Gallsten och gallblåseinflammation

Gallsten och gallblåseinflammation

Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller
Gallsten bildas när balansen mellan gallsalter, kolesterol och bilirubin i gallan rubbas, vilket gör att små kristaller klumpar ihop sig och bildar stenar. Risken ökar vid övervikt, högt kolesterol, kvinnligt kön, hög ålder och graviditet. Många med gallsten är symtomfria, men om en sten fastnar i gallblåsehalsen eller gallgångarna uppstår gallstensanfall. Upprepade anfall kan leda till gallblåseinflammation (cholecystit), där gallblåsans vägg blir inflammerad. Sällsynt men allvarligt är stopp i den gemensamma gallgången, vilket kan orsaka gulsot och bukspottkörtelinflammation.

Symtom att observera och rapportera
Ett typiskt gallstensanfall ger plötslig och kraftig smärta i övre högra delen av magen eller under revbensbågen, ofta med utstrålning mot ryggen eller höger skuldra. Smärtan kan pågå från några minuter till flera timmar. Illamående och kräkningar är vanliga. Vid gallblåseinflammation blir smärtan mer ihållande och feber tillkommer. Patienten kan också uppleva frossa, aptitlöshet och ibland gulfärgning av hud och ögonvitor. Som undersköterska är det viktigt att dokumentera smärtans intensitet, duration, lokalisation samt kroppstemperatur och rapportera förändringar snabbt, särskilt vid misstanke om komplikationer.

Undersökningsmetoder, diagnos och behandling
Diagnosen baseras på sjukdomsberättelse och klinisk undersökning. Blodprover kan visa tecken på inflammation (förhöjt CRP, vita blodkroppar) och vid gallgångspåverkan kan leverprover vara avvikande. Ultraljud är förstahandsmetod för att påvisa stenar i gallblåsan. Vid misstanke om gallgångsstenar används ibland magnetkameraundersökning (MRCP) eller ERCP, som både kan diagnostisera och behandla genom att avlägsna stenar. Behandlingen vid gallstensanfall kan vara smärtlindring och ibland kramplösande läkemedel. Vid återkommande besvär rekommenderas kirurgiskt avlägsnande av gallblåsan, oftast med titthålsteknik (laparoskopi). Vid gallblåseinflammation ges antibiotika och smärtlindring, och operation kan behövas akut eller planerat.

Omvårdnad
Omvårdnaden syftar till att lindra symtom, förebygga komplikationer och förbereda patienten för eventuell behandling. Under ett gallstensanfall behöver patienten stöd med smärtlindring och en lugn miljö. Observation av vitalparametrar, smärtnivå och allmäntillstånd är centralt. Vid gallblåseinflammation ska undersköterskan vara särskilt uppmärksam på feber, smärtförändringar och tecken på försämring. Patienten kan behöva vara fastande inför undersökningar eller operation, vilket kräver information och stöd. Efter operation är det viktigt att följa postoperativa rutiner, kontrollera sårläkning och uppmuntra till mobilisering. Psykosocialt stöd är betydelsefullt, då upprepade smärtsamma anfall kan ge oro och påverka livskvaliteten.