Julio Moraga

Det normala sociala åldrandet Åldrandet påverkar inte bara kroppen och psyket utan också individens sociala liv. Det normala sociala åldrandet handlar om hur relationer, roller och samhällets strukturer förändras med tiden. Socialt välbefinnande är en viktig del av livskvaliteten och påverkas av faktorer som familj, vänskap, arbetsliv, fritid och samhällets syn på äldre. Sociala roller och relationer Under livet har vi olika roller – vi är barn, föräldrar, kollegor, vänner och partners. När vi åldras förändras dessa roller och relationer: Pensionering: Arbetslivet är en central del av många människors identitet. När en person går i pension kan det innebära en frihet att själv styra sin tid, men också en förlust av sociala sammanhang och struktur. Hur individen anpassar sig till pensioneringen påverkar den sociala hälsan. Familjerelationer: Relationerna till barn och barnbarn blir ofta viktigare, men kan också förändras i takt med att barnen blir självständiga. För vissa innebär åldrandet en närmare relation med familjen, medan andra kan känna sig mer ensamma om familjen bor långt bort eller har egna åtaganden. Vänskapsrelationer: Många äldre bibehåller ett aktivt socialt liv, men risken att förlora vänner och närstående ökar med åldern. För att kompensera kan nya sociala sammanhang, såsom föreningar eller aktiviteter, spela en stor roll. Partnerskap och ensamhet: Förlusten av en livspartner genom separation eller dödsfall kan innebära en stor omställning. Vissa äldre finner nya partners eller vänskapsrelationer, medan andra upplever ensamhet. Social delaktighet och engagemang Att vara en del av ett socialt sammanhang är viktigt för både mental och fysisk hälsa. Många äldre är aktiva inom: Föreningsliv och volontärarbete: Äldre engagerar sig ofta i föreningar, pensionärsorganisationer eller ideellt arbete, vilket ger en känsla av mening och socialt sammanhang. Kulturella och fritidsaktiviteter: Musik, teater, konst och andra aktiviteter är viktiga för att stimulera både intellektet och det sociala nätverket. Teknik och digitalt deltagande: Internet och sociala medier har öppnat nya möjligheter för äldre att hålla kontakt med familj och vänner, men digitalt utanförskap kan vara en utmaning för vissa. Samhällets påverkan på det sociala åldrandet Samhällets attityder och strukturer påverkar hur äldre kan delta i sociala sammanhang. Ålderism och social exkludering: Fördomar om äldre kan leda till att de exkluderas från vissa sociala och yrkesmässiga sammanhang. Boendemiljö och tillgänglighet: Tillgången till anpassade bostäder, kollektivtrafik och lokala mötesplatser påverkar äldres möjligheter till socialt liv. Ekonomiska förutsättningar: Pensionens storlek kan påverka möjligheten att delta i sociala och kulturella aktiviteter. Strategier för att bibehålla social hälsa vid åldrande Aktivt socialt engagemang: Att delta i aktiviteter, umgås med vänner och vara en del av ett sammanhang stärker den sociala hälsan. Anpassning till förändringar: Att vara öppen för nya vänskapsrelationer och aktiviteter kan hjälpa till att hantera sociala förluster. Digital inkludering: Att lära sig använda teknik och digitala verktyg kan öka möjligheten att hålla kontakt med nära och kära. Samhällsstöd och nätverk: Att ta del av lokala resurser såsom äldrecenter, studiecirklar och volontärgrupper kan bidra till socialt välbefinnande. Socialt åldrande är en naturlig process, men genom att vara aktiv och engagerad kan äldre behålla en hög livskvalitet och fortsätta vara en del av samhället.

Det normala psykologiska åldrandet Åldrandet påverkar inte bara kroppen, utan också vårt psykologiska välbefinnande, våra tankemönster och känslomässiga reaktioner. Det psykologiska åldrandet handlar om hur vi anpassar oss till förändringar, hur minnet och kognitionen utvecklas samt hur vi hanterar känslor och livserfarenheter. Kognitiva förändringar vid åldrande Med stigande ålder sker naturliga förändringar i hjärnans funktion, men dessa påverkar individer olika. De flesta behåller en god kognitiv förmåga långt upp i åren, särskilt om de håller sig mentalt och fysiskt aktiva. Minne: Arbetsminnet (förmågan att hålla information i huvudet kortvarigt) kan försämras något. Långtidsminnet är i stort sett stabilt, men det kan ta längre tid att hämta fram information. Procedurminnet (färdigheter som att cykla eller spela ett instrument) förblir ofta intakt. Episodiskt minne (minnen från personliga händelser) kan påverkas, särskilt vid stress eller trötthet. Inlärning och problemlösning: Äldre lär sig ofta långsammare än yngre, men kan kompensera genom erfarenhet och strategier. Förmågan att lösa komplexa problem kan minska något, men beslutsfattande som bygger på erfarenhet förblir starkt. Språk och kommunikation: Ordförrådet och språkförståelsen är oftast stabila eller förbättras. Det kan dock ta längre tid att hitta rätt ord eller att snabbt byta mellan olika samtalsämnen. Emotionella förändringar vid åldrande Psykologiskt välbefinnande hos äldre påverkas av många faktorer, såsom hälsa, sociala relationer och livssituation. Många äldre upplever en ökad emotionell stabilitet och större acceptans för livets motgångar. Livstillfredsställelse: Äldre rapporterar ofta högre livstillfredsställelse än yngre, då de har bättre förmåga att hantera stress och fokusera på det positiva. Stress och anpassning: Äldre kan behöva anpassa sig till livsförändringar såsom pensionering, förändrade familjeroller och förlust av närstående. Anpassningsförmåga och en känsla av sammanhang (KASAM) är viktiga faktorer för att bibehålla psykiskt välbefinnande. Depression och ångest: Risken för depression ökar något med åldern, särskilt vid ensamhet eller långvarig sjukdom. Samtidigt kan äldre vara bättre på att hantera negativa känslor genom erfarenhet och acceptans. Strategier för att bibehålla psykiskt välbefinnande Social interaktion: Regelbundna sociala kontakter bidrar till god psykisk hälsa. Mental stimulans: Läsa, spela spel, lära sig nya färdigheter och lösa problem hjälper hjärnan att bibehålla sin kapacitet. Fysisk aktivitet: Motion förbättrar inte bara den fysiska hälsan utan även hjärnans funktion och emotionellt välbefinnande. Struktur och rutiner: En daglig rutin kan skapa trygghet och mening. Trots att vissa kognitiva och emotionella förändringar är en del av det normala åldrandet kan en aktiv livsstil, socialt engagemang och positiva strategier bidra till att bibehålla en god psykisk hälsa genom hela livet.

1. Andningsorganen och det normala åldrandet Andningsorganens funktion Andningsorganen består av näsa, svalg, luftstrupe, bronker och lungor. Deras huvudsakliga uppgift är att förse kroppen med syre och avlägsna koldioxid genom in- och utandning. När vi andas in leds luften genom luftvägarna ner till lungorna, där syret överförs till blodet via de tunna väggarna i lungblåsorna (alveolerna). Blodet transporterar sedan syret till kroppens celler, där det används för att producera energi. Samtidigt transporteras koldioxid från cellerna tillbaka till lungorna för att andas ut. Andningen regleras av hjärnan och anpassas automatiskt efter kroppens behov, exempelvis vid fysisk aktivitet eller vila. Normala förändringar vid åldrande Med stigande ålder sker flera förändringar i andningsorganen som påverkar lungfunktionen: Minskad lungelasticitet: Lungvävnaden blir stelare, vilket gör det svårare att vidga lungorna vid inandning. Detta kan leda till en känsla av att andningen blir grundare och mindre effektiv. Försvagad andningsmuskulatur: Diafragma och revbensmuskler tappar styrka, vilket gör det svårare att ta djupa andetag och hosta upp slem. Minskad förmåga att rensa luftvägarna: Flimmerhåren i luftvägarna, som hjälper till att transportera bort slem och partiklar, blir färre och mindre effektiva. Detta ökar risken för infektioner, som lunginflammation och bronkit. Minskad syreupptagningsförmåga: Alveolernas yta minskar något, vilket gör att syreöverföringen till blodet blir mindre effektiv. Detta kan leda till en lättare känsla av andfåddhet, särskilt vid ansträngning. Trots dessa förändringar kan lungfunktionen bibehållas relativt väl genom regelbunden fysisk aktivitet, rökfrihet och god lunghälsa. Djupandningsövningar och träning som stärker andningsmuskulaturen kan bidra till att motverka försämringar och bibehålla en god syresättning i kroppen. 2. Cirkulationsorganen och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Cirkulationssystemet består av hjärtat, blodkärlen och blodet. Dess huvudsakliga uppgift är att transportera syre, näringsämnen och hormoner till kroppens celler samt att föra bort slaggprodukter som koldioxid och andra ämnesomsättningsprodukter. Hjärtat fungerar som en pump som driver blodet genom artärer, vener och kapillärer, medan blodkärlen anpassar sig efter kroppens behov genom att vidgas eller dras samman. Normala förändringar vid åldrande Med stigande ålder sker flera naturliga förändringar i cirkulationsorganen som påverkar hjärtats och blodkärlens funktion: Minskad elasticitet i blodkärlen: Artärerna blir stelare och mindre flexibla, vilket kan leda till ett ökat blodtryck och en ökad belastning på hjärtat. Försämrad hjärtfunktion: Hjärtats muskulatur kan förlora en del av sin kontraktionskraft, vilket gör att pumpförmågan minskar något. Detta kan resultera i en lägre syretillförsel till kroppens vävnader vid fysisk ansträngning. Minskad maximal hjärtfrekvens: Vid aktivitet kan hjärtat inte öka pulsen lika snabbt som tidigare, vilket kan påverka uthålligheten. Förändringar i blodet: Antalet röda blodkroppar kan minska något, vilket kan påverka syretransporten i kroppen. Samtidigt kan blodet bli mer trögflytande, vilket kan öka risken för blodproppar. Även om dessa förändringar är en naturlig del av åldrandet kan goda levnadsvanor, såsom regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost och rökfrihet, bidra till att bibehålla en god hjärt-kärlhälsa och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. 3. Endokrina systemet och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Det endokrina systemet består av körtlar som producerar hormoner, vilka styr många av kroppens funktioner, såsom ämnesomsättning, tillväxt, fortplantning och stressreaktioner. De viktigaste hormonproducerande körtlarna inkluderar hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln och könskörtlarna (testiklar hos män och äggstockar hos kvinnor). Hormoner fungerar som kemiska budbärare och transporteras via blodet till olika organ och vävnader där de reglerar kroppens processer. Normala förändringar vid åldrande Med stigande ålder sker flera förändringar i det endokrina systemet som påverkar hormonproduktionen och kroppens reaktion på hormoner: Minskad produktion av tillväxthormon: Detta leder till gradvis förlust av muskelmassa och ökad fettinlagring, vilket kan påverka ämnesomsättningen och kroppens energinivåer. Förändringar i könshormoner: Hos kvinnor minskar produktionen av östrogen vid klimakteriet, vilket kan leda till benskörhet och förändringar i huden och slemhinnorna. Hos män minskar testosteronproduktionen långsamt, vilket kan påverka muskelstyrka, energi och libido. Försämrad reglering av blodsocker: Bukspottkörtelns förmåga att producera och reglera insulin kan påverkas, vilket kan öka risken för typ 2-diabetes. Minskad produktion av sköldkörtelhormoner: Detta kan leda till en något långsammare ämnesomsättning, vilket kan påverka energinivåer och kroppstemperaturreglering. Förändrad stressrespons: Binjurarna fortsätter att producera stresshormoner som kortisol och adrenalin, men kroppens känslighet för dessa hormoner kan minska, vilket kan påverka återhämtningen från stress och infektioner. Även om dessa förändringar är en naturlig del av åldrandet kan en hälsosam livsstil, inklusive balanserad kost, regelbunden motion och stresshantering, bidra till att bibehålla en stabil hormonbalans och minska riskerna för hormonrelaterade sjukdomar. 4. Hud och slemhinnor och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Huden är kroppens största organ och fungerar som en skyddsbarriär mot yttre påfrestningar, såsom infektioner, solstrålning och kemiska ämnen. Den reglerar kroppstemperaturen, känner av beröring och hjälper till med vätskebalansen. Hudens yttersta lager, överhuden (epidermis), skyddar kroppen, medan läderhuden (dermis) innehåller blodkärl, nerver och elastiska fibrer. Underhuden (subcutis) lagrar fett som isolerar och ger skydd mot tryck och stötar. Slemhinnor finns i kroppens inre hålrum, såsom munhålan, luftvägarna och könsorganen, och har en fuktig yta som skyddar mot uttorkning och infektioner. Normala förändringar vid åldrande När vi åldras genomgår huden och slemhinnorna flera naturliga förändringar: Tunnare och skörare hud: Hudens cellförnyelse avtar, vilket gör att huden blir tunnare och mer sårbar för skador. Minskad elasticitet: Förlust av kollagen och elastin leder till att huden blir rynkig och mindre spänstig. Torr hud: Talg- och svettkörtlarnas aktivitet minskar, vilket gör att huden lättare blir torr och kan spricka. Försämrad sårläkning: Cirkulationen i huden försämras, vilket kan leda till långsammare sårläkning och ökad risk för infektioner. Ökad känslighet för tryck och skador: Eftersom huden blir tunnare och fettlagret i underhuden minskar, ökar risken för trycksår vid långvarigt tryck mot huden. Förändringar i pigmentering: Huden kan få åldersfläckar (hyperpigmentering) och ojämn färgton på grund av en ojämn fördelning av pigmentceller. Slemhinnor blir torrare och känsligare: Minskad slemproduktion kan leda till obehag i exempelvis munnen, luftvägarna och underlivet, vilket kan påverka både tal, andning och sexuell hälsa. För att bibehålla en god hudhälsa är det viktigt med regelbunden återfuktning, skydd mot solens UV-strålar och en näringsrik kost. Att hålla sig fysiskt aktiv och dricka tillräckligt med vätska kan också bidra till en friskare hud och bättre slemhinnefunktion. 5. Immunsystemet och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Immunsystemet är kroppens försvar mot infektioner och sjukdomar. Det består av ett nätverk av celler, vävnader och organ som samarbetar för att identifiera och bekämpa främmande mikroorganismer som bakterier, virus och svampar, samt kroppens egna defekta eller förändrade celler. De centrala delarna av immunsystemet inkluderar lymfsystemet (som inkluderar lymfkörtlar, mjälte och thymus), vita blodkroppar (som T-celler, B-celler och fagocyter) samt olika proteiner som antikroppar. Normala förändringar vid åldrande Med åldern genomgår immunsystemet flera förändringar som påverkar kroppens förmåga att bekämpa infektioner och sjukdomar: Försvagad immunrespons: Antalet och funktionen hos de vita blodkropparna minskar, vilket leder till att immunsystemet svarar långsammare och mindre effektivt på infektioner. Minskad produktion av antikroppar: Äldre individer har ofta en sämre förmåga att producera antikroppar efter vaccinationer, vilket kan öka risken för att drabbas av sjukdomar som influensa eller lunginflammation. Ökad inflammation: Det finns en tendens till en låggradig kronisk inflammation i kroppen med åldern, vilket kallas inflammaging. Detta kan bidra till utvecklingen av många åldersrelaterade sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och artrit. Förändrad T-cell funktion: T-celler, som spelar en central roll i att bekämpa virus och tumörceller, minskar i antal och effektivitet. Detta gör att äldre personer är mer mottagliga för virala infektioner och cancer. Försämrad immunövervakning: Immunförsvaret blir mindre effektivt när det gäller att upptäcka och förstöra defekta eller cancerösa celler, vilket gör att risken för cancer kan öka med åldern. Trots dessa förändringar kan ett hälsosamt livsstil, inklusive regelbunden motion, hälsosam kost och tillräcklig sömn, bidra till att upprätthålla ett starkt immunsystem. Vaccinationer och noggrant handhavande av hälsoskydd som god handhygien kan också hjälpa till att skydda äldre mot infektioner och sjukdomar. 6. Nervsystemet och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Nervsystemet är kroppens kommunikations- och kontrollcenter. Det delas in i centrala nervsystemet (CNS), som består av hjärnan och ryggmärgen, och perifera nervsystemet (PNS), som omfattar nerverna som förmedlar signaler mellan CNS och resten av kroppen. Nervceller (neuroner) skickar elektriska impulser och kemiska signaler för att styra kroppens funktioner, från rörelse och sinnesintryck till minne och känslor. Hjärnan består av olika områden med specifika funktioner: Storhjärnan (cerebrum) ansvarar för tankar, minne, språk och medvetna rörelser. Lillhjärnan (cerebellum) styr balans och koordination. Hjärnstammen reglerar livsviktiga funktioner som andning, hjärtfrekvens och blodtryck. Normala förändringar vid åldrande Med stigande ålder sker naturliga förändringar i nervsystemet som kan påverka både kognitiva och motoriska funktioner: Minskad nervcellsfunktion: Nervceller förlorar gradvis sin förmåga att kommunicera effektivt, vilket kan leda till en långsammare bearbetning av information. Förlust av hjärnvolym: Hjärnan krymper något med åldern, särskilt i områden som är viktiga för minne och beslutsfattande, såsom hippocampus och frontalloben. Långsammare nervimpulser: Förmågan att snabbt reagera på stimuli minskar, vilket kan påverka reflexer och koordination. Minskad produktion av signalsubstanser: Ämnen som dopamin, serotonin och acetylkolin minskar, vilket kan påverka minne, humör och rörelseförmåga. Förändringar i blodflödet till hjärnan: Minskad cirkulation kan leda till sämre syretillförsel och ökad risk för kognitiva förändringar. Trots dessa förändringar har hjärnan en förmåga att anpassa sig genom neuroplasticitet, vilket innebär att nya nervkopplingar kan bildas och stärkas genom lärande och mental träning. Att hålla sig kognitivt aktiv genom läsning, problemlösning och social interaktion kan bidra till att bibehålla hjärnans funktion. Regelbunden motion och en hälsosam kost rik på antioxidanter och omega-3-fettsyror kan också främja hjärnhälsan och minska risken för neurodegenerativa sjukdomar som demens. 7. Mag-tarmkanalen och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Mag-tarmkanalen (gastrointestinala systemet) är ansvarig för matsmältning, näringsupptag och utsöndring av avfall. Den består av flera organ, inklusive munnen, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen och levern. Matsmältningen startar i munnen där tuggning och saliv bryter ner födan. Därefter transporteras maten genom matstrupen till magsäcken, där magsyra och enzymer bryter ner födan ytterligare. Näringsämnen absorberas i tunntarmen och transporteras vidare till blodet, medan tjocktarmen ansvarar för att återabsorbera vatten och forma avföring. Normala förändringar vid åldrande Med stigande ålder genomgår mag-tarmkanalen flera förändringar som kan påverka matsmältning och näringsupptag: Minskad salivproduktion: Torrhet i munnen kan göra det svårare att tugga och svälja, vilket kan påverka aptiten och öka risken för karies. Försämrad muskelrörelse i matstrupen och tarmen: Minskad rörlighet i matstrupen kan göra att sväljning tar längre tid, medan långsammare tarmrörelser kan leda till förstoppning. Minskad produktion av magsyra och enzymer: Detta kan leda till sämre nedbrytning av vissa näringsämnen, såsom vitamin B12, järn och kalcium, vilket kan påverka näringsstatusen och benhälsan. Förändrad bakterieflora i tarmen: Balansen av tarmbakterier kan förändras, vilket kan påverka matsmältningen och immunförsvaret samt öka risken för tarmproblem. Ökad känslighet i magen: Tarmarna kan bli mer känsliga för förändringar i kosten, vilket kan leda till uppblåsthet eller magbesvär. Trots dessa förändringar kan en fiber- och näringsrik kost, tillräckligt med vätska och regelbunden fysisk aktivitet bidra till att bibehålla en god mag-tarmhälsa. God munhygien och anpassad kost kan också förebygga problem med tuggning och sväljning, vilket är viktigt för att säkerställa ett bra näringsintag hos äldre. 8. Rörelseorganen och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Rörelseorganen består av skelettet, lederna, musklerna och senorna, som tillsammans möjliggör kroppens rörelser och ger stöd och stabilitet. Skelettet fungerar som en stomme och lagrar viktiga mineraler som kalcium och fosfor. Lederna möjliggör rörlighet genom att binda samman skelettdelar, medan musklerna skapar rörelse genom att dra ihop sig och slappna av. Senor och ligament bidrar till stabilitet och styrka i rörelseapparaten. Normala förändringar vid åldrande Med stigande ålder sker förändringar i rörelseorganen som kan påverka rörlighet, balans och styrka: Minskad muskelmassa och styrka: Muskelmassan minskar gradvis, ett fenomen som kallas sarkopeni. Detta leder till minskad styrka och uthållighet, vilket kan påverka balansen och öka risken för fall. Försämrad benhälsa: Skelettet blir tunnare och mer skört på grund av minskad benmassa, vilket ökar risken för frakturer och benskörhet (osteoporos). Kvinnor efter klimakteriet är särskilt utsatta på grund av minskade östrogennivåer. Minskad ledflexibilitet: Brosket i lederna bryts gradvis ner, vilket kan leda till stelhet och minskad rörlighet. Detta ökar risken för ledsjukdomar som artros. Försämrad balans och koordination: Minskad muskelkontroll och långsammare nervsignaler påverkar koordinationen, vilket kan göra det svårare att hålla balansen och ökar risken för fallolyckor. Långsammare återhämtning vid skador: Muskel- och skelettskador läker långsammare på grund av minskad blodcirkulation och cellförnyelse. Trots dessa förändringar kan regelbunden fysisk aktivitet, särskilt styrketräning, balansträning och rörlighetsövningar, bidra till att bibehålla muskelstyrka, benhälsa och ledfunktion. En kalcium- och D-vitaminrik kost är också viktig för att förebygga benskörhet och stärka skelettet. Fallförebyggande åtgärder, såsom anpassad hemmiljö och bra skor, kan också minska risken för skador hos äldre. 9. Sinnesorganen och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Sinnesorganen gör det möjligt för oss att uppfatta och tolka omvärlden genom syn, hörsel, lukt, smak och känsel. De huvudsakliga sinnesorganen inkluderar: Ögonen (synsinnet), som registrerar ljus och färger och skickar visuella signaler till hjärnan. Öronen (hörselsinnet), som uppfattar ljud och bidrar till balans och orientering. Näsan (luktsinnet), som känner av dofter och är nära kopplad till smakupplevelsen. Tungan (smaksinnet), som registrerar grundsmaker som sött, surt, salt, beskt och umami. Huden (känselsinnet), som ger information om temperatur, tryck, smärta och beröring. Normala förändringar vid åldrande Med stigande ålder genomgår sinnesorganen naturliga förändringar som kan påverka hur vi uppfattar och interagerar med vår omgivning: Syn: Linsen blir stelare och mindre flexibel, vilket gör det svårare att fokusera på nära håll (presbyopi). Ögats ljusanpassning blir långsammare, vilket gör det svårare att se i mörker eller vid snabba ljusförändringar. Ökad risk för ögonsjukdomar som grå starr (katarakt), åldersförändringar i gula fläcken (makuladegeneration) och grön starr (glaukom). Hörsel: Hörselnedsättning (presbyakusis) blir vanligare, särskilt vid högre frekvenser. Svårigheter att urskilja tal i bullriga miljöer kan öka. Minskad känslighet för varningssignaler och höga ljud. Lukt och smak: Luktsinnet kan försämras på grund av minskad känslighet i luktreceptorerna, vilket kan påverka aptiten och förmågan att upptäcka farliga lukter (t.ex. rök eller gasläckor). Smaklökarna minskar i antal, vilket kan leda till nedsatt smakupplevelse, särskilt för sött och salt. Känsel: Huden blir tunnare och känselreceptorerna minskar, vilket kan leda till försämrad känslighet för temperatur och smärta. Minskad känslighet för beröring kan påverka finmotoriken och förmågan att hantera små föremål. Även om dessa förändringar är en naturlig del av åldrandet kan syn- och hörselhjälpmedel, anpassad kost och säkerhetsåtgärder bidra till att bibehålla en god livskvalitet. Regelbundna syn- och hörselundersökningar rekommenderas för att tidigt upptäcka och hantera eventuella problem. 10. Urinorganen och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Urinorganen, eller urinsystemet, består av njurarna, urinledarna, urinblåsan och urinröret. Deras huvudsakliga funktion är att filtrera blodet, avlägsna avfallsprodukter och reglera vätskebalansen i kroppen genom urinproduktionen. Njurarna filtrerar blodet och avlägsnar slaggprodukter, överflödigt salt och vatten, samtidigt som de reglerar blodtrycket och syra-basbalansen. Urinledarna transporterar urinen från njurarna till urinblåsan. Urinblåsan fungerar som en lagringsplats för urinen tills den töms via urinröret. Urinröret leder urinen ut ur kroppen. Normala förändringar vid åldrande Med stigande ålder sker förändringar i urinorganens funktion, vilket kan påverka urinproduktion och blåskontroll: Minskad njurfunktion: Njurarnas filtreringskapacitet minskar gradvis, vilket kan påverka kroppens förmåga att utsöndra vissa läkemedel och bibehålla vätskebalansen. Minskad urinblåsekapacitet: Blåsan blir mindre elastisk och kan lagra mindre urin, vilket kan leda till tätare urinträngningar. Försvagad bäckenbottenmuskulatur: Hos både kvinnor och män kan svagare bäckenbottenmuskler bidra till urinläckage och svårigheter att tömma blåsan helt. Förändringar i urinröret: Hos män kan en förstorad prostata (benign prostatahyperplasi, BPH) leda till svårigheter att starta och upprätthålla urinflödet. Hos kvinnor kan minskade östrogennivåer efter klimakteriet påverka urinrörets funktion och öka risken för urinvägsinfektioner. Ökad risk för urinvägsinfektioner: Förändringar i urinblåsans tömningsförmåga kan leda till att bakterier lättare får fäste, vilket ökar risken för infektioner. För att bibehålla en god urinvägshälsa är det viktigt att dricka tillräckligt med vätska, ha regelbundna toalettvanor och utföra bäckenbottenträning. Regelbundna läkarkontroller kan också hjälpa till att upptäcka och behandla eventuella problem i urinvägarna i tid. 11. Könsorganen och det normala åldrandet Funktion och uppbyggnad Könsorganen delas in i inre och yttre organ och har en central roll i fortplantning, hormonproduktion och sexuell funktion. Hos kvinnor inkluderar könsorganen äggstockarna, äggledarna, livmodern, slidan och de yttre könsdelarna. Äggstockarna producerar könshormonerna östrogen och progesteron samt äggceller. Hos män består könsorganen av testiklarna, bitestiklarna, sädesledarna, prostatakörteln och penis. Testiklarna producerar spermier och det manliga könshormonet testosteron. Utöver fortplantning påverkar könshormonerna flera kroppsliga funktioner, såsom benstyrka, muskelmassa, fettfördelning och sexuell lust. Normala förändringar vid åldrande Med stigande ålder sker förändringar i könsorganens funktion och hormonproduktion, vilket kan påverka både reproduktiv förmåga och sexuell hälsa: Minskad hormonproduktion: Hos kvinnor minskar östrogenproduktionen markant efter klimakteriet, vilket kan påverka slemhinnornas fuktighet, benhälsa och blodcirkulation. Hos män minskar testosteronproduktionen gradvis, vilket kan leda till minskad muskelmassa, lägre energi och förändrad sexuell funktion. Förändringar i könsorganens funktion: Hos kvinnor blir slidans slemhinnor tunnare och torrare, vilket kan orsaka obehag vid samlag. Hos män kan blodcirkulationen i penis påverkas, vilket kan leda till erektionssvårigheter. Minskad fertilitet: Kvinnor kan inte längre bli gravida efter klimakteriet då ägglossningen upphör. Män förblir i regel fertila hela livet, men spermiekvaliteten kan försämras med åldern. Förändringar i sexuell lust och funktion: Lust och sexuellt intresse kan förändras, men det varierar stort mellan individer. Psykologiska faktorer, såsom självbild och relationer, kan spela en stor roll för sexuell hälsa. Trots dessa förändringar kan många äldre bibehålla en god sexuell hälsa genom öppen kommunikation, anpassade sexuella vanor och vid behov medicinska hjälpmedel. Lokal östrogenbehandling för kvinnor och erektionsstödjande läkemedel för män kan vara alternativ för att hantera vissa av de fysiska förändringarna.

Samhällets syn på åldrande och ålderism Historiskt har åldrande setts på olika sätt beroende på kultur och tidsperiod. I vissa samhällen har äldre betraktats som en värdefull resurs, bärare av visdom och traditioner, medan andra fokuserar mer på ungdom, produktivitet och fysisk prestation. Dessa attityder påverkar hur äldre individer uppfattas – och hur de ser på sig själva. Ett begrepp som beskriver negativa attityder och diskriminering baserat på ålder är ålderism. Det kan ta sig uttryck på många sätt, exempelvis genom stereotypa föreställningar om att äldre är mindre kompetenta, långsamma eller oförmögna att lära sig nya saker. Ålderism kan även vara strukturell, där äldre systematiskt exkluderas från arbetsmarknaden, teknisk utveckling eller beslutsfattande processer. Denna form av diskriminering leder inte bara till social isolering och minskad självkänsla hos äldre, utan kan också påverka deras fysiska och psykiska hälsa. Studier visar att äldre som möts av negativa stereotyper tenderar att anpassa sig efter dem, vilket kan leda till minskat självförtroende och passivisering. För att motverka ålderism behöver vi förändra våra attityder till åldrande och se äldre som en aktiv och värdefull del av samhället. Genom att förstå livets gång och de naturliga förändringar som sker med åldrandet kan vi skapa en mer inkluderande och stödjande miljö där alla, oavsett ålder, får möjlighet att bidra och leva med värdighet.

Livets gång och det normala åldrandet Åldrandet är en naturlig del av livet och kan delas in i olika faser som speglar både biologiska, psykologiska och sociala förändringar. För att förstå det normala åldrandet behöver vi först se på livets gång som en helhet. Livets olika skeden Människans liv kan delas in i flera utvecklingsfaser, var och en med sina unika kännetecken och utmaningar: Barndom och ungdom – Här sker en snabb fysisk och mental utveckling. Barn lär sig grundläggande färdigheter, utvecklar språk och sociala relationer. Vuxenlivet – En period av självständighet, arbete och familjebildning. Individen når sin fysiska och kognitiva topp. Medelåldern – En tid av stabilitet men också förändringar, såsom åldrande föräldrar, karriärförändringar och reflektion över livets riktning. Ålderdomen – Fysiska och kognitiva förändringar blir mer framträdande. Sociala relationer och aktiviteter förändras ofta, och individen kan behöva anpassa sig till nya livsomständigheter. Det normala åldrandet Åldrandet påverkar oss alla på olika sätt, men det finns generella förändringar som är vanliga: Fysiskt åldrande: Minskad muskelmassa, nedsatt syn och hörsel, långsammare ämnesomsättning. Psykiskt åldrande: Förändringar i minne och kognitiv förmåga, men också ökad livserfarenhet och emotionell stabilitet. Socialt åldrande: Förändrade roller och relationer, pensionering och ibland ökad ensamhet. Samhällets syn på åldrande Historiskt har åldrande setts på olika sätt beroende på kultur och tidsperiod. I vissa kulturer värderas äldre högt för sin visdom, medan andra fokuserar mer på produktivitet och ungdomlighet. Samhällets attityder påverkar hur äldre individer ser på sig själva och sin plats i världen. Genom att förstå livets gång och de naturliga förändringar som sker med åldrandet kan vi skapa en mer inkluderande och stödjande miljö för äldre i samhället.

Ämnet Gerontologi och Geriatrik handlar om den åldrande människan och hur vi som samhälle kan främja ett värdigt och hälsosamt åldrande. Gerontologi är läran om de normala fysiska, psykiska och sociala förändringar som sker med åldrandet, medan geriatrik fokuserar på sjukdomar hos äldre, deras orsaker, symtom, diagnostik och behandling. Att förstå dessa områden är avgörande för att kunna ge adekvat vård och omsorg till en växande äldre befolkning, där multisjuklighet och komplexa vårdbehov blir allt vanligare. Genom historien har synen på åldrande och vården av äldre förändrats. På 1900-talet utvecklades geriatriken som en medicinsk specialitet, och under de senaste decennierna har forskningen inom gerontologi lyft fram vikten av sociala och psykologiska faktorer för ett gott åldrande. I Sverige har flera reformer påverkat äldrevården, där bland annat Ädelreformen 1992 innebar att kommunerna fick ett större ansvar för äldreomsorgen. Detta har lett till förändrade arbetssätt och en ökad fokus på individens självbestämmande och livskvalitet. Dagens demografiska utveckling visar att andelen äldre i befolkningen ökar, vilket ställer högre krav på vård- och omsorgssystemet. Samtidigt har framsteg inom medicinsk forskning och tekniska hjälpmedel möjliggjort en bättre livskvalitet för många äldre. Kursen Gerontologi och Geriatrik syftar till att ge kunskap om både det friska och det sjuka åldrandet samt hur vi kan möta äldres behov på ett professionellt, etiskt och empatiskt sätt. Genom att studera detta ämne får vi inte bara förståelse för de medicinska och sociala aspekterna av åldrandet, utan också en insikt i hur vi som vårdgivare kan arbeta för att främja en god livskvalitet och värdighet i livets slutskede. Detta kräver en helhetssyn på människan där fysiska, psykiska och sociala faktorer samspelar för att skapa en trygg och meningsfull tillvaro för äldre personer.

Det här är det textbaserade innehållet i Socialstyrelsens utbildning om den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Den nationella värdegrunden, som sedan 2011 är en del av Socialtjänstlagen, beskriver centrala principer såsom självbestämmande, trygghet, meningsfullhet, respekt för privatliv och integritet, individanpassning och delaktighet samt gott bemötande. Dokumentet tar också upp systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen och hur förbättringar kan genomföras med hjälp av förbättringshjulet (PDCA). Vidare diskuteras evidensbaserad praktik och vikten av att använda bästa tillgängliga kunskap från forskning, yrkeserfarenhet och individens egna behov för att förbättra omsorgen. Vill du genomgå utbildningen kan du klicka på länken: https://utbildning.socialstyrelsen.se/learn/courses/4/aldreomsorgens-nationella-vardegrund 1. Äldreomsorgens nationella värdegrund Vad är en värdegrund? En värdegrund visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för en verksamhet. En värdegrund har inte något egenvärde. Den gör bara nytta om den används i praktiken. En värdegrund visar hur vi ska vara och handla mot varandra. Äldreomsorgens nationella värdegrund – vad är det? Socialtjänstlagen styr äldreomsorgens verksamheter. Sedan 1 januari 2011 innefattar den en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Den innebär att alla verksamheter inom äldreomsorgen ska arbeta för att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Vad innehåller en värdegrund? I en värdegrund beskrivs de värden, normer och etiska principer som alla medarbetare ska arbeta efter. Värdegrunden ska vara ett stöd för alla medarbetare, oavsett yrkesroll. I det dagliga arbetet ska värdegrunden påverka tankar och handlingar. Värdegrunden ska synas i det man gör och säger. Vad betyder värdegrunden för dig? Äldreomsorgens nationella värdegrund ger dig en tydlig riktning för ditt uppdrag och ditt arbete inom äldreomsorgen. Dina och dina kollegors insatser ska stödja varje person i att leva som han eller hon vill och kan. Oavsett om du är biståndshandläggare, politiker, undersköterska, chef, lokalvårdare eller arbetar med något annat inom äldreomsorgen behöver du arbeta enligt värdegrunden för att den äldre personen ska ha ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdegrunden och yrkesroller Biståndshandläggaren Som biståndshandläggare behöver du vara lyhörd och uppmärksam på vilka behov den äldre personen har. Det är viktigt att du arbetar så att den äldre känner att de egna önskemålen kommer fram. Fundera på om det är något du tycker att du behöver förändra redan idag. Chefen I ditt arbete som chef behöver du se till att alla medarbetare har kunskap och möjligheter att arbeta enligt värdegrunden. Och självklart behöver du också själv ha ett värdegrundsperspektiv i dina möten. Är det något du behöver göra för att stödja dina medarbetare med detta? Undersköterskan Värdegrunden är något du som undersköterska använder varje dag i dina möten. Du behöver alltid fråga dig själv om du i ditt arbete stärker den äldres känsla av värdighet och välbefinnande. Fundera över hur du gör det du gör. Om lagar och föreskrifter Äldreomsorgens nationella värdegrund finns inskriven i socialtjänstlagen. Socialstyrelsen har också tagit fram allmänna råd om den nationella värdegrunden. Författningar är ett samlingsnamn för lagar, förordningar och föreskrifter. Föreskrifter är bindande regler. Det betyder att det som står i dem måste följas. Allmänna råd är rekommendationer för hur lagar och föreskrifter kan tillämpas. De visar alltså hur verksamheten kan göra för att uppfylla lagen. Socialtjänstlagen Viktiga begrepp i socialtjänstlagen är självbestämmande, respekt, integritet och god kvalitet. Känner du till vad lagen säger? 5 kap. 4 § Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 kap. 5 § Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Så säger lagen, men hur ska den följas? För att beskriva vad värdigt liv och välbefinnande kan innebära har Socialstyrelsen tagit fram allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Allmänna råd är rekommendationer om hur man kan tillämpa lagar och föreskrifter. Råden beskriver värdeord och hur du konkret kan arbeta för att den äldre personen ska få ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdeordens betydelse: Självbestämmande Trygghet Meningsfullhet och sammanhang Respekt för privatliv och personlig integritet Individanpassning och delaktighet Gott bemötande Insatser av god kvalitet Självbestämmande Det kan vara svårt för en äldre person att plötsligt inte själv kunna bestämma över sin tillvaro. Därför har du som arbetar inom äldreomsorgen oavsett yrke ett ansvar för att stödja den äldre personen i dennes självbestämmande. Trygghet Om förmågan att göra sig förstådd förändras genom sjukdom eller om kroppens krafter sviktar kan den äldre känna sig utlämnad till andra och uppleva otrygghet. Du kan hjälpa den äldre personen att känna trygghet. Meningsfullhet och sammanhang Det är viktigt att du och alla som arbetar inom äldreomsorgen lyssnar till den äldre och inte utgår från din egen uppfattning om vad som är meningsfullt för en äldre person. Först då kan man se och förstå vad den äldre själv uppfattar som meningsfullt. Respekt för privatliv och personlig integritet När den äldre kommer i kontakt med äldreomsorgen påverkas både hemmiljön och privatlivet. Därför är det viktigt att du tänker på ditt förhållningssätt. Kan beslut och arbetssätt vara integritetskränkande och respektlöst för den äldre? Individanpassning och delaktighet Människor har olika behov, olika önskemål och olika intressen. Det betyder att du och alla andra som arbetar inom äldreomsorgen är beredda på variation och flexibilitet i arbetet. Gott bemötande Ett bra bemötande innehåller både vänlighet och kunskap. Att vara trevlig räcker inte, ett bra bemötande behöver också synas på hur du arbetar, oavsett vilken yrkesroll du har. Insatser av god kvalitet God kvalitet inom socialtjänsten är att det finns personal med lämplig utbildning, och att uppföljning och förbättringsarbete genomförs på ett systematiskt sätt. Det är också viktigt att du ständigt reflekterar över hur arbetet utförs. Vem är den äldre personen? Du behöver förstå den äldre personens egna uppfattningar om sina behov för att du i din yrkesroll ska kunna stödja honom eller henne. Och du behöver se den äldre som en individ. Yrkesrollers ansvar Det är den äldre personen som står i centrum. Det betyder att du, utifrån din yrkesroll, behöver utgå från hur han eller hon vill leva sitt liv. Politiker Som politiker i nämnden som ansvarar för en verksamhet inom socialtjänsten fattar du beslut som gäller utformningen av äldreomsorgen. I de besluten behöver du alltid ha värdegrunden med. Chef Som chef behöver du stödja den äldres värdighet och välbefinnande genom att organisera verksamheten och leda medarbetarna så att värdegrunden kan förverkligas. Vad tycker du är viktigt att tänka på för att värdegrunden ska få genomslag? Biståndshandläggare Som biståndshandläggare har du ofta den första kontakten med en äldre person och kartlägger dennes behov och vilka insatser som behövs. Bidrar insatserna till ett värdigt liv och välbefinnande för den äldre? Sjuksköterska Förutom att själv arbeta enligt värdegrunden behöver du som sjuksköterska stödja annan personal i att använda värdegrunden i omvårdnaden om den äldre. Hur beskriver du dina arbetsuppgifter utifrån den nationella värdegrunden? Undersköterska Du som undersköterska har den närmaste kontakten med den äldre personen. Värdegrunden kan användas som ett arbetsredskap för att kunna genomföra det som är bestämt i biståndshandläggarens beslut. Vad behöver du veta för att förverkliga värdegrunden? Sammanfattning Nu har du fått veta något om bakgrund och innehåll i den nationella värdegrunden för äldre. Du har också fått några viktiga punkter att tänka på: Alla behöver arbeta enligt värdegrunden, oavsett yrkesroll. Du som arbetar i äldreomsorgen behöver alltid fråga dig vad du kan göra utifrån din yrkesroll för att den äldre personen ska ha ett värdigt liv och känna välbefinnande. 2. Systematiskt förbättringsarbete Varför behövs ett systematiskt förbättringsarbete? Det behövs för att du och dina kollegor ska kunna arbeta konsekvent med god kvalitet i äldreomsorgen. För att stödja äldre personer så att de får ett värdigt liv och kan känna välbefinnande behöver ni vara medvetna om vad som ska förbättras och utvecklas och veta hur ni kan göra det. Vad menas med systematiskt förbättringsarbete? Att arbeta systematiskt med förbättringsarbete innebär att ni har en strukturerad process att gå efter. Det handlar om en ständig strävan efter att något ska bli bättre. Att det är systematiskt betyder att man planerar, genomför, utvärderar och förbättrar sitt arbete regelbundet. Hur gör man? I det här kapitlet kan du läsa om hur förbättringshjulet kan användas konkret i din vardag. En verksamhet ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Det får du veta mer om i kapitlet som handlar om insatser av god kvalitet. Ledningssystemet ska vara känt av alla. För att kunna arbeta med förbättringsarbete behöver du känna till ledningssystemet. Och om du och dina kollegor vill förbättra, utveckla eller förändra något behöver ni veta varför ni gör det, hur ni gör det och vad det leder till. Ett redskap för förbättringsarbete är förbättringshjulet som också kan användas för att beskriva ledningssystem för god kvalitet. Förbättringshjulet finns också med i kapitlet om evidensbaserad praktik. Hur vet man vad som ska förbättras? Det kan vara att titta på hur du och dina kollegor löser era uppgifter idag. Eller så upptäcker du av en händelse något i arbetet som inte fungerar eller som kan bli bättre. Du och dina kollegor kan också arbeta med klagomål och önskemål som kommer in till verksamheten. Där kan ni få förslag på vad som kan förändras och förbättras. Klagomål liksom önskemål kan leda till något bra. På samma sätt kan ni använda er av avvikelserapporter som du och dina kollegor har skrivit. De är till för att förbättra verksamheten. Det går att förändra saker. Förbättringshjulet och ditt arbete Ett förbättringshjul är en vanlig modell för systematiskt kvalitetsarbete. Den här modellen av förbättringshjulet är känt som PDCA Plan, Do, Check, Act eller PGSA: Planera, Göra, Studera, Agera. Här kan du läsa mer om hur du kan använda förbättringshjulet och vad du behöver tänka på. hur ansvaret kan se ut för de olika yrkesrollerna Planera Om du och dina kollegor har lagt märke till att det kan vara svårt att få närstående att känna sig delaktiga kan ni försöka förbättra detta. Ni behöver börja med att beskriva problemet för er själva och planera hur en lösning skulle kunna se ut. Vad ni behöver svara på är: vad ni kan göra, hur ni ska göra, när det ska göras och framför allt varför och vad det ska leda till. Ni bestämmer under hur lång tid ni ska prova ert arbetssätt. Utvärdera När ni har provat ert arbetssätt går ni igenom era anteckningar och går tillbaka till vad ni hoppades att resultatet skulle bli. Har ni lyckats? Har ni nått era mål? Känner sig de närstående mer delaktiga? Har det lett till andra förbättringar som ni inte tänkt på från början? Är det något som försämrats? Förbättra Ni tar fram förbättringsförslag utifrån resultaten av den utvärdering som ni har gjort. Sedan gör ni en ny planering för att genomföra det förbättrade arbetssättet. Genomföra När ni vet vad ni ska göra och vad det ska leda till försöker ni genomföra era idéer. Ni skriver hur ni gör och hur ofta det sker, och hur det togs emot av de närstående. Tänk på den enskilde äldre Ett systematiskt förbättringsarbete kan konkret användas för att en äldre person ska må bättre. Det kan till exempel handla om att den äldre når sina mål för rehabilitering. Därför är det viktigt att du och dina kollegor: • sätter upp mål tillsammans med den äldre personen • använder arbetssätt som är bra och ändamålsenliga • arbetar för att försöka uppnå målen • följer upp arbetet för att se om en förbättring har skett • dokumenterar den enskildes genomförandeplan, och följer upp igen. Varför är det så viktigt med dokumentation? Dokumentationen är viktig för att kunna följa om förbättringar sker. Och den är en viktig del i det systematiska förbättringsarbetet. Dokumentation är ett arbetsredskap så att du kan se om det som görs fungerar bra för den äldre personen. Vad ska man dokumentera? Troligen arbetar du och dina kollegor redan idag med flera typer av dokumentation: • handläggning • beslut • genomförandeplaner • daganteckningar • avvikelser • journalanteckningar. För att dokumentationen ska göra nytta räcker det inte med att skriva den, den måste användas också. Ditt individuella systematiska förbättringsarbete Du kan på egen hand arbeta systematiskt med förbättring och utveckling genom att ställa dig själv olika frågor: • Stödjer du den äldre personen att vara delaktig i vård och omsorg? • Har du kunskap om vad den äldre kan och vill göra själv? • Hindrar du den äldre personen från att vara delaktig i vård och omsorg? • Har du rutiner och metoder som bygger på bästa tillgängliga kunskap? • Har du rutiner som försvårar de äldre personernas delaktighet? • Vet du att det du gör fungerar bra? • Granskar du ditt eget arbete? • När du har gjort något som du upplever som bra, vet du varför det blev bra? • Kan du förbättra det du gör? Sammanfattning Värdegrunden är en utgångspunkt både för ditt eget arbete och för ditt arbete tillsammans med andra. Om du och dina kollegor arbetar systematiskt med förbättringar som utgår från värdegrunden stödjer du den äldre personen i att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Genom att reflektera och granska ditt eget arbete blir det tydligt vad du behöver förbättra. Dessutom blir det tydligt om du behöver utveckla din kompetens. 3. Arbeta med värdegrundsfrågor Hur kan du arbeta med värdegrundsfrågor? En viktig fråga när man arbetar utifrån en värdegrund är denna: Vad kan jag göra utifrån min yrkesroll för att bidra till att äldre får ett värdigt liv och kan känna välbefinnande, och vad kan vi göra tillsammans? Värdeordens betydelse Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre, innehåller sju värdeord som kan vara till hjälp när du arbetar enligt värdegrunden. • Självbestämmande • Trygghet • Meningsfullhet och sammanhang • Respekt för privatliv och personlig integritet • Individanpassning och delaktighet • Gott bemötande • Insatser av god kvalitet Fundera på hur du tycker att din verksamhet arbetar med värdegrundsfrågor idag. Har den verksamhet du arbetar i en värdegrund? Talar du och dina kollegor regelbundet om värdegrundsfrågor, till exempel vid arbetsplatsträffar? Har du deltagit i någon värdegrundsutbildning? Känner du dig säker på vad lex Sarah innebär? Tycker du att det sätt du och dina kollegor arbetar på är baserat på värdegrunden? Tror du att de flesta av de äldre personer du möter i ditt arbete tycker att de har ett värdigt liv och kan känna välbefinnande? Känner du till hur man arbetar med systematiskt förbättringsarbete? Hur kan du personligen utvecklas? Vare sig du och din verksamhet arbetar aktivt med värdegrundsfrågor eller inte kan det finnas områden som du personligen skulle vilja utvecklas inom i ditt arbete. Du kan börja med att fundera på: • om du skulle vilja vara mer delaktig i din verksamhet • hur du skulle vilja utveckla verksamheten • vilka kunskaper du tycker att du behöver utveckla för att ditt arbete ska fungera bra • hur skulle du vilja utveckla din yrkesroll? • om du har några personliga egenskaper du skulle vilja utveckla Ta fram din egen handlingsplan Gör så här: Fyll i dina svar på formuläret och skriv sedan ut det om du vill spara det. Eller skriv dina svar på ett separat papper. Handlingsplanen är din och du behöver inte visa den för någon, men du kan till exempel använda den när du har medarbetarsamtal med din chef. Delaktighet och samarbete Nu har du funderat över vad du kan göra för att arbeta enligt den nationella värdegrunden. Vad kan då du och dina kollegor göra tillsammans? För att lyckas med att arbeta enligt värdegrunden behöver alla vara överens om hur det ska gå till. Du och dina kollegor behöver vara delaktiga och aktiva. Alla behöver samarbeta. Arbeta med värdegrunden tillsammans! Alla i verksamheten behöver vara med och ta fram en värdegrund. Om du och dina kollegor vill arbeta tillsammans med värdegrundsfrågor kan ni använda mer material från Socialstyrelsen. Ett sådant material är Äldreomsorgens nationella värdegrund – ett vägledningsmaterial som är upplagt för att jobba med värdegrundsfrågor i grupp. Materialet beskriver hur man kan bedriva ett värdegrundsarbete. I materialet finns övningar så att man tillsammans kan reflektera över ordens mening, och där finns också texter och lästips. 4. Självbestämmande Självbestämmande – vad är det? Självbestämmande för mig, vad det betyder... Det betyder för det första jättemycket, för jag har stark vilja i dag – och jag hoppas att jag ska kunna få göra min vilja hörd – även om jag bor på ett äldreboende. Självbestämmande betyder för mig – att det är jag själv som beslutar om vad jag ska göra och vad jag ska tänka. I det här fallet är det omsorgen, och då blir det hur den ska ske för mig. Det kan oroa mig, om jag skulle bo på ett äldreboende, att jag inte får bestämma. Det vill jag ju att andra ska få också. Jag gör mina egna livsval. Det är väldigt viktigt. Jag har en bakgrund, och utifrån den gör jag mina livsval. Jag har levt länge – och de val jag gör baseras ju på vad jag själv har upplevt tidigare i mitt liv. Det är viktigt för mig att inte bryta mitt gamla liv – om man nu råkar ut för att få någon äldrevård. Vad menas med självbestämmande? En äldre person får stöd av socialtjänsten för att han eller hon inte längre har förmåga att klara vissa delar i vardagen. Då är det viktigt att den äldre känner att han eller hon kan fatta egna beslut. Din roll är att stödja den äldre i detta. Socialtjänstlagen Känner du till vad socialtjänstlagen säger om självbestämmande? 1 kap. 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 5 kap. 4 § Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). 5 kap. 5 § tredje stycket Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Vad kan du göra? Många äldre har levt ett långt liv där de dagligen har fattat beslut efter sina önskemål och förutsättningar. När man blir äldre och har behov av omsorg kan det kännas som om man förlorar kontrollen över sin tillvaro. Tänk dig att någon annan hela tiden bestämmer hur du ska klä dig, när du ska äta, när du ska sova eller när du ska gå ut. Du har ett ansvar att stödja den äldre personen i sitt självbestämmande, oavsett vilken yrkesroll du har i äldreomsorgen. Kom ihåg att det är den äldre som avgör vad han eller hon ska besluta och bestämma över. Socialstyrelsens allmänna råd Socialstyrelsen har tagit fram allmänna råd om värdegrunden. Allmänna råd visar hur man kan göra för att stödja de äldre så att de får ett värdigt liv och kan känna välbefinnande. Översikt • Nämndens ansvar • Oberoende • Påverkan • Anpassning • Åsikter och önskemål • Kommunikation • Språk • Närstående Nämndens ansvar Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten bör beakta följande aspekter för att se till att äldre personer visas respekt för och får stöd i sitt självbestämmande, är delaktiga i hur stöd och hjälp ges samt får individanpassad omsorg Oberoende Personalen ger den äldre personen stöd i att upprätthålla sitt oberoende, till exempel genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Påverkan Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen kan påverka såväl innehållet i beslut om bistånd som hur insatserna genomförs. Anpassning Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälpen och stödet anpassas till den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål. Åsikter och önskemål Personalen har ett förhållningssätt som inbjuder den äldre personen att föra fram sina åsikter och önskemål. Kommunikation Kommunikationen med den äldre personen anpassas till hans eller hennes förutsättningar och behov. Språk Samtal förs på ett språk som den äldre personen förstår och särskild hänsyn tas till betydelsen av att få uttrycka sig på sitt modersmål, om detta inte redan följer av förvaltningslagen (1986:223) eller lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Närstående Personalen samarbetar med närstående när den äldre personen så önskar. Har du funderat på det här? Vad gör du om den äldres självbestämmande skadar dennes värdighet och välbefinnande? Den äldres självbestämmande väger mycket tungt. Fundera på varför den äldre vill göra något som kanske inte är bra för honom eller henne? Kan du tillsammans med den äldre komma fram till en lösning? Kanske behöver du rådgöra med dina kollegor, din chef eller med den äldres närstående. Dokumentera vad ni tillsammans kom fram till så alla vet till nästa gång situationen uppstår. Hur gör du när den äldre personens självbestämmande kolliderar med verksamhetens rutiner? Socialtjänstlagens första paragraf säger att verksamheten ska bygga på den enskildes självbestämmanderätt. Fundera på i vilka sammanhang en äldre persons självbestämmande kolliderar med en verksamhetsrutin. Är rutinen en gammal vana som kommer ur gamla arbetssätt? Fyller rutinen ett syfte sett till värdegrunden? Är det rimligt att den äldres självbestämmande får stå tillbaka för att verksamhetens rutin ska kunna följas? Kan du, dina kolleger och chefer göra något åt det? Sammanfattning Nu har du fått veta något om bakgrund och innehåll i den nationella värdegrunden för äldre. Du har också fått några viktiga punkter att tänka på: Alla behöver arbeta enligt värdegrunden, oavsett yrkesroll. Du som arbetar i äldreomsorgen behöver alltid fråga dig vad du kan göra utifrån din yrkesroll för att den äldre personen ska ha ett värdigt liv och känna välbefinnande. Sammanfattning Det här kapitlet har handlat om självbestämmande. Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens allmänna råd visar hur personal i äldreomsorgen kan arbeta för att stödja äldre personers självbestämmande. Det kan handla om att: lyssna se över rutiner respektera den äldres val om vad han eller hon vill besluta och bestämma över. Du och dina arbetskamrater kan både enskilt och tillsammans tänka över hur ni kan arbeta för att respektera de äldres självbestämmande. 5. Trygghet Vad är trygghet? Trygghet för mig är att saker och ting består... att det inte blir alltför stora förändringar. Samtidigt är jag ju införstådd med att förändringar sker hela tiden. Trygghet innebär för mig... Det är ett stort ord. Det innehåller väldigt mycket. God äldreomsorg, god vård när jag behöver det – att jag kan känna den tryggheten. Meningsfulla relationer och ett meningsfullt liv är också en trygghet. Det är väl att ha någon form av nät omkring sig. Det kan vara släkt, det kan vara vänner och det kan vara kommunen. För att kunna bo självständigt och leva under trygga förhållanden – måste den fysiska miljön vara tilltalande. Jag tror att trygghet även handlar om inre trygghet. Att man känner sig nöjd och tillfreds med tillvaron. Trygghet Ett av socialtjänstens mål är att människor ska känna ekonomisk och social trygghet. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen säger att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. 1 kap. 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 5 kap. 4 § andra stycket Socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Vad är trygghet? Vad som gör att man känner sig trygg skiljer sig åt mellan olika personer. Att känna sig trygg betyder inte detsamma som att vara utom fara. Att det finns risker i den äldre personens omgivning betyder inte självklart att han eller hon känner sig otrygg. Känner man sig otrygg går mycket kraft åt till att hantera de känslor som följer med otrygghet, som till exempel ångest, oro och rädsla. Allt du gör för att en äldre person ska känna sig trygg inom äldreomsorgen kan bidra till att ge ett värdigt liv och välbefinnande. Kontroll och självständighet – kan det bidra till trygghet? Personer som behöver stöd och hjälp för att klara sitt dagliga liv är beroende av andra. Då kan det vara extra viktigt att ha kontroll över sin egen situation och känna att man får stöd i att vara självständig. Du behöver förstå varje äldre persons egna förutsättningar för att kunna stödja honom eller henne och bidra till trygga förhållanden. Kommunikation och respekt För alla människor är det viktigt att göra sig förstådd och förstå sin omgivning. Då blir det lättare att kunna känna sig trygg. När du ska stödja den äldre personen måste du alltså tänka på vad han eller hon vet, vill och kan. Du måste vara tydlig om vad som ska ske, och respektera den äldres val och önskemål. Fundera på hur du brukar göra för att den äldre personen ska känna sig trygg. Socialstyrelsens allmänna råd Här får du lära dig om vad Socialstyrelsens allmänna råd säger om trygghet. Översikt • Nämndens ansvar • Förtroende och trygghet • Överenskomna tider • Information • Kontinuitet • Uppmärksamhet • Tillgänglighet Nämndens ansvar Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter i syfte att verka för att äldre personer ska känna trygghet. Förtroende och trygghet Personalen arbetar på ett sätt som skapar förtroende och trygghet. Överenskomna tider Personalen värnar om att insatser genomförs på de tider och på det sätt som personalen och den äldre personen har kommit överens om. Kontinuitet Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer kontinuitet i insatserna, t.ex. genom att ta hänsyn till den äldre personens önskemål om vem som återkommande ska hjälpa till med den personliga omvårdnaden. Uppmärksamhet Personalen uppmärksammar sådant som skapar oro eller ovisshet hos den äldre personen och kommer överens med honom eller henne om vad som ska göras för att han eller hon ska känna sig trygg. Tillgänglighet Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att de insatser som ges är lättillgängliga och att det är enkelt för den äldre personen att komma i kontakt med ansvarig personal. Tänker du på miljön? Den fysiska miljön är viktig för att skapa trygghet. Rummet, huset och omgivningarna har stor betydelse. En miljö som man trivs i bidrar till känslan av trygghet även om behovet av stöd och hjälp är stort. Hur ser miljön ut där du träffar äldre personer i ditt yrke? Försök se miljön ur den äldres perspektiv och svara på de frågor som följer. Det finns inget rätt eller fel svar, prova gärna att svara på frågorna en gång till på ett annat sätt. Är det lätt för den äldre att röra sig i sin miljö? Ja Bra. Ibland tänker man inte på att det kan vara svårare att ta sig fram i ett rum när man blir äldre. Det kan vara svårt att se detaljer, eller svårt att överblicka ett rum. Det kan också vara trångt om den äldre har någon form av hjälpmedel. Nej Så kan det vara ibland. Fundera på om du kan göra något för att det ska bli lättare att ta sig fram i rummet. Kan det hjälpa att ta bort något som står i vägen, förbättra ljussättningen eller kanske möblera om? Är det lätt för den äldre att höra vad du säger där ni befinner er? Ja Även om han eller hon har svårigheter att höra kan det underlätta om akustiken är god. Och du kan tänka på var du själv befinner dig i förhållande till den äldre. Nej Fundera över om det beror på att det är bullrigt omkring er, eller om det ekar mycket i rummet. Kan du göra någonting åt det? Behöver det göras några större förändringar av miljön för att underlätta? Talar du själv tyst? Har personen du möter behov av en hörapparat? Är det lätt för den äldre personen att se vad du gör? Ja Bra. Att se vad som händer kan bidra till att personen känner sig tryggare. Nej Om det är så att miljön hindrar den äldre att se vad du gör, kan du i stället berätta för honom eller henne vad som händer. Hur kan du bidra till att den äldre känner sig trygg? Behov: Du kan se, förstå och respektera den äldre personens behov. Förståelse: Du kan se till att den äldre förstår vad du säger och gör. Acceptans: Du kan acceptera den äldres oro även om du själv tycker att han eller hon oroar sig i onödan. Hänsyn: Du kan ta hänsyn till den äldres vilja och åsikter. Sammanfattning Det här kapitlet har handlat om trygghet. Trygghet kan ha många betydelser, till exempel: att vara trygg i den miljö man lever i att känna sig lugn att förstå vad som händer att göra sig förstådd. 6. Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet för mig är att kunna göra saker som jag vill göra – och har förmågan att göra. Även sånt som jag vill försöka mig på att göra – även om det inte går så bra... till en början. Meningsfullhet är ju inte bara aktiviteter. Men om man har aktiviteter som är meningsfulla för en, så är det meningsfullt. För mig är det så i alla fall. Jag tycker att det är meningsfullt att utöva till exempel en sport som boule. Det är ju inte bara spelet, utan där pratar man även med folk. Hur man bor betyder också väldigt mycket för meningsfullheten. Så skapar du meningsfullhet och sammanhang Nu ska du få lära dig om hur du kan skapa meningsfullhet och sammanhang för äldre. Vad säger Socialtjänstlagen? 5 kap. 4 § andra stycket. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Har du funderat på det här? Vi ingår i många olika sammanhang. Arbetet är exempelvis ett, familjen ett annat och umgänget med vänner ett tredje. En äldre person som har förlorat familjemedlemmar, vänner och förmågor som tidigare gav mening i livet kan ha sitt enda sammanhang i det särskilda boendet eller få sitt enda sällskap genom hemtjänsten. Hur kan det då vara att inte kunna byta sammanhang, inte kunna få kontakt med dem man längtar efter när man själv vill? Vem avgör vad som är meningsfullt? Det är den äldre personen som avgör vad som är meningsfullt för honom eller henne. Att ta del av olika aktiviteter behöver inte vara detsamma som att uppleva meningsfullhet. Du behöver förstå vad den äldre vill för att kunna uppmuntra och stödja hans eller hennes val. Bortse från dina egna uppfattningar om vad som är meningsfullt. Socialstyrelsens allmänna råd Här får du lära dig om vad Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänsten säger om meningsfullhet och sammanhang. Översikt • Nämndens ansvar • Socialt innehåll • Meningsfull tillvaro • Egen förmåga Nämndens ansvar Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter i syfte att verka för att äldre personer ska uppfatta sin tillvaro som meningsfull. Socialt innehåll Personalen beaktar den äldre personens behov av socialt innehåll i insatserna. Meningsfull tillvaro Personalen skapar förutsättningar för den äldre personen att uppleva en meningsfull tillvaro, alltifrån möjligheten att utöva någon fysisk aktivitet till att han eller hon kan leva enligt sin kultur, livsåskådning och tro. Egen förmåga Personalen bidrar till att stärka den äldre personens självkänsla och tilltro till sin egen förmåga. KASAM, känsla av sammanhang och mening Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi, menar att ohälsa och sjukdom förebyggs och hanteras genom sjukvård och mediciner, men också genom att man arbetar för att ta vara på och utveckla det friska och det motståndskraftiga hos människan. Han använder begreppet salutogen som betyder hälsoskapande. Motsatsen är patogen som innebär att man fokuserar på det som inte är friskt. KASAM Aaron Antonovsky forskade om vad det var som hjälpte människor att bevara hälsan och kom fram till en faktor som han kallade KASAM – känsla av sammanhang och mening. KASAM består av tre delar. Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. KASAM KASAM kan mätas på olika sätt. Den som har en hög KASAM har lättare att klara av svårigheter och utmaningar i livet än den som har en låg KASAM. Avgörande är också att det finns områden eller aktiviteter i livet som personen själv upplever som viktiga. Hanterbarhet Hanterbarhet betyder att man i allmänhet tror sig om att man kan klara av situationer och krav som man möter. Begriplighet Begriplighet betyder att man förstår vad som händer och att man tror sig om att man i stort sett ska förstå det som kommer att hända. Att Meningsfullhet Meningsfullhet Meningsfullhet betyder att det finns områden i livet som är viktiga för den enskilde, som man är eller var mycket engagerad i och som har betydelse och man känner starkt för. förstå ger överblick och sammanhang. Hur kan du hjälpa till med begriplighet och hanterbarhet? Många äldre saknar på grund av sjukdom möjlighet att uppleva att omvärlden är begriplig, hanterbar eller har ett sammanhang. Vad kan du göra för att stödja personens förmåga att uppleva detta? Har du funderat på det här? Om den äldre personen upplever tillvaron som obegriplig och ohanterlig, kan det bero på att han eller hon … … inte känner sig bemött som en egen individ? … inte förstår varför du och dina kollegor arbetar på ett visst sätt? … inte kan göra sig förstådd? … inte förstår vad som händer honom eller henne? … inte känner sig delaktig? … inte känner sig trygg? … lider av psykisk ohälsa? Fundera på vad du, dina kollegor och andra runt den äldre personen kan göra för att förändra tillvaron för den äldre. Sammanfattning Det här kapitlet har handlat om att den äldre personen måste få fortsätta att vara en individ som lever och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Du behöver tänka på att lägga dina egna uppfattningar om meningsfullhet åt sidan, för att istället lyssna och försöka förstå den äldres perspektiv. 7. Respekt för privatliv och integritet Om respekt för privatliv och integritet För att vara jämlik och respektfull måste man känna varandra. Då måste man ju ha lärt känna varandra. Det är lite svårt ibland om det är ny personal och det blir korta möten. Man vet ingenting om varandra. Vare sig jag bor på ett äldreboende eller om jag bor hemma och har hemtjänst – så kommer ju personalen på sätt och vis som gäster till mig. Då måste de också respektera det jag tycker. Respekt innebär för mig... att personalen vet om mina problem... och kan lite om mina eventuella sjukdomar och besvär. Man måste ju förstå hur jag har levt mitt liv tidigare – och att jag fortfarande får leva det livet på det sätt jag kan. Jag har en personlig sfär som jag vill fortsätta ha kvar. Den ska ingen rubba. Vad är respekt? Respekt är allt från artighet till att en annan människa känner sig sedd, förstådd och tagen på allvar. Det är en självklarhet att varje människa är sin egen person, och att ingen annan har någon rättighet till den andres privatliv. Den andres personliga integritet måste alltid respekteras. Varför är respekt så viktigt? Att visa respekt för en annan människas privata sfär och personliga integritet är av största vikt i omsorgsarbete. Den äldre kan känna att han eller hon står i beroendeställning till dig och dina kollegor. Genom att du respekterar den äldres privatliv och integritet kan du öka känslan hos den äldre att ha rätt att bestämma själv i sitt liv, sitt hem och hur han eller hon vill leva – med stöd av dig. Vad säger socialtjänstlagen? Av 1 kap. 1 § tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Socialstyrelsens allmänna råd Här kan du se vad Socialstyrelsens allmänna råd säger om individanpassning och delaktighet. Översikt • Nämndens ansvar • Personlighet och integritet • Hemmet • Kroppslig omsorg • Diskretion Nämndens ansvar Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter för att se till att äldre personers privatliv och integritet respekteras. Personlighet och integritet Personalen värnar om att den äldre personen får leva sitt liv i enlighet med sin personlighet och identitet. Hemmet Personalen respekterar att den äldre personens bostad är dennes hem, till exempel genom att det finns en överenskommelse om hur besök i hemmet ska gå till. Kroppslig omsorg Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen själv får bestämma om den kroppsliga omsorgen, till exempel av- och påklädning och toalettbesök. Diskretion Personalen visar diskretion i omsorgssituationer. Hur skapar man en respektfull relation? När behovet av stöd och hjälp från äldreomsorgen uppstår hos en äldre person, får han eller hon eller dennes närstående svara på många frågor. Frågorna ställs för att den äldre ska få rätt insatser och för att kunna stödja den äldre på bästa sätt. Har du funderat på det här? Här följer några frågeställningar om vad det kan vara att visa respekt för en äldre persons integritet. Hur förhindrar du att en äldre person kan känna sig tvingad att svara på dina frågor? Det kan vara lättare att tala om vad den äldre vill genom att börja med en öppna frågor: ”Vill du berätta något om hur du vill ha det?” Tänk igenom vad du frågar om – är frågan viktig? Är den respektfylld? Varför vill du ha svar på din fråga? Du kan också be om tillåtelse att ställa frågor: ”Går det bra om vi pratar om…”. Vad kan det innebära att verkligen respektera en människas privatliv och personliga integritet? Vad som kännetecknar en människas privatliv kan skilja sig åt mellan individer. Det är viktigt att försöka förstå vad den människa du möter vill visa av sig själv. Fundera på vad du själv skulle vilja behålla för dig själv och vad du kan låta andra ta del av. Försök sedan förstå hur den äldre personen tänker. Kan arbetssätt i form av rutiner vara integritetskränkande? Fundera på i vilka situationer du själv kan känna att ditt arbetssätt kan vara integritetskränkande. Fundera också på om du kan förändra något för att undvika att kränka någons integritet. Vad kan du och dina kolleger tillsammans förändra? Du och en kollega kan komma överens om att granska varandras arbetssätt för att få synpunkter på om integriteten inte alltid respekteras. Att visa respekt är ett gott bemötande! Det kan vara viktigt att ställa frågor till den äldre personen och dennes närstående. Då får du kunskap om hur den äldre haft det tidigare i sitt liv. Samtidigt är det viktigt att du tänker på att den äldre personen kan skaffa sig nya vanor och intressen. Ett möte där den äldre känner sig respekterad förutsätter att du som personal visar att du lyssnar och är intresserad. Det är viktigt att det blir ett ömsesidigt möte. Du behöver också vara medveten om att du och dina kolleger inte har någon självklar rätt att veta allt om den äldre personen eller ta del av all dokumentation som finns. Sammanfattning Att visa respekt är ett gott bemötande. Och respekt hänger också ihop med de andra värdeorden. Om du respekterar den äldre påverkas också: • Självbestämmande • Trygghet • Meningsfullhet och sammanhang • Individanpassning och delaktighet • Insatser av god kvalitet • Gott bemötande 8. Individanpassning och delaktighet Om individanpassning Individanpassning betyder för mig att man tar hänsyn till hur jag lever. Jag har levt ett liv och jag har gjort vissa saker. Jag har rutiner, och att bryta de rutinerna när man är i 70–80-årsåldern är inte enkelt. I den ålder som jag är i nu kan det ju bli ganska snart som jag behöver den där hjälpen. Jag tänker rätt mycket på det, och oroar mig nästan mer för små saker än stora saker. Just för det här med tandborstning nedre hygien och sånt. Att man verkligen hjälper mig med det om jag behöver det. Hur jag ska behandlas, till exempel medicinskt, är ju delaktighet att kunna diskutera med läkare och personal hur jag ska behandlas. Om jag blir dement, så vill jag kunna överlämna mig i personalens händer. Men de måste ju också veta vad jag tyckte var viktigt – och att jag kanske fortfarande tycker det, fast jag inte kan uttrycka vad det är. Vad är individanpassning? Individanpassning handlar om att du ser den enskildes behov och anpassar det du gör så att det stämmer överens med dem. Ibland är det ganska enkelt. Om en äldre person behöver ha en rollator ställs den in så att den passar honom eller henne. När det gäller andra frågor kan det vara svårare. Vad är delaktighet? Delaktighet är att den äldre har inflytande på det som händer honom eller henne och kan påverka sin vardag. Du som arbetar inom äldreomsorgen har ett stort ansvar för att alltid värna den äldres delaktighet utifrån dennes förutsättningar. Ibland kan det vara svårt att ta reda på eller förstå hur den äldre personen vill ha det. Det kan bero på sjukdom, eller på att han eller hon över huvud taget inte vill eller har svårt att berätta om sig själv för andra. Det här är en utmaning som kan ställa ännu större krav på din lyhördhet och din vilja att förstå den äldre personen. Vad behövs för att stödja delaktighet? (Bildspel, text ej tillgänglig) Socialtjänstlagen I Socialtjänstlagen beskrivs individanpassning och delaktighet på lite olika sätt. Begreppen individanpassning och delaktighet står inte i lagtexten, men det finns paragrafer som handlar om innebörden av dem. 1 kap. 1 § tredje stycket Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 3 kap. 5 § Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 5 kap. 5 § Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Det är inte den äldre som ska anpassas! Den äldre personen ska inte anpassas till verksamheten. Du behöver uppmärksamma och förstå den äldres behov och anpassa ditt arbete efter dessa behov. Annars riskerar den äldre att behöva anpassa sig efter ditt arbete. Socialstyrelsens allmänna råd Här kan du se vad Socialstyrelsens allmänna råd säger om individanpassning och delaktighet. Översikt • Nämndens ansvar • Oberoende • Påverkan • Anpassning • Åsikter och önskemål • Förutsättningar och behov • Språk • Närstående Nämndens ansvar Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter för att se till att äldre personer visas respekt för och får stöd i sitt självbestämmande, är delaktiga i hur stöd och hjälp ges samt får individanpassad omsorg. Oberoende Personalen ger den äldre personen stöd i att upprätthålla sitt oberoende, till exempel genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Påverkan Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen kan påverka såväl innehållet i beslut om bistånd som hur insatserna genomförs. Anpassning Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälpen och stödet anpassas till den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål. Åsikter och önskemål Personalen har ett förhållningssätt som inbjuder den äldre personen att föra fram sina åsikter och önskemål. Förutsättningar och behov Kommunikationen med den äldre personen anpassas till hans eller hennes förutsättningar och behov. Språk Samtal förs på ett språk som den äldre personen förstår och särskild hänsyn tas till betydelsen av att få uttrycka sig på sitt modersmål, om detta inte redan följer av förvaltningslagen (1986:223) eller lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Närstående Personalen samarbetar med närstående när den äldre personen så önskar. Har du funderat på det här? Den enskildes delaktighet och anpassningen till den enskildes individuella behov kan stöta på hinder av många olika skäl. Hur kan du göra så att den äldre är delaktig? Den äldre behöver få fatta sina beslut i sin takt. Du kan förklara om det är något den äldre inte förstår. Det är viktigt att du visar intresse för vad han eller hon tycker och förstås att du inte pratar över huvudet på den äldre! Är det något i verksamheten som förhindrar delaktighet? Du kan fundera på vad du själv kan göra för att den äldre ska vara delaktig. Du kan också fundera på vad du och dina kollegor tillsammans kan behöva göra. Verksamhetens rutiner och arbetssätt kanske måste ändras för att den äldres delaktighet ska bli självklar. Fundera över om rutinerna stödjer den äldres delaktighet. Känner du inte till den äldre personens behov? Även om du inte känner till vilka behov som finns, behöver du ändå vara lyhörd för den äldres inflytande på sitt liv och sin vardag. Hur brukar du och dina kollegor göra när ni är osäkra? Hur gör man om någon är för sjuk för att kunna vara delaktig? Du får försöka hitta sätt för att försöka förstå vad han eller hon vill. Kan du se det på den äldres beteende? Kanske du förstår om du talar med närstående? Finns någon experthjälp att ta till? Sammanfattning För att du ska kunna arbeta individanpassat och stödja den äldres delaktighet är det viktigt att du ser den äldre som individ och lyssnar till hans eller hennes behov. Skapa en relation så att den enskilde vågar öppna sig. Var lyhörd! Ha inte ha förutfattade meningar och idéer om vad den enskilde vill, kan eller upplever. Ge akt på dig själv så att det inte blir du som bestämmer vad den äldre ska ”få” vara delaktig i. Respektera den äldres åsikt – debattera den inte! Värdera inte det den äldre vill – det som är oviktigt för dig kan vara av största vikt för honom eller henne. Tänk efter – kan du åstadkomma det den äldre vill vara delaktig i eller har verksamheten rutiner som försvårar det? Vad gör du åt det? Dokumentera vad den äldre vill och följ upp så att det som beslutas också genomförs. 9. Gott bemötande Om gott bemötande Ett gott bemötande är för mig att man visar att man är intresserad av personen i fråga. Det viktiga i ett gott bemötande är att man ganska snabbt känner att man får kontakt. Det kan vara ett leende, kroppsspråk, tonfall som gör att det känns bra, det känns positivt. Det är viktigt att känna sig sedd, förstådd och respekterad för att man ska känna sig levande hela tiden, så länge man lever. Det betyder jättemycket. Om man är vänlig och tillmötesgående så har man större möjlighet att uppnå det man vill uppnå med kontakten i fråga. Vad är gott bemötande? Bemötandet människor emellan lägger grunden till hur mötet kommer att fungera. När man talar om värdegrund brukar gott bemötande vara det första som nämns. Ofta handlar det om att vara vänlig och att visa empati. Men räcker det? Ett gott bemötande är så mycket mer! Ett gott bemötande handlar inte bara om att du är vänlig och visar empati. Det är inte heller bara en fråga om att du utför dina arbetsuppgifter på rätt sätt. Ett gott bemötande innehåller båda delar och är en del av all vård och behandling! Om du bara arbetar på rätt sätt, men inte visar att du bryr dig om den äldre personen, då kan han eller hon känna sig otrevligt bemött. Och om du är vänlig och empatisk men inte kan utföra dina uppgifter på ett riktigt sätt så är det inget bra bemötande. Och om miljön är fysiskt otillgänglig, om den äldre inte kan göra sig förstådd eller förstå vad du säger, då är det heller inget bra bemötande. Vad innehåller ett gott bemötande? Ett bra bemötande kräver alltså både kunskaper och en relation. När du har ett gott bemötande betyder det att du använder dina kunskaper om det som ska göras och att du skapar en relation med den äldre personen. Fundera på hur delaktighet och trygghet kan stärkas genom ett gott bemötande. Om mötet blir bra kan den äldre bli delaktig, och känna sig trygg och respekterad. Tänk också på miljön: Är miljön du arbetar i välkomnande för den äldre personen? Vad händer med oss när vi blir dåligt bemötta? I ett möte som inte upplevs som så viktigt kanske känslan av obehag kan släppa ganska snabbt. Men hur blir det om man är beroende av stöd och hjälp? Då kan ett dåligt bemötande förvärra situationen. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Socialstyrelsens allmänna råd Här kan du se vad Socialstyrelsens allmänna råd säger om gott bemötande. Översikt • Nämndens ansvar • Lyhördhet och empati • Tid • Respekt Nämndens ansvar Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter för att se till att äldre personer får ett gott bemötande. Lyhördhet och empati Personalen är lyhörd och empatisk i mötet med den äldre personen. Tid Arbetet organiseras så att personalen får tillräcklig tid att lyssna till och samtala med den äldre personen. Respekt Personalen beaktar att den äldre personen befinner sig i en beroendeställning och verkar för att bemötandet upplevs som respektfullt. Gott bemötande i värdeorden Gott bemötande finns som en självklar del i alla värdeorden! Respekt för privatliv och personlig integritet Att du respekterar en annan människa är en av de viktigaste delarna i det goda bemötandet och att du visar att du och den äldre är två individer med lika stor rätt till respekt. Individanpassning och delaktighet Om den äldre får en vård och omsorg som bygger på de egna behoven känner han eller hon att du ser och förstår. Då har du ett gott bemötande. Insatser av god kvalitet Genom att du och dina kollegor har rätt kompetens, följer upp vad ni gör och utför ert arbete på rätt sätt visar du respekt och gott bemötande för den äldre som är i behov av ditt stöd och din hjälp. Meningsfullhet och sammanhang När du bidrar till det goda mötet stärker du den äldres känsla av meningsfullhet och sammanhang. Trygghet När du visar ett gott bemötande både personligt och i dina arbetsuppgifter ökar du den äldres möjlighet att känna trygghet i sin vård och omsorg. Självbestämmande När du visar ett gott bemötande och stödjer den äldres självbestämmande visar du tilltro och tillit till den äldres egna förmågor. Har kroppsspråket betydelse? Ofta visar du med ditt kroppsspråk vad du känner och tänker oavsett vad du säger. Hur du tar i någon kan avslöja något annat än det du säger. Både kroppsspråk och ditt sätt att tala visar om du har respekt för den du möter. Stödjer miljön det goda bemötandet? Hur du bemöter andra och upplever att du blir bemött kan hänga ihop med omgivningen. En rörig och bullrig miljö kan till exempel göra det svårt att skapa en god relation. Fundera på de omgivningar där du möter den äldre personen. Underlättar de för dig och den äldre att ha goda möten? Eller är de ett hinder? Stödjer organisationen ett gott bemötande? Det goda bemötandet behöver finnas på alla nivåer i organisationen. Ansvaret att ha ett gott bemötande mot äldre ligger inte på en yrkesroll. Alla som arbetar med äldreomsorg behöver visa ett gott bemötande. Fundera tillsammans med kollegor, chefer och andra som arbetar inom äldreomsorgen hur ni tillsammans arbetar med ett gott bemötande. Har du funderat på det här? Vad kan ett dåligt bemötande få för konsekvenser? Vad händer om jag inte lyssnar på och visar intresse för den äldre personen? Om du inte lyssnar och visar intresse så riskerar du att ge den äldre personen en känsla av att inte vara viktig. Du riskerar också att han eller hon blir arg eller ledsen. Hur fungerar mitt arbete om jag inte ger ett gott bemötande? Om den äldre personen känner sig oviktig, ledsen, rädd eller arg i mötet med dig så blir det svårare för dig att göra det du ska. Det du gör kanske inte heller upplevs som bra av den äldre personen. Om bemötandet inte varit bra – vad händer med mig nästa gång? Nästa gång du träffar den äldre personen kanske du redan har en uppfattning om att han eller hon är besvärlig på något sätt. Det kan i sin tur göra så att du utför ditt arbete på ett sätt som gör relationen ännu sämre. Sammanfattning Det här kapitlet har handlat om gott bemötande. Bemötande är att du i ditt arbete skapar en relation, och att du alltid respekterar den äldres privatliv stödjer den äldres självbestämmande när du utför dina uppgifter skapar en känsla av trygghet genom att utföra dina uppgifter på rätt sätt uppmuntrar och stödjer den äldre i att känna meningsfullhet och sammanhang. Det goda bemötande ska synas i allt du säger och gör. 10. Insatser av god kvalitet Om insatser av god kvalitet När folk närmar sig mig, och liksom visar någon form av respekt utan att vara högdragna eller sätta sig på sina höga hästar – då är respekten som sådan av god kvalitet. De grundläggande behoven, att man får god mat och blir omhändertagen, är viktiga. Men sen att tillfredsställa den andra biten också... Att man får göra de aktiviteter man orkar med – så att man inte bara sitter hela dagarna eller bara tittar på tv. Det är också en väldigt viktig bit för kvalitet i omsorgen. Värdegrundsarbete är kvalitetsarbete för mig. Det är vi ålagda att jobba med hela tiden i vård och omsorg. Det är ingenting som ligger utanför verksamheten och som vi bara gör en gång. Det här är kvalitetsarbete, och det ska in i verksamheten och rulla på hela tiden. Det ska jobbas vidare med och utvecklas. Insatser ska vara av god kvalitet – vad menas med det? Äldreomsorgen ska vara av god kvalitet. Det innebär bland annat att all personal som arbetar med äldreomsorg ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Det innebär också att den som bedriver äldreomsorg ska följa upp och utveckla kvaliteten systematiskt. Det här är också god kvalitet! Den äldre personen ska kunna bestämma själv, känna trygghet, meningsfullhet och sammanhang, bli respekterad, vara delaktig och väl bemött. God kvalitet betyder också att du oavsett vad du gör tänker på den äldres rätt till ett värdigt liv och möjligheter att känna välbefinnande. Du behöver respektera den äldres vilja, integritet och privatliv. Då arbetar du med god kvalitet! Att följa lagar och föreskrifter God kvalitet handlar både om att ha ett bra bemötande, och om att arbeta enligt andra krav i lagar och föreskrifter. Socialtjänstlagen 3 kap. 3 § Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsens allmänna råd Socialstyrelsen har allmänna råd som handlar om vilken utbildning personal i äldreomsorgen bör ha. SOSFS 2007:17 beskriver vilken kompetens som behövs om du arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden. SOSFS 2011:12 beskriver vilken kompetens som behövs om du arbetar nära den äldre personen. SOSFS 2007:17 Utbildning Du som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden i äldreomsorgen bör ha socionomexamen eller social omsorgsexamen. Om du saknar denna erfarenhet bör du under minst ett år få introduktion och stöd i detta, och allt eftersom ta ansvar för ärenden. Du bör ha kunskaper inom följande områden: • Äldre och åldrande • Utredning och beslut • Samtal och relationer • Samverkan och samordning • Regelverk och rättsutveckling • Insatser • Uppföljning och utvärdering Du kan läsa mer om vad områdena innebär i Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer. SOFS 2011:12 Utbildning Du som arbetar i äldreomsorgen bör ha vissa grundläggande kunskaper och förmågor. Dessa kunskaper får man om man läser 1100 poäng programgemensamma ämnen i vård- och omsorgsprogrammet plus gerontologi och geriatrik som fördjupningsämnen eller har motsvarande utbildning. Grundläggande kunskaper och förmågor för dig som arbetar i äldreomsorgen: • Värdegrund, förhållningssätt och bedömningsförmåga • Kommunikation • Regelverk • Det normala åldrandet • Åldrandets sjukdomar • Funktionsbevarande omsorg • Social omsorg • Kroppsnära omsorg • Måltid, mat och näring • Skötsel av hemmet • Omsorg i livets slutskede • Hälso- och sjukvård Du kan läsa mer om vad områdena innebär i Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. God kvalitet och ledningssystem Verksamheter inom socialtjänsten, bland annat äldreomsorgen, måste ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ett ledningssystem används för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Vad betyder ledningssystemet i det praktiska arbetet? Ledningssystemet visar hur verksamheten arbetar med kvalitetsfrågor, och också hur du ska arbeta för att uppnå kvalitet. Ledningssystemet ska också se till att du och dina kollegor kan lära er av fel som gjorts. Förbättringshjulet Ledningssystemet kan beskrivas i form av ett förbättringshjul. Ledningssystemets förbättringsarbete bidrar till att ledningssystemet för kvalitetsarbete ständigt utvecklar verksamhetens kvalitet. hur ansvaret kan se ut för de olika yrkesrollerna. Genomföra Verksamheten ska arbeta efter de processer och rutiner som tagits fram. Verksamheten ska också ta emot synpunkter och klagomål som ska utredas, sammanställas och analyseras. Utvärdera Verksamheten ska följa upp och utvärdera sina insatser och resultat. Arbetar man enligt ledningssystemet kan brister och misstag i processer och rutiner bli tydliga. Planera För att planera behöver verksamheten veta vilka krav och mål som finns. Då kan man också ta fram processer och rutiner för att krav och mål ska kunna uppnås. Det ska också finnas riskanalyser. I riskanalysen skriver man ner vilka risker som finns för att verksamheten inte ska uppnå krav och mål, och vad som kan förebyggas eller förbättras. Förbättra När brister och misstag blir tydliga kan verksamheten förbättra sina processer och rutiner. Genom planering, genomförande och utvärdering ska processerna och rutinerna och därmed hela verksamheten förbättras. Ledningssystemet Ledningssystemet visar hur verksamheten planeras, leds, kontrolleras, följs upp, utvärderas och förbättras. Avvikelser En viktig del i ledningssystemet är hur avvikelser ska hanteras, det vill säga hur du ska göra om något blivit fel, eller riskerar att bli fel. Säg till om något gått fel! Det är viktigt att all personal uppmuntras att delta i kvalitetsarbetet. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska ses som en möjlighet att utveckla verksamhetens kvalitet. Vad kan du göra om något gått fel? Du kan lämna in klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet, så du behöver ha information om hur det går till i din verksamhet. Du ska också rapportera missförhållanden enligt bestämmelserna om lex Sarah. Vad innebär Lex Sarah? Alla som arbetar inom socialtjänsten och LSS är skyldiga att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden. Om du själv ser eller på annat sätt får reda på ett missförhållande i ditt arbete ska du rapportera detta till den som bedriver verksamheten. Om det är ett allvarligt missförhållande ska den som bedriver verksamheten göra en lex Sarah-anmälan till tillsynsmyndigheten. Bestämmelser om lex Sarah finns också i Socialtjänstlagen och lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade. Rapportera vårdskador och anmäla enligt lex Maria - (SOSFS 2011:28) Bestämmelser om lex Maria finns i patientsäkerhetslagen och innebär att när en patient har drabbats av en allvarlig vårdskada ska händelsen anmälas till Socialstyrelsen. På ungefär samma sätt som med till exempel lex Sarah har hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet att rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Vårdgivaren kan sedan gå vidare med en lex Maria-anmälan. Sammanfattning God kvalitet handlar alltså bland annat om kompetens och utbildning, om hur du med hjälp av lagar och föreskrifter åstadkommer en bra verksamhet och därmed inte minst om hur du utför ditt arbete. Men god kvalitet är också en fråga om att värdegrunden ska genomsyra det du och dina kollegor gör. 11. Evidensbaserad praktik Varför evidensbaserad praktik? Regeringen och Sveriges kommuner och regioner har kommit överens om att stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik. Syftet med att arbeta evidensbaserat är att öka möjligheterna att hjälpa genom att använda bästa tillgängliga kunskap om effekter av olika insatser, arbetssätt och metoder. Vad är evidensbaserad praktik? Evidensbaserad praktik är ett arbetssätt där du använder dig av bästa tillgängliga kunskap, respekterar den enskilde och gör honom eller henne delaktig så långt det är möjligt. Då kan varje individ få det stöd som är bäst lämpat för just honom eller henne. Bästa tillgängliga kunskap hämtas från forskning. Men du behöver också kunskap från personen som behöver stöd och hjälp, och från praktiken, det vill säga från dem som arbetar med vård och omsorg. De här tre delarna ger tillsammans ett underlag för beslut om insatser. I en evidensbaserad praktik ingår också att kontinuerligt följa upp arbetet, både på individ- och verksamhetsnivå. Fyra kunskapskällor Det finns fyra viktiga kunskapskällor i en evidensbaserad praktik. • Situation och omständigheter Även om en vetenskaplig studie säger att en viss insats är mer effektiv än andra insatser betyder inte att den fungerar för alla. Man behöver också ta hänsyn till situationen och annat som kan påverka hur en insats kan göra nytta. Ett enkelt exempel är att en individ kan vara allergisk mot ett läkemedel som enligt vetenskapen är det mest effektiva. • Bästa tillgängliga kunskap Bästa tillgängliga kunskap innebär att man utgår från den bästa vetenskapliga kunskapen som finns tillgänglig. Vetenskapligt stöd handlar om en åtgärds genomsnittliga effekt. När det saknas välgjorda vetenskapliga studier kan bästa tillgängliga kunskap bestå av andra kunskapsunderlag, som uppföljningar och utvärderingar och beprövad erfarenhet. • Personens erfarenhet och önskemål Varje person är expert på sina egna problem. Han eller hon kan ha erfarenheter av tidigare vård- eller omsorgsinsatser som varit bra eller dåliga, och har kanske också egna önskemål. Det är en rättighet att få bli involverad i den egna vården och omsorgen. Det är nödvändigt att fråga efter och lyssna på den enskildes egna uppfattningar för att insatserna ska vara till nytta. Den enskildes kunskaper, erfarenheter och önskemål måste respekteras och vägas in. • Professionell expertis Den professionelle har en viktig roll i evidensbaserad praktik. Den professionelle behöver kompetens inom flera områden: att skapa en relation med personen så att han eller hon blir delaktig; att kunna söka och värdera bästa tillgängliga kunskap samt ha förmåga att relatera den kunskapen till personens specifika situation. Värdegrundsarbete och evidensbaserad praktik Både den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik är redskap för att uppnå en god kvalitet för den äldre personen. Du och din verksamhet kan använda värdegrunden och ett evidensbaserat förhållningssätt och kombinera det med att systematiskt följa upp arbetet. Förbättringshjulet och evidensbaserad praktik Ibland saknas forskning om vilka insatser som ger bäst effekt. Då kan du och dina kollegor bidra med kunskap genom att pröva olika arbetssätt och följa upp dem. Förbättringshjulet kan också användas för att planera, genomföra, följa upp och förbättra ert dagliga arbete. • Genomföra I genomförandefasen försöker ni genomföra lösningen eller arbeta enligt det nya arbetssättet. Det är viktigt att ni gör det konsekvent, för att ni i nästa fas ska kunna följa upp om det har löst problemet och om ni har uppnått det ni ville göra. • Utvärdera I utvärderingsfasen granskar ni vad som har hänt efter att ni genomfört ert arbete med förbättringar. Har det blivit bättre för den äldre? Har ett problem undanröjts? Går det att utveckla arbetssättet ännu mer? • Förbättra I förbättringsfasen går ni vidare med att utveckla det som ni har kommit fram till fungerar bra. Och då fortsätter hjulet att rulla. Det blir alltså dags att återigen planera för hur det exempelvis utvecklade arbetssättet ska genomföras. Det kan också ha kommit upp nya frågor som kan lösas med hjälp av förbättringshjulet. • Planera När ni arbetar med att planera ert förbättringsarbete kan ni utgå från de mål, krav eller risker som finns i ert arbete med äldre personer. Ni kan också utgå från något problem ni vill få en lösning på. Utifrån det tar ni fram ett förslag till lösning eller arbetssätt och går över till nästa del i förbättringshjulet. Sammanfattning Det här kapitlet har handlat om evidensbaserad praktik, det vill säga vad du ska ta hänsyn till i ditt arbete: • Bästa tillgängliga kunskap. • Den äldre personens erfarenheter och önskemål. • Dina egna kunskaper och erfarenheter. Kapitlet har också handlat om hur du och dina kollegor kan bidra med kunskaper genom förbättringshjulet, och att värdegrund och evidensbaserad praktik har ett samband. Källa: https://utbildning.socialstyrelsen.se/learn/courses/4/aldreomsorgens-nationella-vardegrund

Om Socialstyrelsens kompetensmål för undersköterskor Socialstyrelsens kompetensmål för undersköterskor anger den kompetens (de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt) som enligt Socialstyrelsens bedömning behövs för att utföra arbetet som undersköterska med god kvalitet. Socialstyrelsen tog fram kompetensmålen inom ramen för ett regeringsuppdrag där myndigheten skulle ta fram förslag på nationella kompetenskrav för yrket undersköterska. (1) Kompetensmålen är utformade för att kunna användas bland annat när utbildning tas fram. Läs mer i bilaga 1. Kommuner kan, genom satsningen Äldreomsorgslyftet, beviljas statsbidrag när personal inom vård och omsorg av äldre deltar i utbildning där deltagarna kan uppnå kompetens som anges i Socialstyrelsens kompetensmål för undersköterskor. Läs mer om statsbidrag inom Äldreomsorgslyftet. (1) Dnr 4.1.5-31521/2017. Uppdraget var en del av utredningen om reglering av yrket undersköterska. Läs mer här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/04/sou-201920/ och här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2020/06/ds-202015/. Socialstyrelsens kompetensmål för undersköterskor är till form och innehåll samma som Socialstyrelsens förslag till nationella kompetenskrav för yrket undersköterska. De kallas här kompetensmål istället för kompetenskrav därför att det inte är bindande regler. Läsanvisning till kompetensmålen Kompetensmålen är indelade i kompetensområden. Kompetensområdena är delvis olika utformade. Vissa kompetensområden är mer omfattande än andra. Områdena ser också olika ut i fråga om avgränsning: vissa är relativt väl avgränsade, medan vissa andra på olika sätt går in i eller utgör förutsättningar för andra kompetensområden. I kompetensmålen anges tre typer av kompetenser: en som handlar om teoretisk ämneskunskap, en som handlar om kunskap om arbetssätt eller metoder och en som handlar om att kunna göra, till exempel tillämpa ett specifikt arbetssätt. De kompetensmål som handlar om teoretiska ämneskunskaper och de som handlar om kunskap om arbetssätt och metoder inleds med ”uppvisa kunskap om”, medan de mål som handlar om att kunna göra inleds med ordet ”kunna”. I kompetensmålen används genomgående benämningen vård och omsorg. Med vård och omsorg menas här ”åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso-och sjukvård enligt gällande lagar.”(2) I vissa mål används den dagliga vården och omsorgen som en sammanfattande benämning för undersköterskans dagliga arbete. Ytterligare en återkommande benämning är patienter och brukare. Patienter och brukare används som en sammanfattande benämning för de personer som de åtgärder och insatser som undersköterskan utför riktar sig till. (2) https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=621&SrcLang=sv. Kompetensområden 1. Förebygga, bevara och förbättra 2. Bedöma hälsotillståndet 3. Stödja det dagliga livet 4. Helhetssyn 5. Etik och delaktighet 6. Bemötande 7. Kommunikation 8. Samverkan och samarbete 9. Dokumentation 10. Anatomi, fysiologi och patofysiologi 11. Läkemedel 12. Vårdåtgärder 13. Hygien i vård och omsorg 14. Funktionsförmåga och funktionsnedsättningar 15. Psykisk ohälsa 16. Barns förutsättningar och behov 17. Äldre med komplexa behov 18. Måltiden och hälsan 19. Förflyttningstekniker 20. Teknik i det dagliga livet 21. Missbruk och beroende 22. Risk och riskbeteende 23. I livets slutskede 24. Lagar och andra regler 25. Styrning och organisation 26. Utveckling på arbetsplatsen Kompetensmål 1. Förebygga, bevara och förbättra - uppvisa kunskap om hur sjukdomar, skador och olyckor, till exempel undernäring, trycksår och fallolyckor, hos patienter och brukare kan förebyggas - uppvisa kunskap om hur funktionsförmågan hos patienter och brukare kan bevaras och förbättras - kunna identifiera patienters och brukares behov av och förmåga till fysisk aktivitet - kunna stödja patienter och brukare till aktivitet i det dagliga livet - kunna genomföra insatser för att förebygga sjukdomar, skador och olyckor med utgångspunkt i bedömningar eller instruktioner från andra yrkesgrupper - kunna genomföra insatser för att bevara eller förbättra patienters och brukares funktionsförmåga med utgångspunkt i bedömningar eller instruktioner från andra yrkesgrupper 2. Bedöma hälsotillståndet - kunna identifiera tecken på förändringar i patientens eller brukarens hälsotillstånd, till exempel i fråga om smärta eller förmåga till kommunikation - kunna identifiera behov av kontakt med andra yrkesgrupper inom vård och omsorg med utgångspunkt i patientens eller brukarens hälsotillstånd - kunna anpassa den dagliga vården och omsorgen med utgångs-punkt i patientens eller brukarens aktuella hälsotillstånd 3. Stödja det dagliga livet - kunna stödja patienter och brukare i det dagliga livets aktiviteter, till exempel socialt umgänge, skötsel av hemmet eller läkarbesök - kunna identifiera behov av till exempel klädvård, skötsel av hemmet eller inköp av livsmedel - kunna stödja patienter och brukare i kontakter med aktörer inom hälso- och sjukvården respektive social-tjänsten 4. Helhetssyn - kunna beakta patienters och brukares hela livssituation i den dagliga vården och omsorgen, till exempel i fråga om social situation eller på-gående vård- och omsorgsinsatser 5. Etik och delaktighet - kunna identifiera och hantera etiska dilemman i den dagliga vården och omsorgen - kunna beakta patienters och brukares självbestämmande och integritet i den dagliga vården och omsorgen, till exempel vid skötsel av personlig hygien - uppvisa kunskap om de särskilda förutsättningar som råder vid vård- och omsorg av patienter och brukare som har nedsatt beslutsförmåga - uppvisa kunskap om de särskilda förutsättningar som råder vid vård- och omsorgsarbete i patienters och brukares hem - kunna skapa förutsättning för patienter, brukare och närstående att vara delaktiga i den dagliga vården och omsorgen 6. Bemötande - kunna anpassa bemötandet med utgångspunkt i patientens, brukarens eller den närståendes förutsättningar och behov - kunna bemöta patienter, brukare och närstående som befinner sig i kris eller sorg - kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 7. Kommunikation - kunna anpassa kommunikationen med patienter, brukare och närstående med utgångspunkt i deras för-utsättningar och behov - kunna skapa förutsättningar för patienter och brukare att kommunicera med till exempel närstående eller personal inom vård och omsorg - uppvisa kunskap om metoder för samtal och kommunikation och hur de kan stödja patienter och brukare i deras vardag - kunna stödja patienter och brukare i användningen av digitala tekniker för kommunikation 8. Samverkan och samarbete - uppvisa kunskap om hur samverkan mellan aktörer, till exempel inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola, kan påverka kvaliteten i vår-den och omsorgen - uppvisa kunskap om närliggande yrkesgruppers arbete och ansvar och hur det förhåller sig till undersköterskans arbete och ansvar - uppvisa kunskap om hur samarbete mellan medarbetare inom vård och omsorg kan påverka arbetets kvalitet - kunna bidra till samarbete i den dagliga vården och omsorgen, till exempel i teamarbete 9. Dokumentation - uppvisa kunskap om hur dokumentation kan påverka kvaliteten i vård och omsorg - kunna dokumentera och använda dokumentation som ett led i planering, genomförande och uppföljning av vård- och omsorgsinsatser - kunna beakta patienters och brukares personliga integritet vid dokumentation i den dagliga vården och omsorgen 10. Anatomi, fysiologi och patofysiologi - uppvisa kunskap om anatomi, fysiologi och patofysiologi som har betydelse för undersköterskans dagliga vård- och omsorgsarbete 11. Läkemedel - uppvisa kunskap om hur läkemedel kan påverka patienters och brukares hälsotillstånd och funktionsförmåga - uppvisa kunskap om hantering av läkemedel och risker vid läkemedelshantering - kunna göra rimlighetsbedömningar vid hantering av läkemedel - kunna identifiera tecken på biverkningar av läkemedel hos patienter och brukare 12. Vårdåtgärder - kunna utföra vårdåtgärder som till exempel såromläggning, blodtrycksmätning och provtagning med utgångspunkt i bedömningar eller instruktioner från andra yrkesgrupper - kunna stödja patienter och brukare i att själva utföra åtgärder som till exempel blodtrycksmätning eller provtagning 13. Hygien i vård och omsorg - uppvisa kunskap om basal hygien i vård och omsorg - kunna stödja patienten eller brukaren i att sköta sin personliga hygien, inklusive munhygien - uppvisa kunskap om principer för hygien vid hantering av livsmedel - uppvisa kunskap om de vanligaste smittorna och smittvägarna vid vård och omsorg 14. Funktionsförmåga och funktionsnedsättningar - uppvisa kunskap om hur fysiska, psykiska, intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar kan påverka patienters och brukares förutsättningar och behov i det dagliga livet - kunna anpassa den dagliga vården och omsorgen med utgångspunkt i patientens eller brukarens aktuella funktionsförmåga - uppvisa kunskap om hur den omgivande miljön kan utgöra hinder för patienter och brukare med en eller flera funktionsnedsättningar och hur den kan anpassas efter patienters och brukares aktuella funktionsförmåga - kunna stödja patienter och brukare som har en eller flera funktionsnedsättningar att använda hjälpmedel för det dagliga livet, till exempel kognitiva eller kommunikativa stöd eller förflyttningshjälpmedel 15. Psykisk ohälsa - kunna identifiera tecken på psykisk ohälsa hos patienter och brukare - kunna stödja patienter och brukare som har psykisk ohälsa att hantera det dagliga livet - kunna identifiera behov av stöd från andra yrkesgrupper för patienter och brukare som har psykisk ohälsa - uppvisa kunskap om behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa - uppvisa kunskap om hur psykisk ohälsa kan förebyggas 16. Barns förutsättningar och behov - kunna anpassa den dagliga vården och omsorgen med utgångspunkt i barns specifika förutsättningar och behov - kunna anpassa bemötandet med utgångspunkt i barns specifika förutsättningar och behov - kunna identifiera tecken på att barn far illa eller riskerar att fara illa 17. Äldre med komplexa behov - uppvisa kunskap om hur samsjuklig-het kan påverka livskvalitet, allmänt hälsotillstånd och funktionsförmåga hos äldre patienter och brukare - uppvisa kunskap om hur demenssjukdomar kan påverka livskvalitet, allmänt hälsotillstånd och funktions-förmåga hos äldre patienter och brukare - kunna anpassa den dagliga vården och omsorgen med utgångspunkt i förutsättningar och behov hos äldre patienter och brukare med komplexa behov 18. Måltiden och hälsan - uppvisa kunskap om måltidens betydelse för hälsotillståndet - uppvisa kunskap om måltidens kulturella och sociala betydelse - uppvisa kunskap om nutritionens betydelse för hälsotillståndet - kunna skapa förutsättningar för patienten eller brukaren att tillgodose sig det dagliga närings och vätskebehovet - kunna identifiera tecken på näringsbrist och vätskebrist hos patienter och brukare 19. Förflyttningstekniker - uppvisa kunskap om förflyttnings-tekniker som kan användas i vård och omsorg av patienter och brukare - uppvisa kunskap om hur arbetsskador i samband med förflyttningar av patienter och brukare vid vård och omsorg kan förebyggas - kunna stödja patienter och brukare att förflytta sig med utgångspunkt i deras aktuella funktionsförmåga 20. Teknik i det dagliga livet - uppvisa kunskap om hur användandet av digitala tekniker kan påverka kvalitet och effektivitet i vård och omsorg - kunna använda digitala tekniker i den dagliga vården och omsorgen, till exempel vid planering och dokumentation av vård- och omsorgsarbete - kunna stödja patienter och brukare i att använda olika former av teknik, till exempel medicintekniska produkter eller hemelektronik 21. Missbruk och beroende - uppvisa kunskap om hur olika former av missbruk eller beroenden kan påverka hälsotillståndet hos patienter och brukare - kunna identifiera tecken på missbruk eller beroende hos patienter och brukare - uppvisa kunskap om hur patienter och brukare kan stödjas i att bryta ett missbruk eller ett beroende 22. Risk och riskbeteende - uppvisa kunskap om hur risker för övergrepp, hot och våld kan förebyggas och hanteras - kunna identifiera tecken på att patienter eller brukare eller deras närstående far illa eller riskerar att fara illa - kunna identifiera beteenden som kan innebära en fara för patienten eller brukaren själv eller för andra 23. I livets slutskede - kunna beakta såväl fysiska och psykiska som sociala och existentiella behov vid vård och omsorg i livets slutskede 24. Lagar och andra regler - uppvisa kunskap om lagar och andra regler som styr och påverkar undersköterskans arbete 25. Styrning och organisation - uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens respektive socialtjänstens styrning och organisation 26. Utveckling på arbetsplatsen - uppvisa kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete kan påverka kvaliteten i den dagliga vården och omsorgen - kunna identifiera behov av förbättrande åtgärder på arbetsplatsen - kunna bidra till det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen, till exempel handleda kollegor och elever Källa: Socialstyrelsen. (2021). Nationella kompetensmål för undersköterskor. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-2-7219.pdf Bilaga 1. Socialstyrelsens kompetensmål för olika yrkesgrupper Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt med att ta fram kompetensmål för olika yrkesgrupper (3). Här beskrivs hur dessa kompetensmål är utformade, hur de tas fram och hur de kan användas. (3) Det kan också vara en specialitet, som i fallet specialistläkare och specialisttandläkare, eller en grupp som utför ett specifikt arbete, såsom personal på HVB för barn och unga. Om kompetensmål för yrkesgrupper Socialstyrelsens kompetensmål för olika yrkesgrupper – till exempel undersköterskor eller personal på hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga – anger den kompetens som Socialstyrelsen bedömer behövs för att arbetet ska kunna utföras med god kvalitet. Kompetensmålen är vad som i utbildningsvetenskaplig teori kallas institutionella mål. [1] De är inte specifika eller detaljerade, vilket gör att de har en stor användningspotential och att det lämnas utrymme för professionella bedömningar och anpassning till lokala förutsättningar och individuella behov. I arbetet med att ta fram kompetensmål definieras kompetens som de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en individ behöver för att framgångsrikt utföra ett specifikt arbete eller en specifik uppgift. Definitionen tar sin utgångspunkt i bland annat Per-Erik Ellströms forskning om kompetens. [2] Kompetensmålen anger reell kompetens. Med det menas att målen anger vad en individ behöver kunna, men inte vägen till kompetensen. Det anges med andra ord inga formella kriterier, som till exempel vilken examen eller vilka specifika kurser som behövs. Så här tar Socialstyrelsen fram kompetensmålen Arbetet med att ta fram institutionella mål kan förenklat sett delas in i två delmoment: (1) utreda kompetensbehov och (2) formulera kompetensmål. Dessa genomförs delvis parallellt. Figur 1. Arbetsprocess när Socialstyrelsens tar fram institutionella mål. I det första delmomentet utreder vi hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens behov av kompetens i fråga om den aktuella yrkesgruppen. Här samlar vi in och analyserar data (kunskaper, erfarenheter och perspektiv). I datainsamlingen ingår ofta workshoppar eller dylikt med aktuella aktörer. Det första delmomentet ligger sedan till grund för formuleringen av kom- petensmålen. I detta arbete används en modell för kategorisering av kompetens som bygger på Blooms reviderade kunskapstaxonomi4 och Millers pyra- mid för utvärdering av klinisk färdighet5. [3] [4] Modellen anger tre typer av kompetens: 1. Nedre Bloom, som handlar om teoretisk ämneskunskap, 2. Nedre Miller, som handlar om kunskap om arbetssätt eller metoder, och 3. Övre Miller, som handlar om att kunna göra, till exempel kunna till- lämpa ett specifikt arbetssätt eller en specifik metod. Figur 2. Socialstyrelsens modell för kategorisering av kompetens i institutionella mål. Nedre Bloom- och Nedre Miller-mål inleds med ”uppvisa kunskap”, medan Övre Miller-mål börjar med ”kunna”. 4 Blooms reviderade taxonomi delar in kunskap utifrån grad av kognitiv komplexitet. Längst ner i taxonomin finns kategorin ”minnas”, högst upp ”skapa”, och däremellan ”förstå”, ”tillämpa”, ”analysera” och ”värdera”. 5 Millers pyramid för utvärdering av klinisk färdighet delar in en persons kliniska färdighet i fyra steg: ”vet”, ”vet hur”, ”visar hur” och ”gör”. Kompetensmålen kan användas på olika sätt Socialstyrelsens olika kompetensmål för yrkesgrupper används på delvis olika sätt. Myndigheten har hittills tagit fram institutionella mål för specialistläkare (inklusive läkare som genomfört sin bastjänstgöring) (6), specialist- tandläkare (7), personal på HVB för barn och unga (8) samt för undersköterskor (se ovan). Målen för specialistläkare och specialisttandläkare är föreskrifter (9) och ingår i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas respektive tandläkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). I ST används de i utformning av utbildning (t.ex. när kurser för ST-läkare eller ST-tandläkare tas fram eller vid utformning av individuella utbildningsprogram). De används också i bedömning av ST-läkare respektive ST-tandläkares kompetens och kompetensutveckling. Målen för personal på HVB för barn och unga används bland annat i verksamheters systematiska kompetensförsörjningsarbete - till exempel i rekrytering av personal och i kompetensutveckling på arbetsplatsen - och i utformning av utbildning som riktar sig till personal på HVB. (6) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring – Målbeskrivningar 2021. (7) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring HSLF-FS 2017:77. (8) Socialstyrelsen, Kompetensmål som stöd för utveckling av kvalitet inom HVB för barn och unga, dnr. 27598/2019-4. (9) Därför kallas de kompetenskrav. Referenser 1. Biggs J, Tang C. Teaching for Quality Learning at University. 4 uppl. New York: McGraw Hill; 2011 2. Ellström P-E, Kock H. Competence Development in the Workplace: Con- cepts, Strategies and Effects. Asia Pacific Education Review 2008; 9 (1): 5-20 3. Andersson, LW, Krathwool, DR red. A Taxonomy for Learning, Teaching and Assessing. A revision of Bloom’s taxonomy of educational objectives. New York: Longman; 2001 4. Miller GE. The assessment of clinical skills/competence/performance. Ac- ademic Medicine 1990: 65 (9) September suppl: 63-7

Förord Det här verket är en personlig dokumentation. Det är avsett att kompletteras men inte uppdateras. Tack för att du kommenterar om du hittar något fel, någon avvikelse eller något annat som är värt besväret! 😊 USK-sidan innehåller, förutom de nationella kurserna i den sammanhållna yrkesutbildningen, även dokumenten Socialstyrelsens kompetensmål för undersköterskor och Socialstyrelsens nationella värdegrund inom äldreomsorgen, vilka är avsedda att genomsyra hela utbildningen. Vill du, kan du genomgå den digitala utbildningen här: 🔗 Äldreomsorgens nationella värdegrund – Socialstyrelsen Kurser som ingår i den sammanhållna yrkesutbildningen: Anatomi och fysiologi 1, 50 poäng (ANOANA01) Anatomi och fysiologi 2, 50 poäng (ANOANA02) Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1, 100 poäng (FUTFUN01) Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 2, 100 poäng (FUTFUN02) Gerontologi och geriatrik (gäller från 2025-07-01, v.1) Nivå 1, 100 poäng (GERO1000X) Hälso- och sjukvård 1, 100 poäng (HAOHAL01) Hälso- och sjukvård 2, 100 poäng (HAOHAL02) Omvårdnad 1, 100 poäng (OMVOMV01) Omvårdnad 2, 100 poäng (OMVOMV02) Psykiatri 1, 100 poäng (PSYPSY01) Psykiatri 2, 100 poäng (PSYPSY02) Psykologi 1, 50 poäng (PSKPSY01) Samhällskunskap 1a1, 50 poäng (SAMSAM01a1) Social omsorg 1, 100 poäng (SOASOC01) Social omsorg 2, 100 poäng (SOASOC02) Svenska som andraspråk 1, 100 poäng (SVASVA01) Vård och omsorg – specialisering, 100 poäng (VADVAD00S) Kurser vars innehåll eventuellt kan användas för djupdykningar: Räddningsmedicin, 100 poäng (HAORAD0) Psykologi 2a, 50 poäng (PSKPSY02a) Psykologi 2b, 50 poäng (PSKPSY02b) Samhällskunskap 1a2, 50 poäng (SAMSAM01a2) Samhällskunskap 1b, 100 poäng (SAMSAM01b) Samhällskunskap 2, 100 poäng (SAMSAM02) Samhällskunskap 3, 100 poäng (SAMSAM03) Internationell ekonomi, 100 poäng (SAMINE0) Internationella relationer, 100 poäng (SAMINR0) Socialpedagogik, 100 poäng (SOASOC0) Svenska som andraspråk 2, 100 poäng (SVASVA02) Svenska som andraspråk 3, 100 poäng (SVASVA03) Litteratur, 100 poäng (SVELIT0) Retorik, 100 poäng (SVERET0) Skrivande, 100 poäng (SVESKR0) Svenska 1, 100 poäng (SVESVE01) Svenska 2, 100 poäng (SVESVE02) Svenska 3, 100 poäng (SVESVE03)

SÄLJES 120.000:- Stockholm BMW 525D Touring Steptronic med Panoramatak Modellår: 2011 Färg: Svart Mätarställning: 150 000 km Biltyp: Kombi Bränsle: Diesel Växellåda: Automatisk Första ibruktagande: 2011-07-11, Tyskland Ibruktagande i Sverige: 2013-12-03 Sommar- och vinterdäck (det senaste paret, Kumho, köptes i år). Bilen köptes hos SWE-BILAR i Vällingby den 10 maj 2017. Den har fungerat väl förutom AC som sedan ett år tillbaka inte vill blåsa kall luft. Det som också återstår att åtgärda är skruven i vindrutetorkaren bak, som ibland hoppar ur sitt läge när den lilla fönsterdörren på bagageluckan stängs. På Bavaria byter de inte bara skruven, utan hela armen, och det kostar antagligen ett par-tre tusen kronor. Annars kan man trycka till skruven med fingret när man stänger den lilla luckan. Det tredje felet är en liten bit plastskydd under bilen som gick sönder under parkering, och som kan ordnas i samband med en rekond. Även metallisten i bagageutrymmet har lossnat, men den kan enkelt limmas fast igen. Annat som har bytts är luftbälgarna bak samt vindrutan, som hade fått en skada. Angående felet med AC, har man bytt delar som exempelvis kondensorn, men den fungerar fortfarande inte. På Bavaria i Vällingby (de har servat bilen under alla dessa år) har de kommit fram till att det är förångaren som är problemet. Kostnaden för att byta ut den är 22 000 kr, och det är anledningen till att jag nu vill sälja bilen. Om du vet hur man byter ut den, kan du göra en bra affär. Som sagt, bilen skulle behöva en rekond invändigt. Sitsarna är eleganta, hela och helt i skinn. Utvändigt är bilen fin och saknar polering. Om du kan göra det själv, kan den bli som ny, skulle jag tro. I övrigt har bilen genomgått besiktningen utan anmärkningar.