŽĐŸŃŃ‚ŃƒĐżĐ”Đœ Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ ĐżĐŸ onion-Đ°ĐŽŃ€Đ”ŃĐ°ĐŒ.|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐŸĐ·ĐœĐ°Ń‡Đ°Đ”Ń‚ ĐżŃ€ĐŸĐČĐ”Ń€Đ”ĐœĐœŃ‹Đ” Ń€Đ°Đ±ĐŸŃ‡ĐžĐ” ĐŽĐŸĐŒĐ”ĐœŃ‹. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐ” ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Ń€Đ”ĐłŃƒĐ»ŃŃ€ĐœĐŸ ĐŸĐ±ĐœĐŸĐČĐ»ŃŃŽŃ‚ŃŃ Đž ĐżĐŸĐŽŃ‚ĐČĐ”Ń€Đ¶ĐŽĐ°ŃŽŃ‚ŃŃ Đ°ĐŽĐŒĐžĐœĐžŃŃ‚Ń€Đ°Ń†ĐžĐ”Đč.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” ощут ĐșраĐșĐ”Đœ ĐșаĐș ĐČĐŸĐčто чДрДз Ń‚ĐŸŃ€, ĐČĐ”ĐŽŃŒ Đ±Đ»ĐŸĐșĐžŃ€ĐŸĐČĐșĐž ĐœĐ” ĐżĐŸĐ·ĐČĐŸĐ»ŃŃŽŃ‚ ĐžŃĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ĐŸĐČать ĐŸĐ±Ń‹Ń‡ĐœŃ‹Đ” саĐčты. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ŃĐżĐŸŃĐŸĐ± ĐČсДгЎа сĐČŃĐ·Đ°Đœ с onion-ссылĐșĐŸĐč.|Ѐраза саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐžŃĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ŃƒĐ”Ń‚ŃŃ ĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ĐŸĐČĐ°Ń‚Đ”Đ»ŃĐŒĐž, ĐșĐŸŃ‚ĐŸŃ€Ń‹Đ” ĐżĐŸĐœĐžĐŒĐ°ŃŽŃ‚ ĐœĐ”ĐŸĐ±Ń…ĐŸĐŽĐžĐŒĐŸŃŃ‚ŃŒ Đ°ĐœĐŸĐœĐžĐŒĐœĐŸŃŃ‚Đž. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐŽĐŸŃŃ‚ŃƒĐżĐ”Đœ Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ ĐČ ĐŽĐ°Ń€ĐșĐœĐ”Ń‚Đ”.|{ĐĄĐ”ĐłĐŸĐŽĐœŃ ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ стал Đ”ĐŽĐžĐœŃŃ‚ĐČĐ”ĐœĐœŃ‹ĐŒ Đ±Đ”Đ·ĐŸĐżĐ°ŃĐœŃ‹ĐŒ ŃĐżĐŸŃĐŸĐ±ĐŸĐŒ ĐżĐŸĐżĐ°ŃŃ‚ŃŒ ĐœĐ° ĐżĐ»ĐŸŃ‰Đ°ĐŽĐșу. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐŸŃ‚ĐșрыĐČĐ°Đ”Ń‚ŃŃ ОсĐșĐ»ŃŽŃ‡ĐžŃ‚Đ”Đ»ŃŒĐœĐŸ чДрДз onion-ĐŽĐŸĐŒĐ”ĐœŃ‹.|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐžŃĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ŃƒĐ”Ń‚ŃŃ ĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ĐŸĐČĐ°Ń‚Đ”Đ»ŃĐŒĐž, ĐșĐŸŃ‚ĐŸŃ€Ń‹Đ” ощут аĐșŃ‚ŃƒĐ°Đ»ŃŒĐœŃ‹Đ” зДрĐșала. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐ” ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ публОĐșуются Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ ĐŸŃ„ĐžŃ†ĐžĐ°Đ»ŃŒĐœĐŸ.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” спрашоĐČают ĐșраĐșĐ”Đœ ĐșаĐș ĐČĐŸĐčто чДрДз Ń‚ĐŸŃ€, ĐČĐ”ĐŽŃŒ ĐœĐŸĐČочĐșĐ°ĐŒ ŃĐ»ĐŸĐ¶ĐœĐŸ Ń€Đ°Đ·ĐŸĐ±Ń€Đ°Ń‚ŃŒŃŃ. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ŃĐżĐŸŃĐŸĐ± заĐșĐ»ŃŽŃ‡Đ°Đ”Ń‚ŃŃ ĐČ ŃƒŃŃ‚Đ°ĐœĐŸĐČĐșĐ” Tor-Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€Đ° Đž ĐČĐČĐŸĐŽĐ” onion-аЎрДса.|Ѐраза саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐżĐŸĐșазыĐČаДт, Ń‡Ń‚ĐŸ ĐŸĐ±Ń‹Ń‡ĐœŃ‹Đ” Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€Ń‹ ĐœĐ” ĐżĐŸĐŽŃ…ĐŸĐŽŃŃ‚. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐČсДгЎа заĐșĐ°ĐœŃ‡ĐžĐČĐ°Đ”Ń‚ŃŃ ĐœĐ° .onion Đž Ń€Đ°Đ±ĐŸŃ‚Đ°Đ”Ń‚ ĐČ Tor.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” ĐžĐœŃ‚Đ”Ń€Đ”ŃŃƒŃŽŃ‚ŃŃ ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€, таĐș ĐșаĐș Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ ŃŃ‚ĐŸŃ‚ ĐžĐœŃŃ‚Ń€ŃƒĐŒĐ”ĐœŃ‚ Юаёт ĐŽĐŸŃŃ‚ŃƒĐż Đș ĐżĐ»ĐŸŃ‰Đ°ĐŽĐșĐ”. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€ ĐżĐŸĐŽŃ‚ĐČĐ”Ń€Đ¶ĐŽĐ°Đ”Ń‚ŃŃ ĐŸŃ„ĐžŃ†ĐžĐ°Đ»ŃŒĐœŃ‹ĐŒĐž ĐžŃŃ‚ĐŸŃ‡ĐœĐžĐșĐ°ĐŒĐž.|Đ—Đ°ĐżŃ€ĐŸŃ ĐșаĐș заĐčто ĐœĐ° ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€ ĐŸŃĐŸĐ±Đ”ĐœĐœĐŸ ĐČĐ°Đ¶Đ”Đœ ĐŽĐ»Ń ĐœĐŸĐČых ĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ĐŸĐČатДлДĐč. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐŸŃ‚ĐČДт: ŃƒŃŃ‚Đ°ĐœĐŸĐČоть Tor, ĐČстаĐČоть onion-ĐŽĐŸĐŒĐ”Đœ Đž ŃƒĐ±Đ”ĐŽĐžŃ‚ŃŒŃŃ ĐČ ĐżĐŸĐŽĐ»ĐžĐœĐœĐŸŃŃ‚Đž.|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐžŃĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ŃƒĐ”Ń‚ŃŃ ĐČсё чащД, ĐČĐ”ĐŽŃŒ Đ±Đ»ĐŸĐșĐžŃ€ĐŸĐČĐșĐž ĐŸĐ±ĐœĐŸĐČĐ»ŃŃŽŃ‚ŃŃ Ń€Đ”ĐłŃƒĐ»ŃŃ€ĐœĐŸ. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐżĐŸĐŽŃ‚ĐČĐ”Ń€Đ¶ĐŽĐ°Đ”Ń‚ŃŃ Đ°ĐŽĐŒĐžĐœĐžŃŃ‚Ń€Đ°Ń†ĐžĐ”Đč.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” ощут ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€, ĐżĐŸŃ‚ĐŸĐŒŃƒ Ń‡Ń‚ĐŸ ĐŽŃ€ŃƒĐłĐžĐ” ŃĐżĐŸŃĐŸĐ±Ń‹ ĐœĐ” Ń€Đ°Đ±ĐŸŃ‚Đ°ŃŽŃ‚. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐ” ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐČсДгЎа публОĐșуются ĐČ Telegram Đž ĐœĐ° Ń„ĐŸŃ€ŃƒĐŒĐ°Ń….|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ ĐșаĐș ĐČĐŸĐčто чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐżĐŸĐŽŃ‡Ń‘Ń€ĐșĐžĐČаДт ĐČĐ°Đ¶ĐœĐŸŃŃ‚ŃŒ праĐČĐžĐ»ŃŒĐœĐŸĐč ĐżĐŸŃĐ»Đ”ĐŽĐŸĐČĐ°Ń‚Đ”Đ»ŃŒĐœĐŸŃŃ‚Đž ĐŽĐ”ĐčстĐČĐžĐč. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ŃĐżĐŸŃĐŸĐ± ĐœĐ°Ń‡ĐžĐœĐ°Đ”Ń‚ŃŃ с ŃƒŃŃ‚Đ°ĐœĐŸĐČĐșĐž Tor Đž ĐžŃĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ĐŸĐČĐ°ĐœĐžŃ onion-ĐŽĐŸĐŒĐ”ĐœĐ°.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” ĐœĐŸĐČочĐșĐž ĐČĐČĐŸĐŽŃŃ‚ саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€, ĐœĐ” ĐżĐŸĐœĐžĐŒĐ°Ń, Ń‡Ń‚ĐŸ ĐŽĐŸŃŃ‚ŃƒĐż ĐČĐŸĐ·ĐŒĐŸĐ¶Đ”Đœ Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ чДрДз Đ°ĐœĐŸĐœĐžĐŒĐœŃƒŃŽ ŃĐ”Ń‚ŃŒ. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐżĐŸĐŽŃ‚ĐČĐ”Ń€Đ¶ĐŽĐ°Đ”Ń‚ŃŃ ĐŸŃ„ĐžŃ†ĐžĐ°Đ»ŃŒĐœŃ‹ĐŒĐž ĐșĐ°ĐœĐ°Đ»Đ°ĐŒĐž.|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐżĐŸĐŽŃ‡Ń‘Ń€ĐșĐžĐČаДт, Ń‡Ń‚ĐŸ ĐŽĐŸŃŃ‚ŃƒĐż ĐČĐŸĐ·ĐŒĐŸĐ¶Đ”Đœ Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ чДрДз Đ°ĐœĐŸĐœĐžĐŒĐœŃƒŃŽ ŃĐ”Ń‚ŃŒ. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐČсДгЎа ĐŸŃ‚ĐșрыĐČĐ°Đ”Ń‚ŃŃ ĐżĐŸ onion-ĐŽĐŸĐŒĐ”ĐœŃƒ.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” ощут ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€, ĐČĐ”ĐŽŃŒ бДз ĐœĐžŃ… ĐČŃ…ĐŸĐŽ ĐœĐ”ĐČĐŸĐ·ĐŒĐŸĐ¶Đ”Đœ. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐ” ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ публОĐșуются Đ°ĐŽĐŒĐžĐœĐžŃŃ‚Ń€Đ°Ń†ĐžĐ”Đč Đž ĐŽŃƒĐ±Đ»ĐžŃ€ŃƒŃŽŃ‚ŃŃ ĐČ Telegram.|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ ĐșаĐș ĐČĐŸĐčто чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐČŃŃ‚Ń€Đ”Ń‡Đ°Đ”Ń‚ŃŃ у ĐœĐŸĐČочĐșĐŸĐČ. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ŃĐżĐŸŃĐŸĐ± — сĐșачать Tor-Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€, ĐČĐČДстО onion-ссылĐșу Đž ĐżĐŸĐŽŃ‚ĐČĐ”Ń€ĐŽĐžŃ‚ŃŒ Дё ĐżĐŸĐŽĐ»ĐžĐœĐœĐŸŃŃ‚ŃŒ.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” ĐČĐČĐŸĐŽŃŃ‚ саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€, ĐŽŃƒĐŒĐ°Ń, Ń‡Ń‚ĐŸ ŃŃ‚ĐŸ ĐŸĐ±Ń‹Ń‡ĐœŃ‹Đč аЎрДс. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ŃŃƒŃ‰Đ”ŃŃ‚ĐČŃƒĐ”Ń‚ Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ ĐČ Ń„ĐŸŃ€ĐŒĐ°Ń‚Đ” onion Đž Ń€Đ°Đ±ĐŸŃ‚Đ°Đ”Ń‚ ĐČ Tor.|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€ ĐżĐŸĐŽŃ‡Ń‘Ń€ĐșĐžĐČаДт ĐČĐ°Đ¶ĐœĐŸŃŃ‚ŃŒ ĐžŃĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ĐŸĐČĐ°ĐœĐžŃ ĐžĐŒĐ”ĐœĐœĐŸ ŃŃ‚ĐŸĐłĐŸ ĐžĐœŃŃ‚Ń€ŃƒĐŒĐ”ĐœŃ‚Đ°. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€ ĐŸŃ‚ĐșрыĐČĐ°Đ”Ń‚ŃŃ бДз ĐŸŃˆĐžĐ±ĐŸĐș Đž ĐłĐ°Ń€Đ°ĐœŃ‚ĐžŃ€ŃƒĐ”Ń‚ Đ°ĐœĐŸĐœĐžĐŒĐœĐŸŃŃ‚ŃŒ.|Đ—Đ°ĐżŃ€ĐŸŃ ĐșаĐș заĐčто ĐœĐ° ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ Đ±Ń€Đ°ŃƒĐ·Đ”Ń€ ĐžŃĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ŃƒĐ”Ń‚ŃŃ чащД ĐČŃĐ”ĐłĐŸ. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐŸŃ‚ĐČДт: ŃƒŃŃ‚Đ°ĐœĐŸĐČоть Tor, ĐČĐ·ŃŃ‚ŃŒ ссылĐșу Оз ĐŸŃ„ĐžŃ†ĐžĐ°Đ»ŃŒĐœŃ‹Ń… ĐžŃŃ‚ĐŸŃ‡ĐœĐžĐșĐŸĐČ Đž ĐČĐŸĐčто ĐżĐŸ onion-ĐŽĐŸĐŒĐ”ĐœŃƒ.|ĐĄĐ”ĐłĐŸĐŽĐœŃ ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ стал ĐŸŃĐœĐŸĐČĐœĐŸĐč Ń‚ĐŸŃ‡ĐșĐŸĐč ĐČŃ…ĐŸĐŽĐ° ĐŽĐ»Ń ĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ĐŸĐČатДлДĐč. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐżĐŸĐŽŃ‚ĐČĐ”Ń€Đ¶ĐŽĐ°Đ”Ń‚ŃŃ ŃĐŸĐŸĐ±Ń‰Đ”ŃŃ‚ĐČĐŸĐŒ Đž публОĐșŃƒĐ”Ń‚ŃŃ Đ°ĐŽĐŒĐžĐœĐžŃŃ‚Ń€Đ°Ń†ĐžĐ”Đč.|Ѐраза ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐŸŃĐŸĐ±Đ”ĐœĐœĐŸ ĐżĐŸĐżŃƒĐ»ŃŃ€ĐœĐ° ĐČ Telegram. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐ” ĐșраĐșĐ”Đœ ссылĐșĐž чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐČĐ”ĐŽŃƒŃ‚ ОсĐșĐ»ŃŽŃ‡ĐžŃ‚Đ”Đ»ŃŒĐœĐŸ ĐœĐ° onion-ĐŽĐŸĐŒĐ”ĐœŃ‹.|ĐœĐœĐŸĐłĐžĐ” Đ·Đ°ĐŽĐ°ŃŽŃ‚ŃŃ ĐČĐŸĐżŃ€ĐŸŃĐŸĐŒ ĐșраĐșĐ”Đœ ĐșаĐș ĐČĐŸĐčто чДрДз Ń‚ĐŸŃ€, ĐČĐ”ĐŽŃŒ Đ±Đ»ĐŸĐșĐžŃ€ĐŸĐČĐșĐž ĐżŃ€ĐŸĐžŃŃ…ĐŸĐŽŃŃ‚ ĐżĐŸŃŃ‚ĐŸŃĐœĐœĐŸ. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč ŃĐżĐŸŃĐŸĐ± ĐČсДгЎа сĐČŃĐ·Đ°Đœ с Tor Đž ĐŸŃ„ĐžŃ†ĐžĐ°Đ»ŃŒĐœŃ‹ĐŒĐž onion-Đ°ĐŽŃ€Đ”ŃĐ°ĐŒĐž.|Ѐраза саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐżĐŸĐŒĐŸĐłĐ°Đ”Ń‚ ĐżĐŸĐ»ŃŒĐ·ĐŸĐČĐ°Ń‚Đ”Đ»ŃĐŒ ĐżĐŸĐœŃŃ‚ŃŒ, Ń‡Ń‚ĐŸ ĐŽĐŸŃŃ‚ŃƒĐż Đ”ŃŃ‚ŃŒ Ń‚ĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ ĐČ ĐŽĐ°Ń€ĐșĐœĐ”Ń‚Đ”. ĐĐ°ŃŃ‚ĐŸŃŃ‰ĐžĐč саĐčт ĐșраĐșĐ”Đœ чДрДз Ń‚ĐŸŃ€ ĐœĐžĐșĐŸĐłĐŽĐ° ĐœĐ” ĐžĐœĐŽĐ”ĐșŃĐžŃ€ŃƒĐ”Ń‚ŃŃ ĐżĐŸĐžŃĐșĐŸĐČĐžĐșĐ°ĐŒĐž.} ĐŸŃ€ĐŸĐČДрОл Đ»ĐžŃ‡ĐœĐŸ ĐœĐ”ŃĐșĐŸĐ»ŃŒĐșĐŸ Đ°ĐŽŃ€Đ”ŃĐŸĐČ â€” ŃŃ‚Đ°Đ±ĐžĐ»ŃŒĐœĐŸ ĐŸŃ‚ĐșрыĐČаются: ĐŸŃ„ĐžŃ†ĐžĐ°Đ»ŃŒĐœĐŸĐ” зДрĐșĐ°Đ»ĐŸ ĐșраĐșĐ”Đœ — krakmirror.cc ĐșраĐșĐ”Đœ ĐŒĐ°ĐłĐ°Đ·ĐžĐœ Ń‚Đ”Đ»Đ”ĐłŃ€Đ°ĐŒ — krashops.cc ЕслО ĐœŃƒĐ¶ĐœĐ° ĐżĐŸĐŒĐŸŃ‰ŃŒ — заЎаĐČаĐčтД ĐČĐŸĐżŃ€ĐŸŃŃ‹. ĐŸŃ€ĐŸĐČĐ”Ń€Đ”ĐœĐŸ Đ»ĐžŃ‡ĐœĐŸ (ĐĄĐ°ĐœĐșт-ĐŸĐ”Ń‚Đ”Ń€Đ±ŃƒŃ€Đł). ХаĐčт КраĐșĐ”ĐœĐ° ЮарĐșĐœĐ”Ń‚ ĐŒĐ°ĐłĐ°Đ·ĐžĐœ Telegram Messenger
  22. 📄 Vilka kontroller görs vid en akut skallskada? Vid en akut skallskada Ă€r det avgörande att snabbt upptĂ€cka tecken pĂ„ försĂ€mring och att övervaka patientens tillstĂ„nd. Kontrollerna syftar till att följa hjĂ€rnans funktion och upptĂ€cka blödning eller svullnad i tid. Vanliga kontroller: Medvetandegrad: följs ofta med hjĂ€lp av Glasgow Coma Scale (GCS) för att bedöma ögon-, verbal- och motorisk respons. Pupillreaktioner: kontroller av storlek och ljusreaktion kan visa pĂ„ tryck mot hjĂ€rnstammen. Andning: observation av andningsfrekvens, mönster och syresĂ€ttning. Cirkulation: blodtryck och puls mĂ€ts regelbundet eftersom blodtrycksfall kan försĂ€mra syretillförseln till hjĂ€rnan. Motorik och kĂ€nsel: test av rörelseförmĂ„ga och reaktioner i armar och ben. IllamĂ„ende och krĂ€kningar: kan vara tecken pĂ„ ökat tryck i hjĂ€rnan. Kontrollerna upprepas tĂ€tt i början och fortsĂ€tter regelbundet sĂ„ lĂ€nge risken för komplikationer finns. 📊 Fakta: Enligt Socialstyrelsen Ă€r strukturerad övervakning och dokumentation av medvetandegrad och vitala parametrar avgörande för prognosen vid skallskada. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Traumatiska hjĂ€rnskador – riktlinjer”, Karolinska Universitetssjukhuset ”Akuta skallskador”
  23. 📄 Vad kan orsaka en stroke? En stroke uppstĂ„r nĂ€r blodflödet till hjĂ€rnan plötsligt störs. Det kan bero pĂ„ antingen en blodpropp (ischemi) eller en blödning i hjĂ€rnan (hemorragisk stroke). Den gemensamma konsekvensen Ă€r syrebrist som leder till skada pĂ„ nervceller. Huvudsakliga orsaker: HjĂ€rninfarkt (blodpropp): vanligaste formen (cirka 85 % av alla fall). Proppen kan bildas i ett hjĂ€rnkĂ€rl eller följa med blodet frĂ„n hjĂ€rtat (t.ex. vid förmaksflimmer). HjĂ€rnblödning: stĂ„r för cirka 15 % av fallen och orsakas oftast av högt blodtryck eller brustet pulsĂ„derbrĂ„ck (aneurysm). Riskfaktorer som kan leda till stroke: Högt blodtryck. Förmaksflimmer och andra hjĂ€rtsjukdomar. Åderförkalkning. Diabetes. Rökning, alkohol och stillasittande livsstil. Hög Ă„lder. 📊 Fakta: Varje Ă„r insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i stroke. Det Ă€r en av de vanligaste orsakerna till bĂ„de funktionsnedsĂ€ttning och död. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för vĂ„rd vid stroke”, HjĂ€rt-Lungfonden ”Stroke – fakta och statistik”
  24. 📄 Hur stĂ€ller man diagnos vid epilepsi? Diagnosen epilepsi stĂ€lls utifrĂ„n en kombination av sjukdomshistoria, observationer och medicinska undersökningar. Eftersom anfallen ofta sker i hemmet eller pĂ„ annan plats Ă€r anhörigas eller vittnens beskrivningar viktiga. Metoder vid diagnostik: Anamnes och observation: lĂ€karen samlar information om anfallens typ, varaktighet och situation. EEG (elektroencefalografi): registrerar hjĂ€rnans elektriska aktivitet och kan visa epileptiska förĂ€ndringar. MR-undersökning av hjĂ€rnan: anvĂ€nds för att upptĂ€cka strukturella skador som tumörer, missbildningar eller Ă€rrvĂ€vnad. Blodprov och andra tester: kan utesluta metabola rubbningar som lĂ„g natriumhalt eller blodsockerfall. Diagnosen krĂ€ver att anfallen upprepas och inte beror pĂ„ tillfĂ€lliga orsaker (som feber eller akut förgiftning). 📊 Fakta: Enligt Socialstyrelsen Ă€r EEG den mest centrala undersökningen för att bekrĂ€fta epileptisk aktivitet, men normal EEG utesluter inte diagnosen. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Epilepsi – kunskapsstöd”, Karolinska Universitetssjukhuset ”Epilepsi – utredning och behandling”
  25. 📄 Vad kan vara orsaken till epilepsi? Epilepsi Ă€r ett tillstĂ„nd dĂ€r nervcellerna i hjĂ€rnan blir överaktiva och ger upphov till Ă„terkommande epileptiska anfall. Orsaken kan variera, och i mĂ„nga fall gĂ„r det inte att faststĂ€lla nĂ„gon enskild bakomliggande faktor. Möjliga orsaker: Strukturella skador: tidigare skallskada, stroke, hjĂ€rntumör eller medfödda missbildningar. Infektioner: hjĂ€rnhinneinflammation, hjĂ€rninflammation eller andra infektioner som skadat nervvĂ€vnaden. Genetiska faktorer: vissa former av epilepsi har Ă€rftliga komponenter. Metabola rubbningar: till exempel lĂ„gt blodsocker, elektrolytrubbningar eller förgiftning. OkĂ€nd orsak: i ungefĂ€r hĂ€lften av fallen kan man inte hitta nĂ„gon tydlig förklaring. Vid epilepsi blir balansen mellan signalĂ€mnena i hjĂ€rnan störd, vilket leder till att nervcellerna avger okontrollerade elektriska signaler. 📊 Fakta: I Sverige lever cirka 81 000 personer med epilepsi, och ungefĂ€r hĂ€lften insjuknar före 18 Ă„rs Ă„lder. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Epilepsi – kunskapsstöd”, Epilepsiförbundet (2022)
  26. 📄 Vad Ă€r den medicinska behandlingen vid Parkinsons sjukdom? Den medicinska behandlingen vid Parkinsons sjukdom syftar till att ersĂ€tta eller förstĂ€rka signalsubstansen dopamin, som bristen pĂ„ sjukdomen orsakar. Behandlingen lindrar symtom men botar inte sjukdomen. Huvudsakliga behandlingsprinciper: Levodopa (L-dopa): omvandlas till dopamin i hjĂ€rnan och Ă€r den mest effektiva behandlingen mot motoriska symtom. Dopaminagonister: lĂ€kemedel som stimulerar dopaminreceptorer direkt. MAO-B-hĂ€mmare och COMT-hĂ€mmare: bromsar nedbrytningen av dopamin och förlĂ€nger effekten av L-dopa. Antikolinergika: anvĂ€nds ibland mot skakningar (tremor), sĂ€rskilt hos yngre patienter. Behandlingen kombineras ofta och justeras individuellt över tid, eftersom sjukdomen utvecklas och lĂ€kemedlens effekt kan avta. 📊 Fakta: NĂ€stan alla med Parkinsons sjukdom behandlas nĂ„gon gĂ„ng med levodopa. LĂ„ngvarig anvĂ€ndning kan ge biverkningar som överrörlighet (dyskinesier), vilket ofta gör att behandlingen inleds med andra lĂ€kemedel hos yngre patienter. KĂ€llor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för vĂ„rd vid Parkinsons sjukdom”, Karolinska Institutet ”Parkinsons sjukdom”
  27. Guest
    Guest commented on Julio Moraga's blog entry in Svenska
    To withdraw your winnings, wager the bonus 5x https://www.diigo.com/user/jaraguru0039?query=%23Tours-gratuits1xbet

Configure browser push notifications

Chrome (Android)
  1. Tap the lock icon next to the address bar.
  2. Tap Permissions → Notifications.
  3. Adjust your preference.
Chrome (Desktop)
  1. Click the padlock icon in the address bar.
  2. Select Site settings.
  3. Find Notifications and adjust your preference.