Magkatarr och dyspepsi

Magkatarr och dyspepsi

Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller
Magkatarr, eller gastrit, innebär en inflammation i magsäckens slemhinna. Dyspepsi är en samlingsbeteckning för symtom från övre delen av mag-tarmkanalen, till exempel smärta i övre delen av magen, illamående eller tidig mättnadskänsla. Vanliga orsaker till magkatarr är infektion med bakterien Helicobacter pylori, långvarig användning av läkemedel som NSAID eller acetylsalicylsyra, samt hög alkoholkonsumtion. Stress och oregelbundna matvanor kan bidra till symtomen men är sällan den egentliga orsaken. Dyspepsi kan vara funktionell, det vill säga utan tydlig medicinsk orsak, eller sekundär till andra sjukdomar som magsår, gallbesvär eller reflux.

Symtom att observera och rapportera
Typiska symtom är molande eller brännande smärta i övre delen av magen, uppkördhet, rapningar, illamående och ibland kräkningar. Många upplever besvär efter måltid eller vid stress. Vid gastrit kan symtomen bli värre av kaffe, alkohol eller kryddstark mat. Allvarligare tecken som blodiga kräkningar, svart avföring (melena), ofrivillig viktnedgång eller svår smärta kan tyda på magsår eller annan allvarlig sjukdom och kräver omedelbar bedömning. Undersköterskans roll är att uppmärksamma förändringar i aptit, vikt, magont och eventuella tecken på blödning.

Undersökningsmetoder, diagnos och behandling
För att fastställa diagnosen används anamnes, klinisk undersökning och ibland gastroskopi där slemhinnan i magsäcken inspekteras. Prover kan tas för att upptäcka Helicobacter pylori. Blodprover och avföringsprov kan ge kompletterande information. Behandlingen beror på orsaken. Vid infektion ges ofta en kombination av antibiotika och syradämpande läkemedel (så kallad eradikationsbehandling). Protonpumpshämmare (PPI) används för att minska magsyran och lindra symtomen. Vid läkemedelsorsakad gastrit rekommenderas att man minskar eller avslutar det aktuella läkemedlet om möjligt. Livsstilsråd som regelbundna måltider, minskat alkohol- och kaffedrickande och rökstopp kan också ha effekt.

Omvårdnad
Omvårdnaden syftar till att minska symtom, öka livskvalitet och förebygga komplikationer. Undersköterskan bör observera förändringar i aptit, vikt och allmäntillstånd samt dokumentera och rapportera dessa. Patienter kan behöva stöd i att anpassa sina matvanor, till exempel att äta mindre portioner men oftare, undvika mat som förvärrar symtomen och att inte äta sent på kvällen. Vid illamående kan lugn miljö och små måltider underlätta. Viktigt är också att uppmärksamma psykiskt välbefinnande, då långvariga besvär kan påverka humör och vardagsliv. Vid misstanke om blödning eller kraftigt försämrat allmäntillstånd ska sjuksköterska eller läkare kontaktas omedelbart.