All Activity

📄 Vad är orsaken till glomerulonefrit? Glomerulonefrit är en inflammation i njurens kärlnystan (glomeruli), och kan uppstå av flera olika orsaker. Vanliga orsaker: Infektioner: Särskilt efter en streptokockinfektion i halsen eller huden (postinfektiös glomerulonefrit). Autoimmuna sjukdomar: Exempelvis systemisk lupus erythematosus (SLE) eller vaskulitsjukdomar. Ärftliga faktorer: Vissa former är genetiskt betingade. Kroniska sjukdomar: Till exempel långvarig hypertoni eller diabetes kan på sikt skada glomeruli och leda till inflammation. Ofta kan den exakta orsaken vara svår att fastställa, men sjukdomen innebär nästan alltid att immunsystemet reagerar felaktigt och skadar njurens filter. 📊 Fakta: Globalt är glomerulonefrit en av de ledande orsakerna till kronisk njursvikt, särskilt i yngre åldrar. Källa: Socialstyrelsen, ”Njursjukdomar – Glomerulonefrit”, 2022.

📄 Vad innebär glomerulonefrit? Glomerulonefrit är en inflammation i njurarnas små kärlnystan, så kallade glomeruli. Dessa ansvarar för att filtrera blodet och bilda urin. När de blir inflammerade försämras njurens filtrationsförmåga, vilket kan leda till att blod och protein läcker ut i urinen. Symtom: Blod i urinen (hematuri) Skummande urin på grund av proteinläckage (proteinuri) Högt blodtryck Svullnad (ödem), särskilt i ansikte, ben och fötter Orsaker: Autoimmuna sjukdomar (t.ex. SLE) Infektioner (t.ex. halsfluss med streptokocker) Vaskulitsjukdomar Ärftliga faktorer 📊 Fakta: Glomerulonefrit är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt i världen. I Sverige drabbas några hundra personer årligen, ofta i yngre medelåldern. Källa: Socialstyrelsen, ”Njursjukdomar – Glomerulonefrit”, 2022.

📄 Nämn två blodprov som tas vid pyelonefrit Vid misstanke om njurbäckeninflammation (pyelonefrit) kompletteras urinprover ofta med blodprover för att bedöma infektionens svårighetsgrad och upptäcka eventuella komplikationer. Vanliga blodprover: CRP (C-reaktivt protein): Stiger vid inflammation och infektion. Höga värden tyder på en bakteriell infektion som behöver behandling. Blodstatus (leukocyter): Antalet vita blodkroppar ökar vid infektion och används för att följa kroppens immunrespons. I vissa fall tas även blododlingar för att påvisa bakterier i blodet, särskilt om patienten har hög feber eller tecken på sepsis. 📊 Fakta: CRP-värden över 100 mg/L är vanliga vid pyelonefrit, jämfört med lägre nivåer vid okomplicerad cystit. Källa: 1177 Vårdguiden & Läkemedelsboken, ”Njurbäckeninflammation”, 2023.

📄 Vilken är den vanligaste orsaken till pyelonefrit? Pyelonefrit är en njurbäckeninflammation som nästan alltid uppstår som en komplikation till en nedre urinvägsinfektion (cystit). Den vanligaste orsaken är att bakterier, främst Escherichia coli (E. coli), vandrar upp från urinblåsan genom urinledaren till njuren. Riskfaktorer som ökar risken för pyelonefrit är: Kvinnligt kön (kortare urinrör) Graviditet Kateterbehandling Avflödeshinder i urinvägarna, t.ex. på grund av prostataförstoring eller njursten Nedsatt immunförsvar 📊 Fakta: E. coli orsakar över 80 % av alla fall av pyelonefrit. Sjukdomen kan bli allvarlig och leda till sepsis om den inte behandlas i tid. Källa: 1177 Vårdguiden, ”Njurbäckeninflammation”, 2023.

📄 Varför är det viktigt att surgöra urinen vid UVI? Att surgöra urinen innebär att sänka urinens pH-värde. Detta skapar en ogynnsam miljö för bakterier som orsakar urinvägsinfektion, främst E. coli. Genom att göra urinen surare minskar bakteriernas förmåga att föröka sig och fästa vid slemhinnan i urinvägarna. Metoder för att surgöra urinen: Kost som innehåller tranbär eller C-vitamin kan bidra till att sänka pH-värdet. Vätskeintag i tillräcklig mängd späder dessutom ut bakterier och minskar infektionsrisken. Det är dock viktigt att surgörande åtgärder ses som ett komplement och inte ersätter antibiotikabehandling vid en etablerad infektion. 📊 Fakta: Forskning har visat att tranbärsprodukter kan minska risken för återkommande UVI hos kvinnor, men effekten varierar och ersätter inte medicinsk behandling. Källa: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, ”Tranbärsprodukter vid urinvägsinfektion”, 2016.

📄 Vad är orsaken till UVI? Urinvägsinfektion orsakas i de flesta fall av bakterier från den egna tarmfloran, framför allt Escherichia coli (E. coli). Bakterierna tar sig in via urinröret och kan vandra vidare till urinblåsan, där de orsakar en inflammation. Vanliga orsaker och riskfaktorer: Kort urinrör hos kvinnor gör att bakterier lättare når urinblåsan. Otillräcklig tömning av blåsan, till exempel vid prostataförstoring eller neurologiska sjukdomar. Nedsatt immunförsvar. Kateteranvändning, som ger bakterier en inkörsport. Hormonförändringar, exempelvis efter klimakteriet. Sexuell aktivitet, som kan underlätta spridning av bakterier. 📊 Fakta: Cirka 80–90 % av alla urinvägsinfektioner orsakas av E. coli. Risken för återkommande infektioner är särskilt hög hos kvinnor efter 50 års ålder. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Urinvägsinfektion”, 2023.

📄 Hur diagnosticeras och behandlas UVI? Urinvägsinfektion (UVI) diagnosticeras genom att vårdpersonal gör en klinisk bedömning av symtomen samt kompletterar med urinprov. Typiska symtom är täta urinträngningar, sveda vid miktion och ibland blod i urinen. Vid misstanke om mer komplicerad infektion, som njurbäckeninflammation (pyelonefrit), tas även blodprover. Diagnostik: Urinprov: Snabbtest (urinsticka) för att påvisa vita blodkroppar, nitrit eller blod. Urinodling: Används vid återkommande eller komplicerade infektioner för att identifiera bakterien och dess känslighet för antibiotika. Blodprov: Tas vid feber eller misstanke om spridd infektion. Behandling: Okoplicerad cystit hos kvinnor: Kort antibiotikakur. Komplikationer eller återkommande infektioner: Anpassad antibiotikabehandling efter odlingssvar. Egenvård: Rikligt med vätska, regelbundna toalettvanor och god underlivshygien kan lindra och förebygga. 📊 Fakta: UVI står för omkring 30 % av alla antibiotikarecept i primärvården. Rätt diagnostik är avgörande för att undvika överbehandling och resistensutveckling. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Urinvägsinfektion”, 2023.

📄 Vad betyder UVI? UVI står för urinvägsinfektion, vilket innebär att bakterier har tagit sig in i urinvägarna och orsakat en infektion. Vanligast är infektion i urinblåsan (cystit), men bakterier kan också spridas upp till njurbäckenet (pyelonefrit), vilket är ett allvarligare tillstånd. De vanligaste bakterierna som orsakar UVI är Escherichia coli (E. coli), som normalt finns i tarmen. Kvinnor drabbas oftare än män eftersom urinröret är kortare och ligger nära ändtarmen. 📊 Fakta: UVI är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten drabbas ungefär hälften av alla kvinnor någon gång i livet av minst en urinvägsinfektion. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Urinvägsinfektion”, 2023.

📄 Hur sprids vattkoppor? Vattkoppor orsakas av varicella-zoster-virus och är en mycket smittsam sjukdom. Smittan sprids främst via luften när en smittad person hostar eller nyser, men även genom direktkontakt med vätskan i blåsorna. En person är smittsam redan ett par dagar innan utslagen bryter ut och fram till dess att alla blåsor har torkat in och blivit sårskorpor. Smittsamheten är särskilt hög i familjer och barngrupper där nära kontakt är svår att undvika. Efter genomgången infektion finns viruset kvar vilande i nervcellerna och kan senare i livet återaktiveras och orsaka bältros. 📊 Fakta: Nästan alla människor i Sverige har haft vattkoppor innan vuxen ålder. I genomsnitt insjuknar cirka 50 000 personer varje år. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Vattkoppor och bältros”, 2023.

📄 Hur sprids TBC? Tuberkulos (TBC) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Sjukdomen sprids genom så kallad luftburen smitta. När en person med lungtuberkulos hostar, nyser eller talar, sprids små droppar (aerosoler) som innehåller bakterier. Dessa kan sväva länge i luften och andas in av andra personer. Smittsamheten är högst vid obehandlad lungtuberkulos, men sjukdomen smittar inte genom handslag, mat eller vatten. Alla som smittas blir inte sjuka – bakterien kan finnas vilande i kroppen i flera år (latent TBC) och aktiveras senare, särskilt om immunförsvaret blir försvagat. 📊 Fakta: WHO uppskattar att cirka en fjärdedel av världens befolkning bär på latent TBC. I Sverige rapporteras omkring 400–500 nya fall årligen, ofta hos personer som smittats utomlands. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Tuberkulos”, 2023.

📄 Vilka sjukdomar kan streptokocker ge? Streptokocker är en grupp bakterier som delas in i olika typer (främst grupp A, B och C/G). De kan orsaka flera olika infektioner, från lindriga till mycket allvarliga. Vanliga infektioner: Halsfluss (streptokocktonsillit) Scharlakansfeber Hudinfektioner som impetigo (svinkoppor) och rosfeber (erysipelas) Allvarligare infektioner: Lunginflammation Blodförgiftning (sepsis) Barnsängsfeber (orsakas av grupp A-streptokocker) Hjärnhinneinflammation (orsakas bl.a. av Streptococcus pneumoniae) Nekrotiserande fasciit (”köttätande sjukdom”) Graviditet och nyfödda: Grupp B-streptokocker kan orsaka infektioner hos nyfödda, såsom sepsis och hjärnhinneinflammation. 📊 Fakta: I Sverige diagnostiseras varje år tusentals fall av streptokockinfektioner. Allvarliga invasiva grupp A-streptokockinfektioner är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Streptokocker”, 2023.

📄 Vad är skillnaden mellan AIDS och HIV? HIV står för humant immunbristvirus. Det är ett virus som angriper kroppens immunceller, särskilt de vita blodkropparna (CD4-celler), vilket gradvis försvagar immunförsvaret. AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrome) är det sjukdomstillstånd som kan utvecklas när HIV-infektionen har pågått länge utan behandling. Vid AIDS är immunförsvaret så nedsatt att kroppen inte längre kan skydda sig mot opportunistiska infektioner eller vissa cancersjukdomar. Skillnaden kan sammanfattas så här: HIV = själva virusinfektionen. AIDS = följdsjukdomarna och symtombilden som uppstår i slutstadiet av en obehandlad HIV-infektion. 📊 Fakta: Tack vare moderna bromsmediciner kan personer med HIV idag leva ett långt liv utan att utveckla AIDS. I Sverige diagnostiseras ungefär 300 nya fall av HIV varje år. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”HIV och AIDS”, 2023.