Miljö- och livsstilsfaktorer

Miljö- och livsstilsfaktorer

Kost
Vad vi äter påverkar i hög grad vår hälsa. En kost rik på frukt, grönsaker, fullkorn och fisk är kopplad till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och vissa cancerformer. Samtidigt är hög konsumtion av processad mat, socker, salt och rött kött förknippad med ökad sjukdomsrisk. Enligt Folkhälsomyndigheten är ohälsosamma matvanor en av de största riskfaktorerna för förtida död globalt. Övervikt och fetma har ökat kraftigt i Sverige de senaste decennierna och är i dag ett av de största folkhälsoproblemen.

Fysisk aktivitet
Regelbunden motion stärker hjärta, muskler och skelett, förbättrar konditionen och minskar risken för en rad sjukdomar. WHO rekommenderar minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka för vuxna. Trots det når en stor del av befolkningen inte upp till rekommendationen. Fysisk inaktivitet bidrar till ökad risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och depression.

Sömn
Sömnen är avgörande för återhämtning, minnesfunktion och immunsystem. Brist på sömn kan leda till nedsatt koncentration, ökad infektionskänslighet och risk för olyckor. Långvarig sömnbrist är kopplad till psykisk ohälsa och tillstånd som högt blodtryck och diabetes. Forskning visar att vuxna generellt behöver 7–9 timmars sömn per natt för optimal hälsa.

Alkohol
Hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för bland annat leversjukdom, cancer, hjärt-kärlsjukdom och psykisk ohälsa. I Sverige beräknas cirka 4 % av befolkningen ha riskbruk av alkohol. Även måttligt drickande ökar risken för vissa cancerformer. Alkohol påverkar också olyckor, våld och sociala problem.

Tobak
Tobaksrökning är en av de största enskilda riskfaktorerna för sjukdom och död. Den orsakar cancer, KOL, hjärt-kärlsjukdomar och många andra tillstånd. I Sverige röker idag omkring 6 % av den vuxna befolkningen dagligen (Folkhälsomyndigheten 2023), men historiskt har andelen varit mycket högre. Även snus och e-cigaretter med nikotin innebär hälsorisker, bland annat för hjärta och blodtryck.

Arbetsmiljö
Miljön där vi arbetar påverkar också hälsan. Fysiska risker kan vara tunga lyft, buller eller kemikalier, medan psykosociala risker handlar om stress, höga krav och bristande kontroll. Arbetsmiljöverket rapporterar att arbetsrelaterad ohälsa ökar i Sverige, framför allt på grund av stress och psykisk belastning.

Boendemiljö
Boendemiljön kan ha stor betydelse för hälsan. Trångboddhet, fukt och mögel ökar risken för infektioner och allergier. Tillgång till grönområden och säkra bostadsområden bidrar däremot till ökad fysisk aktivitet, trygghet och psykiskt välbefinnande. Socioekonomiska skillnader gör att vissa grupper löper större risk för ohälsa på grund av sämre boendeförhållanden.

Sammanfattning
Miljö- och livsstilsfaktorer är centrala förklaringar till varför sjukdomar uppstår. De påverkar både direkt – genom effekter på kroppens organ och funktioner – och indirekt genom samspelet med genetiska och sociala faktorer. För vård- och omsorgspersonal är det viktigt att förstå dessa samband för att kunna stödja patienter i förebyggande arbete och hälsofrämjande insatser.