All Activity

📄 Vilka frågor bör ställas vid smärta och vilka undersökningar kan göras, till exempel av urin, F-Hb, palpation och pricktest? Smärta och undersökningar är viktiga delar i vårdpersonalens arbete. Smärtbedömning ger underlag för behandling, medan olika undersökningar bidrar till att ställa diagnoser. Smärta – frågor att ställa: Var gör det ont? (lokalisation) Hur länge har smärtan funnits? (duration) Hur känns smärtan? (karaktär: molande, huggande, brännande osv.) Hur stark är smärtan? (t.ex. på en skala 0–10) När uppstår smärtan och vad lindrar eller förvärrar den? Har patienten haft liknande smärta tidigare? Undersökningar: Urinundersökningar: Sticka och odling kan påvisa infektion, socker, blod eller protein. F-Hb (fekalt blod): Påvisar blod i avföringen, kan vara tecken på blödning i mag-tarmkanalen. Palpation: Undersökning med händerna där vårdpersonal känner på kroppsdelar för att bedöma exempelvis organ, muskler eller svullnad. Pricktest: Används för att påvisa allergier. En liten mängd allergen placeras på huden som rispas lätt – en lokal reaktion visar om allergi föreligger. 📊 Fakta: Enligt Socialstyrelsen är strukturerad smärtbedömning avgörande för en säker vård. Urin- och blodprov är de vanligaste laboratorieundersökningarna i svensk sjukvård. Källa: Socialstyrelsen, ”Smärtskattning och behandling”, 2021; 1177 Vårdguiden, ”Urinprov”, 2023.

📄 Vilka faktorer är viktiga att observera vid urin, hud och elimination (obstipation och diarré)? Observation av urin, hud och elimination är centrala delar i vården eftersom förändringar ofta är tidiga tecken på sjukdom eller ohälsa. Genom att uppmärksamma avvikelser kan vårdpersonal bidra till snabbare behandling och förebyggande åtgärder. Urin: Mängd: Normalt kissar en vuxen 4–7 gånger per dag. Kissnödighet uppstår när urinblåsan innehåller ca 3–4 dl. Färg: Klar och ljusgul urin är normalt, mörk eller rödaktig kan tyda på vätskebrist, blod eller sjukdom. Lukt: En stark lukt kan vara tecken på infektion eller koncentrerad urin. Konsistens: Grumlig urin kan tyda på infektion. Hud: Färg: Blekhet, rodnad, blåaktig hud eller gulfärgning kan tyda på cirkulationsproblem eller sjukdomar som gulsot. Temperatur: Kall, varm eller fläckig hud kan ge information om cirkulation och infektion. Fuktighet: Torr hud kan tyda på vätskebrist, svettning kan vara tecken på feber eller chock. Sår, utslag och tryckmärken ska alltid observeras och dokumenteras. Elimination (obstipation och diarré): Obstipation (förstoppning): Vanliga orsaker är låg fiberhalt i kosten, vätskebrist, brist på fysisk aktivitet, läkemedel (t.ex. opioider) eller sjukdomar. Diarré: Kan orsakas av infektion, födoämnesintolerans, läkemedel eller inflammatorisk tarmsjukdom. Viktigt att observera: avföringens frekvens, konsistens, färg och eventuellt blod eller slem. 📊 Fakta: Obstipation är ett av de vanligaste problemen hos äldre – cirka 20 % av personer över 65 år beräknas vara drabbade. Diarré är en av de vanligaste orsakerna till dehydrering hos både äldre och små barn. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Förstoppning” och ”Diarré”, 2023.

📄 Vilka observationer görs vid kontroll av puls, blodtryck och andning? När vårdpersonal kontrollerar vitalparametrar som puls, blodtryck och andning görs flera viktiga observationer. Dessa mätningar ger en samlad bild av cirkulation och syresättning i kroppen och används både vid hälsokontroller och vid misstänkta sjukdomstillstånd. Puls: Normal pulsfrekvens i vila är 50–100 slag per minut. Viktiga observationer är frekvens, rytm och styrka. Oregelbunden rytm kan tyda på hjärtarytmi. En snabb puls kan ses vid feber, infektion, stress eller vätskebrist, medan en långsam puls kan bero på hög kondition, läkemedel eller hjärtproblem. Blodtryck: Normalt blodtryck hos vuxna är cirka 120/80 mmHg. Vid mätning observeras tryckets nivå, skillnad mellan höger och vänster arm samt eventuella symtom som yrsel. Högt blodtryck ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, medan lågt blodtryck kan ge svimningstendens. Andning: Normal andningsfrekvens i vila är 12–20 andetag per minut hos vuxna. Observationerna omfattar frekvens, djup, rytm och eventuell användning av hjälpmuskler. Ljud som pipande, rosslande eller ansträngd andning kan tyda på sjukdomar i andningsvägarna. Hudfärg och syresättning (cyanostecken) är också viktiga att notera. 📊 Fakta: Vitalparametrar används ofta tillsammans i en s.k. NEWS-bedömning (National Early Warning Score), där puls, blodtryck, andning, syremättnad, temperatur och medvetandegrad vägs samman för att bedöma patientens tillstånd. Källa: Socialstyrelsen, ”Nationella riktlinjer för vård vid hjärt-kärlsjukdomar” 2022; Läkemedelsboken, ”Akutmedicin” 2023.