Dorothea Orem (1914–2007)

Dorothea Orem (1914–2007)

Dorothea Orem var en amerikansk sjuksköterska som utvecklade sin egenvårdsteori (self-care theory) under 1970-talet. Teorin bygger på övertygelsen att varje människa har ett eget ansvar för sin hälsa och behöver uppmuntras att vara så självständig som möjligt. När sjukdom, skada eller funktionsnedsättning gör detta svårt, blir vårdpersonalens uppgift att stötta, komplettera eller helt ta över vissa funktioner.

Orem beskrev tre olika nivåer av omvårdnad:

1. Stödjande/rådgivande – vårdpersonal ger råd, information eller vägledning, till exempel till en person med diabetes som behöver ändra sina levnadsvanor.

2. Partiellt kompenserande – vårdpersonal hjälper till med vissa moment som vårdtagaren inte själv klarar, till exempel att knäppa knappar eller klä sig.

3. Totalt kompenserande – vårdpersonal utför alla moment när vårdtagaren inte har någon egen förmåga, exempelvis vid svår sjukdom eller medvetslöshet.

Teorin är uppbyggd kring idén om att identifiera egenvårdsbehov och egenvårdsbrister. När en individ inte klarar sina behov själv ska vården planeras så att insatserna kompenserar för bristen. Målet är dock alltid att stärka individen och uppmuntra till att ta tillbaka så mycket självständighet som möjligt.

I praktiken innebär Orems teori att vårdpersonal behöver analysera både resurser och hinder hos vårdtagaren. Det kan handla om fysiska förmågor, men också om kunskap, motivation och psykologiska faktorer. Genom att anpassa stödet på rätt nivå kan vården bidra till både trygghet och utveckling.

Orems egenvårdsteori är fortfarande aktuell eftersom den tydligt visar balansen mellan professionell vård och individens eget ansvar. Den hjälper vårdpersonal att undvika onödig passivisering och istället skapa en vård som stärker individens resurser.