Biståndsbedömning i socialtjänsten

📄 Biståndsbedömning i socialtjänsten

Biståndsbedömning är den process inom socialtjänsten där en persons behov av stöd och hjälp utreds och beslut fattas om insatser. Syftet är att den enskilde ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett värdigt liv och känna trygghet i sin tillvaro.

Grunden finns i Socialtjänstlagen (SoL), som anger att alla människor har rätt till bistånd om de inte själva kan tillgodose sina behov. Lagen bygger på principen om skälig levnadsnivå. För personer som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) gäller särskilda rättigheter och insatser, till exempel personlig assistans eller daglig verksamhet.

Biståndsbedömningen görs av en biståndshandläggare, som har i uppgift att utreda situationen. Handläggaren samlar information genom samtal med den enskilde, observationer, kontakter med anhöriga och ibland även med vårdpersonal. Bedömningen ska alltid utgå från individens perspektiv, förutsättningar och önskemål.

Exempel på insatser som kan beviljas är hemtjänst, trygghetslarm, särskilt boende eller avlösning för anhöriga. Insatserna anpassas efter behovets art och omfattning. Det kan handla om praktisk hjälp i hemmet, stöd för att bryta isolering eller omvårdnad vid sjukdom.

En central del i biståndsbedömningen är självbestämmande och delaktighet. Den enskilde ska så långt som möjligt vara med och påverka beslut och utformning av insatserna. Handläggaren ska därför inte bara bedöma vad som är nödvändigt, utan också lyssna in den enskildes önskemål.

Bedömningen resulterar i ett beslut, som dokumenteras och kan överklagas till förvaltningsdomstol om den enskilde inte är nöjd. Detta är en rättssäkerhetsgaranti och innebär att socialtjänstens beslut kan prövas juridiskt.

För vård- och omsorgspersonal är det viktigt att förstå bakgrunden till biståndsbesluten. Personalens uppgift är att genomföra de insatser som beviljats, men också att observera och rapportera förändringar i behov så att handläggaren kan ompröva beslutet.

Biståndsbedömning är alltså en balans mellan lagens krav, den enskildes behov och kommunens resurser. När processen fungerar väl bidrar den till en vård och omsorg som stärker individens livskvalitet och delaktighet.