Åderförkalkning (ateroskleros)

Åderförkalkning (ateroskleros)

Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller
Ateroskleros, eller åderförkalkning, är en kronisk sjukdom i blodkärlen som leder till förträngningar och stelhet i artärerna. Processen börjar med att fett, kolesterol och kalk successivt lagras in i kärlväggen och bildar så kallade plack. Dessa kan förhårdas och leda till att kärlen blir mindre elastiska och får ett trängre lumen. Om ett plack brister kan en blodpropp bildas, vilket kan orsaka akuta tillstånd som hjärtinfarkt eller stroke.
Riskfaktorerna är väl kända: högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, rökning, övervikt, stress och fysisk inaktivitet. Även ålder och ärftlighet spelar en betydande roll. Förklaringsmodellen bygger på att skador i kärlväggen uppstår av riskfaktorerna, vilket gör att blodfetter lättare fastnar och inflammation utvecklas. Detta blir en ond cirkel där kärlväggen gradvis förtjockas och förlorar sin normala funktion.

Symtom att observera och rapportera
Ateroskleros utvecklas långsamt och är ofta symtomlös under många år. När symtom visar sig beror de på vilket organ som får för lite blod. Vanliga exempel är kärlkramp i hjärtat, försämrad gångförmåga på grund av smärta i benen (fönstertittarsjuka) eller yrsel och talsvårigheter vid otillräcklig blodtillförsel till hjärnan. Försämrad sårläkning, kalla fötter eller sår på benen kan vara tecken på arteriella cirkulationsstörningar. Vid akuta tillstånd som hjärtinfarkt eller stroke uppträder symtom plötsligt och kräver omedelbar vård.

Undersökningsmetoder, diagnos och behandling
Diagnosen kan ställas genom olika metoder beroende på vilket organ som drabbats. Blodprover används för att mäta blodfetter och blodsocker. Bilddiagnostik som ultraljud, angiografi eller datortomografi kan visa förträngningar i kärlen. Ankel–armindex används för att upptäcka cirkulationsrubbningar i benen.
Behandlingen är både förebyggande och symtomlindrande. Livsstilsförändringar är grunden: rökstopp, fysisk aktivitet, kostförändringar och viktkontroll. Läkemedel används för att sänka blodtryck, reglera blodsocker och minska blodfetterna, exempelvis statiner. Blodförtunnande läkemedel ges ofta för att minska risken för blodpropp. Vid mer uttalade besvär kan kirurgiska åtgärder bli nödvändiga, som ballongvidgning (PCI), stent eller bypassoperation.

Omvårdnad
Omvårdnaden inriktas på att stödja vårdtagaren i att förstå sjukdomen och genomföra de förändringar som krävs för att minska risken för komplikationer. Det kan handla om att motivera till rökstopp, främja goda matvanor och uppmuntra till regelbunden motion. Vårdpersonalen har en viktig roll i att observera och rapportera symtom som kan tyda på försämring, till exempel bröstsmärta, gångsvårigheter eller svårläkta sår. Blodtryckskontroller och provtagningar är viktiga delar av det förebyggande arbetet.
Att arbeta personcentrerat innebär att anpassa råd och stöd till individens livssituation. Psykosocialt stöd är ofta nödvändigt, eftersom en kronisk sjukdom som ateroskleros kan väcka oro och påverka livskvaliteten. Vårdtagaren kan även behöva hjälp med att förstå läkemedelsbehandlingens syfte och följa ordinationerna. Omvårdnad omfattar också att förebygga komplikationer, exempelvis genom att ge råd om fotvård vid nedsatt cirkulation i benen.