Lungcancer

Lungcancer

Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller
Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och den som orsakar flest cancerrelaterade dödsfall. Den uppstår när celler i lungorna börjar dela sig okontrollerat och bilda tumörer. Den största riskfaktorn är rökning, som står för omkring 80–90 % av alla fall. Även passiv rökning, radonexponering, asbest, luftföroreningar och ärftliga faktorer kan bidra. Förklaringsmodellen bygger på att tobaksrök och andra carcinogener skadar cellernas arvsmassa, vilket leder till mutationer och cancerutveckling. Lungcancer delas in i småcellig och icke-småcellig cancer, där den sistnämnda är vanligast.

Symtom att observera och rapportera
Tidiga symtom kan vara vaga och lätt förbises, exempelvis långvarig hosta, trötthet eller återkommande luftvägsinfektioner. Vanligare symtom vid mer avancerad sjukdom är blodiga upphostningar, ihållande hosta, bröstsmärta, pipande andning, oförklarlig viktnedgång, aptitlöshet och andfåddhet. Vid spridning (metastaser) kan symtom från andra organ uppträda, som skelettsmärtor, huvudvärk eller neurologiska bortfall. Viktigt att observera är nytillkommen eller förvärrad hosta, blod i slemmet eller oförklarlig viktnedgång.

Undersökningsmetoder, diagnos och behandling
Diagnosen ställs genom röntgen av lungorna, ofta följt av datortomografi (CT) för att kartlägga förändringar. Bronkoskopi används för att ta vävnadsprover (biopsi), och ibland görs finnålsbiopsi genom bröstkorgen. PET-CT kan användas för att bedöma spridning.
Behandlingen beror på cancerstadium, tumörtyp och patientens allmäntillstånd. Kirurgi är möjlig vid lokaliserad sjukdom, men många patienter diagnostiseras först i ett mer avancerat stadium. Strålbehandling och cytostatika används ofta, ibland i kombination. På senare år har även målriktade behandlingar och immunterapi utvecklats. Symtomlindring med smärtstillande, slemlösande läkemedel och syrgas är viktiga delar av vården.

Omvårdnad
Omvårdnaden vid lungcancer omfattar både medicinska och psykosociala aspekter. Vårdpersonalen behöver observera och dokumentera andningspåverkan, hosta, smärta, viktförändringar och trötthet. Nutrition är viktigt eftersom många patienter drabbas av viktnedgång. Andningshjälpmedel, fysioterapi och energibesparande tekniker kan underlätta vardagen. Psykosocialt stöd till både patient och anhöriga är centralt, då diagnosen ofta väcker oro och existentiella frågor. Palliativ vård blir ofta aktuell i senare skeden, med fokus på symtomlindring, trygghet och livskvalitet. Att skapa en god relation, ge tydlig information och vara närvarande i svåra samtal är viktiga delar av omvårdnaden.