Blodpropp (trombos och emboli)

Blodpropp (trombos och emboli)

Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller
En blodpropp uppstår när blodet koagulerar och bildar en klump som blockerar ett blodkärl. Om proppen bildas på plats i kärlet kallas det trombos, och om den lossnar och följer med blodströmmen till en annan del av kroppen kallas det emboli. Venös trombos är vanligast i benen (djup ventrombos, DVT), medan arteriell trombos kan leda till allvarliga tillstånd som hjärtinfarkt eller stroke. Riskfaktorer är långvarig stillasittande eller sängläge, övervikt, rökning, graviditet, vissa läkemedel (till exempel p-piller), höga blodfetter, högt blodtryck och ärftlighet för koagulationsrubbningar. Förklaringsmodellen bygger på Virchows triad: förändringar i blodets sammansättning, kärlväggens skada och nedsatt blodflöde bidrar alla till proppbildning.

Symtom att observera och rapportera
Symtomen varierar beroende på var proppen sitter. Vid DVT i benen ses ofta ensidig svullnad, värmeökning, rodnad och smärta. Vid lungemboli, när en propp fastnat i lungans kärl, är symtomen akut andnöd, bröstsmärta, hosta och ibland blodiga upphostningar. Pulsen är ofta snabb och patienten kan bli kallsvettig eller medvetandepåverkad. Arteriella proppar i armar eller ben kan ge plötslig smärta, blekhet, köldkänsla och bortfall av puls. Alla dessa symtom kräver omedelbar bedömning och åtgärd.

Undersökningsmetoder, diagnos och behandling
Vid misstänkt DVT används ultraljud för att påvisa proppen. Blodprov, särskilt D-dimer, kan ge stöd för diagnosen. Vid lungemboli används datortomografi av lungorna (CT-angio). Arteriella proppar diagnostiseras med ultraljud eller angiografi.
Behandlingen syftar till att förhindra att proppen växer eller lossnar och orsakar emboli. Antikoagulantia, så kallade blodförtunnande läkemedel, används ofta långvarigt (till exempel warfarin eller NOAK-preparat). Vid akuta fall kan propplösande behandling (trombolys) ges. I vissa situationer görs kirurgiskt ingrepp eller kateterledd trombektomi för att avlägsna proppen. Vid återkommande proppar kan ett filter placeras i vena cava för att hindra proppar från att nå lungorna.

Omvårdnad
Omvårdnaden handlar om att observera och dokumentera symtom på proppbildning, såsom ensidig bensvullnad eller plötslig andnöd. Patienten behöver stöd i att följa ordinerad behandling och regelbundet gå på blodprovskontroller om warfarin används. Information om livsstilsförändringar är viktig – till exempel att undvika långvarigt stillasittande, dricka tillräckligt med vätska och använda stödstrumpor vid behov. Psykosocialt stöd är ofta nödvändigt eftersom oro för nya proppar kan påverka vardagen. Vid lungemboli är trygghet och tät observation av vitalparametrar avgörande, och vårdtagaren måste informeras om att alltid söka akut vård vid nytillkomna symtom.