Infektionssjukdomar

Borrelia Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Borrelia orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi som sprids till människa genom fästingbett. När en smittad fästing sitter fast i huden under flera timmar kan bakterien föras över via saliven och sedan spridas i kroppen. Alla som får fästingbett blir inte smittade – risken beror på hur länge fästingen sitter kvar och om den bär på bakterien. Borrelia förekommer i hela Sverige, men risken är störst i södra och mellersta delarna. Symtom att observ

Svampinfektioner Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Svampinfektioner orsakas oftast av jästsvampen Candida albicans eller av dermatofyter som angriper hud, hår och naglar. Candida finns normalt i kroppen, till exempel i munhålan och tarmen, men kan orsaka infektion om balansen rubbas. Riskfaktorer är nedsatt immunförsvar, antibiotikabehandling, diabetes, fuktiga miljöer och graviditet. Dermatofyter sprids via direktkontakt eller gemensamma föremål, som handdukar eller skor. Svampinfektioner

Viral hepatit Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Viral hepatit är en samlingsbeteckning för leverinflammation orsakad av virus. De vanligaste typerna är hepatit A, B och C, men även D och E förekommer. Smittvägarna varierar. Globalt sett är hepatit en av de vanligaste infektionssjukdomarna. I Sverige är hepatit B och C vanligast, ofta hos personer som injicerar droger eller har blivit smittade via oskyddat sex eller blodprodukter. Sjukdomen kan vara akut eller kronisk och riskerar att leda

Herpes simplex Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Herpes simplex orsakas av två närbesläktade virus: HSV-1 och HSV-2. HSV-1 smittar främst via saliv och hudkontakt, vanligtvis i barndomen. Det ger oftast munsår men kan även orsaka genital herpes. Inkubationstid: 2–12 dagar. Viruset finns globalt och majoriteten av världens vuxna befolkning bär på HSV-1. HSV-2 sprids nästan uteslutande via sexuell kontakt och ger framför allt genital herpes. Inkubationstid: 2–12 dagar. Viruset är vanligare

Influensa Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Influensa orsakas av influensavirus A och B, som sprids via droppsmitta och kontakt med infekterade ytor. Viruset förändras ständigt genom mutationer, vilket gör att nya varianter uppstår varje år och att immunitet inte är livslång. Därför återkommer säsongsinfluensa under vinterhalvåret. Globalt kan större förändringar i viruset leda till pandemier, som spanska sjukan (1918) eller svininfluensan (2009). Inkubationstiden är 1–4 dagar. Sjukdomen ä

Körtelfeber Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr-virus (EBV), ett herpesvirus som finns över hela världen. Sjukdomen kallas även mononukleos och sprids framför allt genom saliv, vilket gör att den ibland kallas ”kyssjukan”. Inkubationstiden är 4–6 veckor. De flesta människor smittas någon gång i livet, ofta i barndomen, men det är framför allt tonåringar och unga vuxna som utvecklar de typiska symtomen. Efter genomgången infektion stannar viruset kvar vilan

Stafylokockinfektioner Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Stafylokocker är en grupp bakterier som normalt finns på hud och slemhinnor hos många människor utan att orsaka sjukdom. Den vanligaste arten som ger infektion är Staphylococcus aureus. Infektion uppstår när bakterien får tillträde till kroppen via sår, skadad hud eller medicintekniska ingrepp. Stafylokocker kan orsaka allt från ytliga hudinfektioner till allvarliga tillstånd som blodförgiftning (sepsis), hjärtklaffsinfektion (endoka

HIV och AIDS Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller HIV (humant immunbristvirus) är ett retrovirus som angriper kroppens immunceller, framför allt CD4-lymfocyter. Viruset överförs via blod, oskyddade sexuella kontakter och från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Inkubationstiden varierar: den akuta fasen kommer inom 2–4 veckor efter smitta, medan utveckling till AIDS (acquired immunodeficiency syndrome) kan ta flera år om behandling saknas. Utan behandling leder infektion

Streptokockinfektioner Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Streptokocker är en grupp bakterier som delas in i olika typer, varav de vanligaste sjukdomsorsakande är grupp A-streptokocker (GAS) och grupp B-streptokocker (GBS). GAS orsakar bland annat halsfluss (tonsillit), scharlakansfeber, impetigo och i vissa fall allvarliga infektioner som blodförgiftning, nekrotiserande fasciit och streptokocktoxiskt chocksyndrom. Smittar via droppsmitta och nära kontakt. Inkubationstid: 2–4 dagar. GBS fö

Tuberkulos (TBC) Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Tuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis, som sprids via luften när en smittad person hostar, nyser eller talar. Bakterien angriper oftast lungorna, men kan även sprida sig till andra organ som njurar, skelett och lymfkörtlar. Inkubationstiden är vanligen 4–12 veckor, men sjukdomen kan ligga latent i flera år innan den bryter ut. Endast en mindre andel av dem som smittas utvecklar aktiv sjukdom; övriga bär på bakterien ut

Vattkoppor och bältros Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Både vattkoppor och bältros orsakas av varicella-zoster-virus (VZV), som tillhör herpesvirusfamiljen. Vattkoppor är en mycket smittsam barnsjukdom som sprids via droppsmitta och direktkontakt med blåsor. Inkubationstiden är 10–21 dagar. Efter infektionen blir personen immun mot nya vattkoppor, men viruset stannar kvar vilande i nervcellerna. Bältros uppstår när viruset reaktiveras senare i livet, ofta på grund av nedsatt immunförsva

Vinterkräksjuka (calicivirus) Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus (norovirus) och är en av de vanligaste virala magsjukdomarna i Sverige. Viruset sprids mycket lätt via fekal-oral smitta, alltså genom kontakt med förorenade händer, ytor, livsmedel eller vatten. Smitta kan också ske genom droppar vid kräkningar. Inkubationstiden är kort, oftast 12–48 timmar. Sjukdomen är särskilt vanlig under vinterhalvåret och orsakar återkommande utbrott på förskolor,

VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller Enterokocker är bakterier som normalt finns i tarmfloran och oftast är harmlösa. Vid nedsatt immunförsvar eller efter antibiotikabehandling kan de orsaka infektioner, till exempel urinvägsinfektion, sårinfektion eller blodförgiftning. VRE (vancomycinresistenta enterokocker) är en variant som utvecklat motståndskraft mot antibiotikan vancomycin och ibland även andra preparat. Resistensen sprids mellan bakterier genom