Avvikelsehantering som del av kvalitetsutveckling

Avvikelsehantering som del av kvalitetsutveckling

Avvikelsehantering är en central del i det systematiska kvalitetsarbetet inom vård och omsorg. Varje rapporterad avvikelse ger möjlighet att analysera vad som gått fel, identifiera bakomliggande orsaker och vidta åtgärder som förbättrar både rutiner och arbetsmiljö. På så sätt bidrar avvikelsehantering till att skapa en lärande organisation där misstag leder till utveckling.

Enligt SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska alla vårdgivare ha rutiner för att hantera avvikelser, och resultaten ska användas i det långsiktiga kvalitetsarbetet. När avvikelsehantering integreras i verksamhetens planering blir det inte en isolerad aktivitet, utan en naturlig del av organisationens utveckling.

Exempel på kvalitetsutveckling kan vara att en analys av återkommande fallolyckor leder till nya rutiner för riskbedömning, bättre belysning i boendemiljöer eller inköp av hjälpmedel. På samma sätt kan upprepade läkemedelsavvikelser resultera i förbättrade delegeringsrutiner, dubbelkontroller eller digitala påminnelsesystem.

Statistik från Socialstyrelsen (2022) visar att verksamheter som har ett aktivt system för avvikelsehantering också rapporterar högre grad av förbättringsåtgärder och färre återkommande vårdskador. Detta visar att avvikelsehantering inte bara är en reaktiv process, utan en investering i långsiktig kvalitet.

För att avvikelsehantering ska bli ett effektivt verktyg krävs återkoppling till personalen. När vårdpersonal får veta vilka åtgärder som vidtas och ser resultatet i vardagen ökar motivationen att rapportera. På så vis skapas en positiv spiral där varje rapport bidrar till förbättrad säkerhet, arbetsmiljö och vårdkvalitet.

Sammanfattningsvis är avvikelsehantering en motor i kvalitetsutvecklingen. Genom att ta tillvara erfarenheter och omsätta dem i konkreta förbättringar kan vården bli både säkrare och mer tillitsfull för patienter, brukare och personal.