Illamående och kräkning

Illamående och kräkning

Syfte och betydelse
Illamående och kräkningar är symtom som kan uppstå vid många olika sjukdomstillstånd, från mag–tarminfektioner och läkemedelsbiverkningar till psykisk stress och allvarliga sjukdomar. Att observera och dokumentera dessa symtom är viktigt för att förstå orsaken, bedöma vätskebalans och följa behandlingens effekt. Kräkningar kan också leda till komplikationer såsom vätskeförlust, elektrolytrubbningar och aspirationsrisk.

Observationer och dokumentation
Vid observation av illamående och kräkningar noteras:

• Frekvens – hur ofta patienten kräks.

• Mängd – liten, måttlig eller stor.

• Utseende – färg och konsistens, till exempel gult (galla), blodtillblandat eller kaffefärgat (kan tyda på magsår eller blödning).

• Samtidiga symtom – buksmärta, diarré, yrsel, huvudvärk eller feber.

• Påverkan – om patienten kan behålla vätska eller mat.

All information dokumenteras noggrant, gärna i samband med vätskebalanslistor. Det är särskilt viktigt att notera förändringar över tid, eftersom detta kan ge vägledning i fortsatt vård.

Tillvägagångssätt
Observationerna görs dels genom patientens egna upplevelser, dels genom vårdpersonalens iakttagelser. Kräkningar kan samlas upp i uppsamlingskärl för att kunna bedöma mängd och utseende. Patientens upplevelse av illamående bör också skattas, till exempel på en skala från 0 (inget illamående) till 10 (värsta tänkbara illamående).

Vårdpersonal bör samtidigt observera tecken på uttorkning, som torra slemhinnor, låg urinmängd eller nedsatt hudturgor. Vid kraftiga eller långvariga kräkningar ska ansvarig sjuksköterska eller läkare informeras omgående.