Astma

Astma

Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller
Astma är en kronisk inflammation i luftvägarna som gör dem extra känsliga för olika retningar. När luftvägarna utsätts för faktorer som allergener, infektioner, kall luft, fysisk ansträngning eller tobaksrök kan en astmatisk reaktion utlösas. Detta leder till att slemhinnan svullnar, den glatta muskulaturen drar ihop sig och slemproduktionen ökar, vilket sammantaget ger trånga luftvägar och försämrat luftflöde.

Astma delas in i två huvudtyper: allergisk astma och icke-allergisk astma. Allergisk astma debuterar ofta i barndomen och utlöses av allergener som pollen, pälsdjur eller kvalster. Här spelar immunförsvaret en central roll. När kroppen först kommer i kontakt med ett allergen bildas specifika IgE-antikroppar. Dessa fäster vid mastceller i luftvägarna och gör individen sensibiliserad. Vid nästa kontakt med allergenet frisätts inflammatoriska ämnen som histamin och leukotriener, vilket orsakar svullnad, bronksammandragning och ökad slemproduktion.

Icke-allergisk astma debuterar oftare i vuxen ålder och kan utlösas av infektioner, kyla, rök, starka dofter eller fysisk ansträngning. Denna form är inte kopplad till IgE-antikroppar utan beror på en överkänslighet i luftvägarna där olika retningar triggar samma inflammatoriska process. Ärftlighet ökar risken för båda typerna av astma, men även miljöfaktorer har stor betydelse.

Symtom att observera och rapportera
Astma kännetecknas av återkommande andnöd, pipande andning, hosta och tryck över bröstet. Symtomen kan vara särskilt uttalade nattetid eller vid fysisk ansträngning. Vid akuta astmaanfall blir andningen tung, ytlig och ansträngd, ofta med ångest och oro som följd. Viktigt att observera är frekvensen och svårighetsgraden av besvären, samt om inhalationsläkemedel ger effekt eller inte.

Undersökningsmetoder, diagnos och behandling
Diagnosen baseras på sjukdomshistoria, klinisk undersökning och lungfunktionsmätningar. Spirometri är den vanligaste metoden för att mäta luftflöde och lungkapacitet. PEF-mätning (peak expiratory flow) används ofta för att följa sjukdomens förlopp i hemmet. Allergiutredning kan göras vid misstänkt allergisk astma.
Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen och underlätta andningen. Vanliga läkemedel är inhalationskortison som minskar inflammationen och luftrörsvidgande medel (beta-2-stimulerare) som snabbt lindrar symtomen. Vid svårare astma kan kombinationsbehandlingar eller biologiska läkemedel bli aktuella. Det är också viktigt att undvika utlösande faktorer och behandla allergier när de finns.

Omvårdnad
Omvårdnaden innebär att stödja patienten i att förstå och hantera sin sjukdom. Observation av andningsfrekvens, syremättnad och symtomens utveckling är centralt. Patienten behöver kunskap om hur inhalatorer används korrekt, eftersom felaktig teknik är en vanlig orsak till försämrad behandlingseffekt. Personalen kan behöva ge instruktioner och uppföljning av inhalationstekniken. Vid akuta anfall är det viktigt att ge trygghet, hjälpa till med ordinerade läkemedel och övervaka patientens tillstånd. På längre sikt är det viktigt att uppmuntra till fysisk aktivitet, ge råd om allergisanering i hemmet och stödja rökstopp. Ett personcentrerat arbetssätt stärker följsamheten till behandlingen och minskar risken för akuta försämringar.