Biologiska förklaringsmodeller

Biologiska förklaringsmodeller

Genetik
Arvet spelar en central roll i sjukdomars uppkomst. Vissa sjukdomar orsakas direkt av en förändring i en gen, till exempel cystisk fibros eller blödarsjuka, där en specifik mutation leder till att en livsviktig funktion i kroppen inte fungerar som den ska. Andra sjukdomar är mer komplexa och beror på samspelet mellan flera gener och miljöfaktorer. Typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och många cancerformer är exempel där ärftlig predisposition ökar risken, men där livsstil och omgivning också har stor betydelse. Enligt Socialstyrelsen bär 5–10 % av alla cancerpatienter på starkt ärftliga varianter, som BRCA1- och BRCA2-mutationer, men de flesta cancerfall utvecklas genom en kombination av arv och miljö.

Kroppens funktioner
Hur kroppen fungerar i balans avgör ofta om vi håller oss friska eller insjuknar. Immunförsvaret är ett exempel: det skyddar normalt mot infektioner, men om det försvagas av sjukdom, läkemedel eller hög ålder blir vi mer mottagliga. Även cirkulationen är avgörande – syre och näring måste nå alla kroppens celler, annars uppstår skador. Stressystemet, som reglerar hormoner som kortisol och adrenalin, är ett annat exempel. Kortvarig stress kan vara skyddande, men långvarig stress kan leda till högt blodtryck, försvagat immunförsvar och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Cellförändringar och åldrande
Alla kroppens celler delar sig för att ersätta gamla och skadade celler. Varje celldelning innebär en risk för små fel i DNA. Kroppen har effektiva reparationssystem, men dessa blir mindre tillförlitliga med åren. Samtidigt förkortas telomererna – kromosomernas ändar – vid varje celldelning. När telomererna blir för korta slutar cellen att fungera normalt, vilket är en del av åldrandet. Detta är en förklaring till varför cancer och andra degenerativa sjukdomar ökar med stigande ålder. Miljöfaktorer som rökning, UV-strålning och vissa kemikalier kan påskynda processen genom att orsaka fler mutationer än kroppen hinner reparera.

Hormonbalans
Hormoner fungerar som kemiska budbärare i kroppen och styr bland annat ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion och stressreaktioner. När hormonbalansen rubbas kan sjukdom uppstå. Brist på insulin ger typ 1-diabetes, medan nedsatt känslighet för insulin bidrar till typ 2-diabetes. Sköldkörteln kan producera för mycket eller för lite hormon, vilket påverkar hela kroppens ämnesomsättning. Hos kvinnor innebär klimakteriet sjunkande östrogennivåer som i sin tur ökar risken för urinvägsinfektioner och benskörhet. Hormonella faktorer spelar också roll vid vissa cancerformer, till exempel bröstcancer och prostatacancer.

Medfödda sjukdomar
Vissa sjukdomar finns redan från födseln. Det kan handla om kromosomavvikelser, som Downs syndrom, eller medfödda hjärtfel som påverkar cirkulationen. Enligt Folkhälsomyndigheten föds cirka 2–3 % av alla barn med en allvarlig medfödd sjukdom eller missbildning. Orsakerna kan vara genetiska, men också miljömässiga – till exempel påverkan av alkohol, droger eller vissa infektioner under graviditeten. Tidig diagnostik och stödinsatser är avgörande för livskvalitet och utveckling.

Sammanfattning
Biologiska förklaringsmodeller betonar kroppens egna mekanismer som grund för sjukdom: arv, genetik, cellförändringar, hormoner och medfödda avvikelser. Dessa faktorer är sällan helt isolerade, utan samverkar ofta med miljö och livsstil. Att förstå biologiska orsaker är därför en viktig del i att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomar – men det är bara en del av helheten.