Högt blodtryck (hypertoni)

Högt blodtryck (hypertoni)

Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller
Hypertoni innebär ett förhöjt blodtryck i kärlen och är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Diagnosen ställs vid ett blodtryck som upprepade gånger ligger över 140/90 mmHg. Orsaken kan vara primär (essentiell hypertoni) utan tydlig bakomliggande sjukdom, vilket står för majoriteten av fallen, eller sekundär där hypertonin beror på exempelvis njursjukdom, hormonrubbning eller läkemedelsbiverkan. Riskfaktorer är övervikt, stillasittande livsstil, stress, rökning, hög alkoholkonsumtion, salt- och fettrik kost samt ärftlighet. Förklaringsmodellen bygger på att ett konstant förhöjt tryck skadar blodkärlens väggar och ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och njursvikt.

Symtom att observera och rapportera
Många lever länge med högt blodtryck utan symtom, varför det kallas ”den tysta sjukdomen”. När symtom uppträder kan de vara huvudvärk, yrsel, trötthet, synstörningar eller andfåddhet. Viktigt att observera är plötsliga symtom som kan tyda på komplikationer, exempelvis bröstsmärta eller neurologiska bortfall.

Undersökningsmetoder, diagnos och behandling
Diagnos ställs genom upprepade blodtrycksmätningar i vila. Hemblodtrycksmätning eller 24-timmars blodtrycksmätning kan användas för att få en mer tillförlitlig bild. Utredning innefattar ofta blodprover, urinprov och EKG för att utesluta sekundära orsaker eller följdsjukdomar. Behandling inleds ofta med livsstilsförändringar: ökad fysisk aktivitet, minskat saltintag, hälsosam kost, viktnedgång och rökstopp. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga ges blodtryckssänkande läkemedel som ACE-hämmare, diuretika, betablockerare eller kalciumflödeshämmare.

Omvårdnad
Omvårdnaden syftar till att stödja vårdtagaren i att förstå sin diagnos och genomföra livsstilsförändringar. Viktigt är att motivera till regelbundna blodtryckskontroller och följsamhet till läkemedelsbehandling. Observation av biverkningar, exempelvis yrsel eller elektrolytrubbningar, är centralt. Att uppmuntra till fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor är en del av det hälsofrämjande arbetet. Psykosocialt stöd kan behövas då oro för komplikationer är vanligt.