Urinkontroll

Urinkontroll

Syfte och betydelse
Urinkontroll är en central observation för att bedöma kroppens vätskebalans och njurfunktion. För liten urinmängd kan tyda på vätskebrist, njurpåverkan eller hjärtsvikt, medan ovanligt stora mängder kan indikera diabetes, hormonrubbningar eller andra sjukdomstillstånd. Urinmätning används också för att följa effekten av vätskebehandling och läkemedel, exempelvis vätskedrivande preparat.

Observationer och dokumentation
Vid urinkontroll noteras både objektiva fynd och vårdtagarens upplevelser:

• Mängd: Normal urinproduktion hos vuxna är cirka 1–2 liter per dygn. Mindre än 400 ml/dygn kallas oliguri, och mindre än 100 ml/dygn anuri. Mer än 3 liter/dygn kallas polyuri.

• Frekvens: Hur ofta urinering sker kan ge information om infektioner, njurpåverkan eller andra tillstånd.

• Tidpunkt: Viktigt vid dygnsmätning eller vid uppföljning av behandling.

• Samtidiga symtom: Exempel är sveda, trängningar eller smärta vid miktion.

• Färg och utseende: Mörk urin kan tyda på vätskebrist, grumlig urin på infektion och blod i urinen på skada eller sjukdom.

• Lukt: Sötaktig lukt kan tyda på diabetes, medan stark lukt ofta ses vid infektion.

All dokumentation görs i journal eller vätskebalanslista. Vid särskilda utredningar kan all vätska som intas och all urin som lämnas mätas och noteras under 24 timmar.

Tillvägagångssätt
Urinmängden mäts genom att vårdtagaren kissar i ett uppsamlingskärl med måttangivelse. På sjukhus används ibland urinflaskor eller mätkärl kopplade till kateterpåse. Resultaten ska noteras direkt för att undvika fel. Vid dygnsmätning samlas all urin under 24 timmar i en behållare som sedan skickas till laboratoriet för analys. Det är viktigt att vårdtagaren informeras om vikten av att samla hela mängden och förvara den enligt anvisningar.