All Activity

Monopol Monopol innebär att ett enda företag eller aktör kontrollerar hela marknaden för en vara eller tjänst. Konsumenterna har då inget alternativ och konkurrensen försvinner. Exempel: Systembolaget har monopol på alkoholhaltiga drycker i Sverige. Monopol kan leda till högre priser och sämre utbud, men kan också motiveras av samhällsintressen (t.ex. folkhälsa). Källa: Konkurrensverket – Monopol och konkurrens. Marknadsekonomi I en marknadsekonomi bestäms priserna av utbud och efterfrågan. Företag producerar varor och tjänster som konsumenterna vill köpa, och konkurrensen pressar fram effektivitet, kvalitet och innovation. Sverige har en blandekonomi där marknadsekonomi kombineras med statliga regleringar och välfärdssystem. Källa: Ekonomifakta – Marknadsekonomi. Planekonomi I en planekonomi styr staten produktionen, priserna och fördelningen av resurser. Istället för att marknaden avgör vad som ska produceras gör staten upp planer. Sovjetunionen är ett historiskt exempel. Planekonomier riskerar brist på varor, ineffektivitet och bristande innovation. Källa: NE – Planekonomi. Inflation Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger, vilket gör att pengarnas köpkraft minskar. Låg och stabil inflation (ca 2 % i Sverige) ses som önskvärt, men hög inflation kan skada ekonomin genom osäkerhet, minskat sparande och ojämn fördelning av resurser. Riksbanken använder styrräntan för att hålla inflationen i balans. Källa: Riksbanken – Vad är inflation? Högkonjunktur Högkonjunktur innebär att ekonomin går bra: hög produktion, låg arbetslöshet och stigande inkomster. Nackdelen kan vara risk för överhettning och inflation. Lågkonjunktur Lågkonjunktur är motsatsen – ekonomin går långsamt, arbetslösheten ökar och företagen investerar mindre. Staten kan motverka lågkonjunktur genom finanspolitik (t.ex. ökade offentliga utgifter) och centralbanken genom penningpolitik. Källa: Konjunkturinstitutet – Hög- och lågkonjunktur.

Vad är produktionsfaktorer? Produktionsfaktorer är de resurser som behövs för att producera varor och tjänster. Exempel: arbetskraft, maskiner, fabriker, råvaror och kunskap. Dessa är grunden för all ekonomisk verksamhet. Källa: NE – Produktionsfaktor. Produktionsfaktorer kan delas in i tre grupper. Arbete – mänsklig arbetskraft, både fysisk och intellektuell. Kapital – realkapital (maskiner, byggnader, verktyg) och finansiellt kapital (pengar). Naturresurser – råvaror som skog, vatten, mark och energi. Källa: Ekonomifakta – Produktionsfaktorer. Vad är humankapital? Humankapital syftar på människors kunskaper, erfarenheter, utbildning och hälsa. Ett land med hög utbildningsnivå och god folkhälsa har starkt humankapital, vilket bidrar till innovation, produktivitet och ekonomisk utveckling. Källa: OECD – Human Capital; SCB – Utbildningsnivå i befolkningen. Varför är arbetslöshet en viktig fråga inom ekonomi? Arbetslöshet innebär att produktionsfaktorn arbete inte används fullt ut. Det leder till lägre produktion, minskade skatteintäkter och ökade kostnader för bidrag. På individnivå påverkar arbetslöshet både ekonomiskt och socialt – långvarig arbetslöshet ökar risken för ohälsa och utanförskap. Källa: Konjunkturinstitutet – Arbetslöshetens effekter. Vad är skatt? Skatt är en obligatorisk avgift till staten eller kommunen. Skatterna används för att finansiera välfärden: sjukvård, skola, äldreomsorg, infrastruktur och rättsväsende. I Sverige består huvuddelen av kommunalskatt, arbetsgivaravgifter och moms. Källa: Skatteverket – Så används dina skattepengar; Ekonomifakta – Skatternas fördelning.

Konsumentköpslagen (1990:932) reglerar förhållandet mellan säljare och köpare när en privatperson köper en vara av ett företag. Lagen är tvingande till konsumentens fördel, vilket betyder att företaget inte kan ge sämre villkor än lagen anger. Syftet är att skydda konsumenter från oskäliga villkor och säkerställa rätt till reklamation, ersättning eller omleverans. Vad gör man när man reklamerar en vara? Att reklamera innebär att man klagar på en vara som är felaktig eller inte motsvarar avtalet. Konsumenten har rätt att reklamera inom tre år från köpet. Felet ska anmälas så snart det upptäcks, inom "skälig tid" (vanligtvis inom två månader). Säljaren måste då undersöka och åtgärda felet. Källa: Hallå Konsument – Reklamation. Vad betyder hävning? Hävning innebär att köpet går tillbaka. Konsumenten lämnar tillbaka varan och får pengarna tillbaka. Hävning blir aktuellt när felet är allvarligt eller när säljaren inte kan erbjuda en fungerande lösning inom rimlig tid. Källa: Konsumentverket – Konsumentköplagen. Vad betyder omleverans? Omleverans innebär att konsumenten får en ny vara istället för den felaktiga. Exempel: en mobiltelefon med fabrikationsfel byts ut mot en ny av samma modell. Källa: Konsumentverket – Fel på varan. Vad betyder bytesrätt? Bytesrätt är en frivillig service som butiker kan erbjuda, men som inte regleras i lag. Den innebär att man får byta en felfri vara mot något annat, ofta inom en viss tid. Detta är alltså en butikspolicy, inte en lagstadgad rättighet. Källa: Hallå Konsument – Öppet köp och bytesrätt. Vad betyder öppet köp? Öppet köp innebär att konsumenten får lämna tillbaka varan inom en viss tid och få pengarna tillbaka, även om varan inte är felaktig. Precis som bytesrätt är öppet köp en frivillig tjänst från butiken och måste framgå tydligt på kvittot eller i villkoren. Källa: Konsumentverket – Öppet köp.

Vad händer om man inte har råd att betala tillbaka sitt banklån? Om en låntagare inte kan betala tillbaka sitt banklån i tid uppstår skuldförseningar. Banken skickar då påminnelser och kan ta ut dröjsmålsränta. Om skulden inte betalas går ärendet vidare till inkasso och i sista hand till Kronofogden. Där kan utmätning ske, vilket innebär att egendom (t.ex. lön eller bostad) tas i anspråk för att betala skulden. En betalningsanmärkning kan också registreras, vilket gör det svårare att få lån eller hyra bostad i framtiden. Källa: Kronofogden – Obetalda skulder. Vad innebär ett snabblån? Snabblån, även kallat SMS-lån eller mikrolån, är lån med kort återbetalningstid och ofta mycket hög ränta. Dessa lån marknadsförs som snabba lösningar men leder lätt till överskuldsättning eftersom kostnaden blir betydligt högre än vid traditionella banklån. Finansinspektionen har infört regler för att begränsa kostnaderna och skydda konsumenterna. Källa: Finansinspektionen – Konsumentskydd vid högkostnadskrediter. Vad innebär det att köpa något på kredit? Att köpa på kredit betyder att varan eller tjänsten betalas senare, ofta i form av delbetalningar. Det kan ske via kreditkort eller avbetalningsplaner. Fördelen är att man får tillgång till varan direkt, men nackdelen är att det tillkommer ränta och avgifter som gör köpet dyrare än om det hade betalats kontant. Källa: Konsumentverket – Köp på avbetalning. Vad kan hända om man inte kan betala tillbaka sin kreditskuld? Vilka konsekvenser kan det få? Om kreditskulden inte betalas i tid tillkommer påminnelseavgifter, dröjsmålsränta och inkassokrav. Långvariga obetalda skulder kan leda till att Kronofogden gör utmätning och att personen får en betalningsanmärkning. Det påverkar möjligheten att ta lån, teckna abonnemang eller hyra bostad under flera år. Psykiska och sociala konsekvenser är också vanliga – överskuldsättning kan leda till stress, ohälsa och socialt utanförskap. Källor: Kronofogden – Konsekvenser av skulder; Folkhälsomyndigheten – Ekonomisk utsatthet och hälsa.

Disponibel inkomst är de pengar som ett hushåll har kvar att använda efter att skatter och avgifter är betalda, men inklusive de bidrag och transfereringar som hushållet får från staten. Det är alltså den faktiska summan som finns tillgänglig för konsumtion och sparande. Formeln kan uttryckas så här: Disponibel inkomst = Nettolön + bidrag (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag) – fasta avgifter (t.ex. skatt, avgifter till socialförsäkring). Exempel: En ensamstående med en nettolön på 21 000 kr/mån och barnbidrag på 1 250 kr får en disponibel inkomst på 22 250 kr/mån. Disponibel inkomst påverkas också av boendekostnader och lån – ju högre utgifter, desto mindre pengar finns kvar till övrig konsumtion. Begreppet används ofta i statistik och samhällsekonomi för att jämföra hushållens ekonomiska situation. SCB mäter exempelvis hushållens disponibla inkomster för att analysera levnadsstandard och inkomstfördelning i olika grupper. Källor: SCB – Disponibel inkomst och hushållens ekonomi. Ekonomifakta – Begrepp: Disponibel inkomst. Skatteverket – Så beräknas skatt och bidrag.

Bruttolön är den lön som en anställd tjänar innan skatter och avgifter har dragits av. Det är den summa som står i anställningsavtalet och inkluderar ofta även förmåner som exempelvis semesterersättning. Nettolön är den lön som blir kvar efter att skatter och avgifter har dragits, alltså den summa som faktiskt betalas ut till den anställde på lönekontot. Skillnaden mellan brutto- och nettolön beror på flera faktorer: Inkomstskatt (kommunal skatt, och för högre inkomster även statlig skatt). Arbetsgivaravgifter (som arbetsgivaren betalar, men som påverkar den totala kostnaden för att anställa). Eventuella avdrag (exempelvis för fackavgift, pensionsavsättning eller löneväxling). Exempel: En person har en bruttolön på 30 000 kr/mån. Efter cirka 30 % kommunalskatt återstår ungefär 21 000 kr i nettolön. Det är nettolönen som används för hushållets konsumtion och budgetplanering. Källor: Skatteverket – Lön och arbetsgivaravgifter. SCB – Inkomst och skatter. Ekonomifakta – Så används dina skattepengar.

Ekonomi Ekonomi betyder ursprungligen "att hushålla med resurser". I praktiken handlar det om att göra val eftersom resurserna (pengar, tid, råvaror) alltid är begränsade. För ett hushåll kan det betyda att välja mellan att köpa en ny mobiltelefon eller spara pengarna för framtida behov. På samhällsnivå handlar det om att fördela resurser mellan till exempel skola, vård och infrastruktur. Källa: Nationalencyklopedin (NE), Ekonomifakta. Hushåll Ett hushåll är de personer som delar ekonomi och bor tillsammans. Det kan vara en ensamstående, en familj eller flera personer. Hushållets beslut påverkar samhällsekonomin genom konsumtion (vad man köper) och sparande (vad man lägger undan). Statistiska centralbyrån (SCB) använder hushållsbegreppet i många undersökningar för att analysera levnadsstandard och inkomstfördelning. Källa: SCB – Hushåll och familjer i Sverige. Budget En budget är en plan för inkomster och utgifter under en viss tidsperiod. Den hjälper hushåll att undvika skuldsättning och skapa utrymme för sparande. På samma sätt använder kommuner och staten budgetar för att fördela resurser mellan olika behov. Om utgifterna överskrider inkomsterna uppstår underskott, vilket på sikt kan leda till lån eller ekonomiska problem. Källa: Finansinspektionen – Privatekonomi. Ränta Ränta är priset på pengar – den avgift en låntagare betalar till långivaren för att få använda kapital. För hushåll märks räntan framför allt på bolån och privatlån, medan staten och företag påverkas via obligationsmarknaden. Riksbankens styrränta styr hela räntenivån i samhället och är ett verktyg för att dämpa inflation eller stimulera ekonomin. Källa: Riksbanken – Vad är ränta? Borgen Att gå i borgen innebär att man tar ansvar för någon annans skuld. Om låntagaren inte kan betala blir borgensmannen betalningsskyldig. Detta skapar säkerhet för långivaren men kan innebära stor risk för borgensmannen, särskilt vid stora lån som bolån. Källa: Konsumenternas.se – Ordlista lån och krediter. Amortering Amortering är den del av ett lån som betalas av på själva skulden (kapitalet). I kombination med ränta bestämmer amorteringen hur snabbt skulden minskar. Amorteringskrav på bolån har införts i Sverige för att minska hushållens skuldsättning och göra ekonomin mer stabil. Källa: Finansinspektionen – Amorteringskrav.