Jump to content
View in the app

A better way to browse. Learn more.

The Network by Moraga

A full-screen app on your home screen with push notifications, badges and more.

To install this app on iOS and iPadOS
  1. Tap the Share icon in Safari
  2. Scroll the menu and tap Add to Home Screen.
  3. Tap Add in the top-right corner.
To install this app on Android
  1. Tap the 3-dot menu (⋮) in the top-right corner of the browser.
  2. Tap Add to Home screen or Install app.
  3. Confirm by tapping Install.

Julio Moraga

Administrator
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Julio Moraga

  1. 📄 Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna I en demokrati är det inte bara politikerna som har makt – även medborgarna har en avgörande roll. Genom olika former av politiskt deltagande kan människor påverka beslut både lokalt, nationellt och inom EU. Att känna till dessa möjligheter är grundläggande för ett aktivt medborgarskap. Val är den mest centrala vägen att påverka. I Sverige har alla medborgare över 18 år rösträtt till riksdag, kommun och region. Val hålls vart fjärde år. Vart femte år hålls även val till Europaparlamentet, där svenska väljare utser ledamöter som representerar dem på EU-nivå. Utöver val finns flera andra sätt att delta i demokratin: Förtroendeuppdrag, till exempel att vara med i nämnder eller styrelser Medborgarförslag i kommuner Namninsamlingar och opinionstexter Demonstrationer och möten Engagemang i partier, fackförbund eller intresseorganisationer Sociala medier och digital påverkan, där enskilda röster kan nå ut brett På EU-nivå kan medborgare påverka genom initiativ som Europeiskt medborgarinitiativ, där minst en miljon EU-medborgare från minst sju länder kan kräva att kommissionen lägger fram nya förslag. Även unga har kanaler för inflytande, bland annat genom elevråd, ungdomsfullmäktige och ungdomsorganisationer. Delaktighet bygger inte bara på formella rättigheter, utan också på tillgång till information, utbildning och möjlighet att förstå det politiska systemet. En levande demokrati förutsätter att människor både känner till sina rättigheter och ges förutsättningar att delta aktivt. På så sätt kan beslut spegla medborgarnas vilja – på alla nivåer.
  2. 📄 Internationella och nordiska samarbeten I en globaliserad värld är inget land en isolerad ö. Sverige deltar i flera internationella och nordiska samarbeten som påverkar lagstiftning, säkerhet, handel, klimatpolitik och mänskliga rättigheter. Dessa samarbeten utgår ofta från gemensamma värderingar om demokrati, fred och samarbete över gränserna. Europeiska unionen (EU) är det viktigaste internationella samarbetet Sverige är del av. Genom EU påverkas svensk politik på många områden – exempelvis arbetsmarknad, migration och miljö. EU-länderna har ett gemensamt parlament, gemensamma mål och ett rättssystem som bygger på att alla medlemsstater följer demokratiska principer. FN (Förenta nationerna) är en annan central aktör. Sverige är medlem och deltar aktivt i arbetet för fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. FN:s generalförsamling är ett globalt forum för diplomati, och flera FN-organ, som WHO och UNICEF, påverkar svensk politik indirekt genom internationella avtal och rekommendationer. Norden har ett särskilt samarbete genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, där Sverige samarbetar med Danmark, Norge, Finland och Island. Samarbetet omfattar bland annat arbetsmarknad, utbildning, kultur och social trygghet. Det är exempel på hur grannländer kan stärka varandra genom gemensamma lösningar. Även NATO, Europarådet och andra internationella organisationer spelar en roll. Sverige blev formellt medlem i NATO 2024, vilket påverkar den säkerhetspolitiska inriktningen. Genom dessa samarbeten deltar Sverige i större samtal om fred, demokrati, hållbarhet och mänskliga rättigheter. Att förstå hur dessa samarbeten fungerar – och vilken roll Sverige har – är en del av att kunna delta i och förstå dagens demokratiska samhälle, där gränsöverskridande samverkan är en förutsättning för att lösa gemensamma utmaningar.
  3. 📄 Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU Demokrati innebär att makten utgår från folket. I praktiken betyder det att medborgarna har rätt att delta i och påverka hur samhället styrs – direkt eller via valda representanter. Sverige är en representativ demokrati, vilket betyder att folket väljer politiker till olika nivåer av beslutsfattande: kommun, region och nation. På lokal nivå styr kommunen över bland annat skola, äldreomsorg och socialtjänst. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i allmänna val vart fjärde år. På regional nivå ansvarar regionerna främst för hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Även här finns ett folkvalt fullmäktige. På nationell nivå fattar riksdagen beslut om lagar, skatter och statens budget. Regeringen, som utses av riksdagen, leder det dagliga arbetet och ansvarar för att besluten genomförs. Den offentliga makten utövas under lagarna, vilket innebär att rättssäkerhet och maktdelning är centrala demokratiska principer. Sverige är dessutom medlem i Europeiska unionen (EU). Det innebär att svenska medborgare också väljer ledamöter till Europaparlamentet, och att vissa beslut fattas på EU-nivå. Exempelvis påverkar EU-lagstiftning områden som miljöskydd, konsumenträtt, jordbruk och datasäkerhet. Samarbetet mellan Sverige och EU bygger på principer om gemensamma värden, delad suveränitet och rättsstatlighet. Att förstå hur dessa olika politiska nivåer fungerar – och hur de samspelar – är centralt för att kunna utöva sitt medborgarskap. Det påverkar hur och var man kan göra sin röst hörd, samt vilka frågor som avgörs på vilken nivå.
  4. Uno de los aspectos que más llama la atención es que, a pesar del tiempo transcurrido desde su hallazgo, aún no disponemos públicamente de medidas confirmadas de la esfera de Buga. Se han mencionado diferentes aproximaciones visuales —por ejemplo, que tiene el tamaño de una pelota de fútbol—, pero al observarla en diversas imágenes, su volumen parece más cercano al de una pelota de básquetbol. Del mismo modo, el número de elementos o “puntos” visibles en el ecuador de la esfera varía según la fuente: algunos mencionan 31, otros 32. Esta discrepancia, aunque parezca menor, revela un punto importante: aún no se ha compartido una documentación técnica básica, como dimensiones exactas, peso, simetría o patrón de distribución de marcas. Sería muy valioso para todos contar con estos datos confirmados, tanto para facilitar análisis independientes como para evitar especulaciones innecesarias. Una simple ficha técnica ayudaría a esclarecer muchas cosas. Sería solo una descripción visual inicial del objeto en estudio. Una propuesta concreta, simple pero muy necesaria: elaborar y compartir una ficha técnica básica de la esfera de Buga. No se trata aún de un informe científico completo, sino de algo mucho más elemental: Una descripción visual inicial del objeto en estudio. Una acción concreta que podría marcar una gran diferencia en este proceso sería la creación y publicación de una ficha técnica visual básica de la esfera de Buga. No hablamos aún de un informe científico exhaustivo, sino de una descripción inicial, clara y compartida del objeto, útil tanto para observadores como para analistas. 🧾 Contenido mínimo sugerido: Dimensiones (diámetro, proporciones visuales) Peso estimado Material observable (tipo de metal, color, brillo, textura) Número de elementos o marcas distribuidas en el ecuador Símbolos o grabados ornamentales presentes Fotografías desde distintos ángulos con referencia de escala Y si es posible: Un archivo 3D escaneado o reconstruido, en formato abierto (por ejemplo .OBJ, .STL o .GLB), para permitir la observación detallada, rotación virtual y comparación con modelos teóricos. Esto facilitaría el análisis por parte de modeladores, ingenieros, artistas e investigadores en todo el mundo. Una ficha como esta ayudaría a consolidar una base común de datos y a evitar interpretaciones erróneas desde el inicio. Además, permitiría diseñar simulaciones o tests sin necesidad de acceso físico al objeto. 🧠 ¿Tú qué opinas? ¿Deberíamos impulsar esta propuesta de forma colectiva? ¿Alguien ha detectado un modelo 3D público disponible? ¿Crees que podríamos construir un modelo colaborativo basado en imágenes conocidas?
  5. Han pasado ya un par de meses desde la recuperación de la llamada “esfera de Buga”, un objeto que continúa generando interés, preguntas y expectativas. Sin embargo, hasta la fecha, no se ha hecho público ningún informe técnico descriptivo o análisis integral del objeto que permita comprender mejor su naturaleza y origen. Sabemos que se han realizado estudios, entre ellos algunos en la Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM), cuyos resultados han sido entregados a quien los solicitó. Esperamos que estos informes puedan ponerse a disposición en el corto plazo, de manera que toda la comunidad interesada —científica, técnica y ciudadana— tenga acceso a información verificada que sirva de base para nuevas ideas, interpretaciones o propuestas metodológicas. En este contexto, parece necesario comenzar a pensar en la organización de una investigación estructurada, con criterios de transparencia, colaboración y distribución clara de responsabilidades. ¿Quién decide qué pruebas se realizan? ¿Con qué criterios? ¿Quién tiene acceso al objeto? ¿Cómo se comunican los resultados? Estas preguntas no buscan generar controversia, sino precisamente evitar malentendidos y favorecer la legitimidad del proceso. Casos como este, que captan la atención pública y científica, requieren liderazgos abiertos y éticos. Por ello, quizás sea oportuno considerar el rol de instituciones académicas como garantes de ese equilibrio. Separar funciones de comunicación, análisis técnico y toma de decisiones puede ayudar a preservar la credibilidad del proceso y evitar confusiones innecesarias. Cabe también valorar el gesto de haber cedido la esfera sin condición, con un espíritu de apertura hacia la investigación. Esa intención merece ser correspondida con una gestión que refleje ese mismo espíritu: rigurosa, compartida y responsable. Como ocurre en otros contextos, a veces el entusiasmo inicial necesita complementarse con estructuras sólidas que lo sostengan. Parafraseando una conocida escena cinematográfica, quizá este sea el momento de reconocer que “necesitamos una embarcación más grande”. No por dramatismo, sino porque el reto que tenemos frente a nosotros amerita una ciencia más amplia, más generosa y mejor organizada.
  6. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  7. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  8. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  9. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  10. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  11. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  12. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  13. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  14. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  15. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  16. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  17. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  18. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  19. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  20. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol
  21. Julio Moraga posted a gallery image in Marisol

Configure browser push notifications

Chrome (Android)
  1. Tap the lock icon next to the address bar.
  2. Tap Permissions → Notifications.
  3. Adjust your preference.
Chrome (Desktop)
  1. Click the padlock icon in the address bar.
  2. Select Site settings.
  3. Find Notifications and adjust your preference.