All Activity

📄 Vad är orsaken till divertikulit? Divertikulit innebär en inflammation i tarmfickor (divertiklar) som oftast uppstår i tjocktarmen. Divertiklar bildas när tarmväggen försvagas och buktar ut, något som är vanligt hos äldre personer. När avföring fastnar i dessa fickor kan det leda till infektion och inflammation. Orsaker och riskfaktorer: Ålder – förekomsten ökar efter 50 års ålder. Låg fiberhalt i kosten, vilket gör avföringen hårdare och ökar trycket i tarmen. Förstoppning och långvarigt högt tryck i tarmen. Övervikt och fysisk inaktivitet. Rökning. Ärftlighet kan också spela en roll. En lindrig divertikulit kan läka ut med kostförändringar och antibiotika, men svåra fall kan leda till komplikationer såsom abscess, perforation eller fistelbildning. 📊 Fakta: Cirka 50 % av alla över 60 år i Sverige har divertiklar, men endast en mindre andel utvecklar divertikulit. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Divertikulit”, 2023.

📄 Hur behandlas ulcerös kolit? Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som drabbar tjocktarmen och ändtarmen. Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, lindra symtom och förebygga återfall. Medicinsk behandling: 5-ASA-preparat (mesalazin): Grunden i behandlingen, ges som tabletter, stolpiller eller klysma. Kortison: Används vid skov för att snabbt dämpa inflammation. Immunmodulerande läkemedel: T.ex. azatioprin eller biologiska läkemedel (anti-TNF) vid svårare sjukdom. Antibiotika: Kan ges vid komplikationer som infektion. Kirurgisk behandling: Vid svår sjukdom eller om läkemedel inte ger effekt kan hela eller delar av tjocktarmen opereras bort. I vissa fall skapas en stomi. Omvårdnadsåtgärder: Näringsrik kost anpassad efter tolerans. Stöd vid energibrist, diarré och viktminskning. Psykosocialt stöd, då sjukdomen ofta påverkar livskvalitet. 📊 Fakta: Ulcerös kolit drabbar cirka 20 000 personer i Sverige. De flesta insjuknar mellan 15 och 35 års ålder. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Ulcerös kolit”, 2023.

📄 Vad innebär ERCP? ERCP står för Endoskopisk retrograd cholangiopankreatikografi. Det är en kombinerad endoskopisk och röntgenundersökning som används för att diagnostisera och behandla sjukdomar i gallvägar och bukspottkörtel. Undersökningen görs med ett endoskop som förs ner genom munnen till tolvfingertarmen. Via endoskopet sprutas kontrast in i gall- och bukspottkörtelgångarna, som därefter avbildas med röntgen. På detta sätt kan man upptäcka gallstenar, förträngningar, tumörer eller andra hinder i gångarna. Förutom diagnostik kan ERCP också vara en behandling: Gallstenar kan avlägsnas. Stentar kan placeras för att hålla gångarna öppna. Vävnadsprover kan tas för analys (biopsi). 📊 Fakta: I Sverige utförs cirka 5 000 ERCP-undersökningar årligen, främst på grund av gallsten i gallgångarna. Källa: Socialstyrelsen, ”Nationella kvalitetsregister för ERCP”, 2022.

📄 Vad är orsaken till gallsten? Gallsten (cholelithiasis) bildas när det uppstår en obalans i gallans sammansättning. Galla består normalt av gallsalter, kolesterol och bilirubin. När koncentrationen av kolesterol eller bilirubin blir för hög i förhållande till gallsalterna kan kristaller bildas som växer till stenar. Riskfaktorer: Kvinnligt kön och hög ålder Övervikt och fettrik kost Snabb viktminskning eller långvarig fasta Ärftlighet Graviditet (påverkan av hormonet östrogen) Sjukdomar som påverkar lever eller blod (t.ex. hemolys) Många personer med gallsten är symtomfria, men stenar kan orsaka smärta, gallstensanfall eller komplikationer som gallblåseinflammation. 📊 Fakta: Omkring 15–20 % av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas ha gallsten, men endast en tredjedel utvecklar symtom. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Gallsten”, 2023.

📄 Hur diagnosticeras blindtarmsinflammation? Blindtarmsinflammation (appendicit) är en akut sjukdom som kräver snabb diagnostik. Bedömningen grundas på en kombination av symtom, klinisk undersökning och medicinska tester. Anamnes: Typiska symtom är smärta som börjar diffust i övre delen av buken och senare flyttar sig ner mot högra fossa iliaca, ofta i kombination med illamående, kräkningar och feber. Klinisk undersökning: Vårdpersonal palperar buken för att bedöma ömhet, muskelspänning och släppömhet. Blodprover: Förhöjt CRP och vita blodkroppar talar för en pågående inflammation. Urinprov: Används för att utesluta urinvägsinfektion som differentialdiagnos. Bilddiagnostik: Ultraljud eller datortomografi (DT) används vid osäkerhet för att bekräfta diagnosen. 📊 Fakta: Blindtarmsinflammation är en av de vanligaste akuta bukoperationerna. I Sverige drabbas cirka 7 000–8 000 personer årligen. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Blindtarmsinflammation”, 2023.

📄 Vad innebär syraneutraliserande läkemedel? Syraneutraliserande läkemedel, så kallade antacida, används för att snabbt lindra symtom som halsbränna och magsmärtor vid tillstånd som gastrit eller magsår. De verkar genom att neutralisera saltsyran i magsäcken och därmed höja pH-värdet, vilket minskar irritationen på magslemhinnan. Effekten är kortvarig och används oftast som symtomlindring snarare än långsiktig behandling. Vanliga substanser är aluminium-, magnesium- och kalciumföreningar. Dessa kombineras ibland för att balansera biverkningar, då vissa kan ge förstoppning och andra diarré. Antacida kan påverka upptaget av andra läkemedel och bör därför tas med viss tidsmarginal. 📊 Fakta: I Sverige används syraneutraliserande läkemedel främst receptfritt vid tillfälliga besvär. För långvariga symtom rekommenderas istället protonpumpshämmare (PPI). Källa: Läkemedelsverket, "Behandling av magsår och refluxsjukdom", 2022.

📄 Hur är behandlingen av gastrit? Gastrit är en inflammation i magslemhinnan som kan orsakas av infektion med Helicobacter pylori, långvarig läkemedelsanvändning (t.ex. NSAID), stress eller hög alkoholkonsumtion. Behandlingen syftar till att lindra symtom, läka slemhinnan och förebygga komplikationer. Livsstilsåtgärder: Undvika alkohol, tobak, kaffe och starkt kryddad mat. Regelbundna måltider i mindre portioner kan minska besvär. Läkemedel: Syraneutraliserande läkemedel (antacida) neutraliserar magsyra och ger snabb symtomlindring. Protonpumpshämmare (PPI) minskar produktionen av magsyra och påskyndar läkning. H2-blockerare kan användas som alternativ för att minska syranivåerna. Antibiotika ordineras om orsaken är Helicobacter pylori. Undvika riskläkemedel: NSAID-preparat kan förvärra gastrit och ersätts ofta av andra alternativ. Stresshantering: Psykologiska faktorer kan bidra till symtom och bör beaktas i vården. 📊 Fakta: Enligt Folkhälsomyndigheten bär över 50 % av världens befolkning på Helicobacter pylori, men endast en mindre andel utvecklar symtomgivande gastrit eller magsår. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Helicobacter pylori och magsår”, 2023.

📄 Vilken är behandlingen vid hypotyreos? Hypotyreos innebär att sköldkörteln producerar för lite hormon, vilket leder till låg ämnesomsättning. Behandlingen syftar till att ersätta det hormon som kroppen inte själv kan producera. Behandling: Levotyroxin (T4-preparat): syntetiskt tyroxin som ersätter kroppens egen hormonproduktion. Det är förstahandsbehandling och ges som tablett en gång dagligen. Doseringen justeras individuellt utifrån blodprov (TSH och T4) för att uppnå rätt hormonbalans. Behandlingen är oftast livslång. Vid särskilda fall: Gravida kvinnor med hypotyreos behöver tätare kontroller och ibland högre dos levotyroxin, eftersom behovet av hormon ökar under graviditeten. Mål med behandlingen: Normalisera ämnesomsättningen. Lindra symtom som trötthet, frusenhet, viktuppgång och nedstämdhet. Förebygga långsiktiga komplikationer, t.ex. hjärt–kärlproblem. 📊 Fakta: I Sverige behandlas cirka 500 000 personer med levotyroxin för hypotyreos, och sjukdomen är betydligt vanligare hos kvinnor. Källor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för vård vid sköldkörtelsjukdomar”, 1177 Vårdguiden ”Hypotyreos – behandling”

📄 Vilken är behandlingen vid hypertyreos? Hypertyreos innebär att sköldkörteln producerar för mycket hormon, vilket leder till förhöjd ämnesomsättning. Behandlingen syftar till att normalisera hormonproduktionen, lindra symtom och förebygga komplikationer. Behandlingsalternativ: Läkemedel (tyreostatika): minskar produktionen av sköldkörtelhormon. Vanliga preparat är tiamazol och propyltiouracil. Behandlingen pågår ofta 1–2 år och kan leda till permanent remission hos vissa patienter. Radiojodbehandling: ges i form av kapsel eller vätska och förstör delar av sköldkörtelvävnaden, vilket minskar hormonproduktionen. Vanligt hos vuxna och äldre patienter. Kirurgi (tyreoidektomi): borttagning av hela eller delar av sköldkörteln, aktuellt vid stor struma, återfall eller om läkemedel och radiojod inte är lämpligt. Symtomlindrande behandling: Betablockerare: används för att minska hjärtklappning, darrningar och oro under tiden hormonnivåerna balanseras. 📊 Fakta: I Sverige är radiojodbehandling en vanlig metod för permanent behandling, medan tyreostatika ofta används som förstahandsbehandling hos yngre. Källor: Socialstyrelsen ”Nationella riktlinjer för vård vid sköldkörtelsjukdomar”, 1177 Vårdguiden ”Hypertyreos – behandling”