Vattkoppor och bältros

Vattkoppor och bältros

Orsak, uppkomst och förklaringsmodeller
Både vattkoppor och bältros orsakas av varicella-zoster-virus (VZV), som tillhör herpesvirusfamiljen.

• Vattkoppor är en mycket smittsam barnsjukdom som sprids via droppsmitta och direktkontakt med blåsor. Inkubationstiden är 10–21 dagar. Efter infektionen blir personen immun mot nya vattkoppor, men viruset stannar kvar vilande i nervcellerna.

• Bältros uppstår när viruset reaktiveras senare i livet, ofta på grund av nedsatt immunförsvar, stress eller hög ålder. Det leder till en lokal infektion längs en nervbana (dermatom). Bältros kan drabba vem som helst som tidigare haft vattkoppor.

Symtom att observera och rapportera
Vid vattkoppor ses först feber, trötthet och allmän sjukdomskänsla, följt av det typiska utslaget: små röda prickar som utvecklas till blåsor med vätska, ofta spridda över hela kroppen. Blåsorna kliar intensivt och uppträder i omgångar, vilket gör att utslag i olika stadier kan ses samtidigt. Komplikationer kan vara hudinfektioner, lunginflammation eller hjärninflammation, framför allt hos personer med nedsatt immunförsvar.
Vid bältros uppträder smärta, stickningar eller klåda längs en nervbana innan utslagen kommer. Därefter utvecklas blåsor på rodnad hud i ett avgränsat område. Smärtan kan vara intensiv och kvarstå länge efter att utslagen läkt (postherpetisk neuralgi). Bältros kan i sällsynta fall ge komplikationer som ögonpåverkan eller spridning hos immunsupprimerade patienter.

Undersökningsmetoder, diagnos och behandling
Diagnosen ställs oftast kliniskt utifrån det typiska utslaget. Vid osäkerhet kan virus påvisas med PCR från blåssekret. Behandlingen av vattkoppor är främst symtomlindrande: febernedsättande, vätska och klådstillande åtgärder. För personer i riskgrupper kan antivirala läkemedel övervägas. Vid bältros ges ofta antivirala läkemedel som aciklovir eller valaciklovir om behandlingen påbörjas tidigt, vilket kan lindra symtom och minska risken för långvarig nervsmärta. Vaccin finns mot både vattkoppor (till barn) och bältros (till äldre).

Omvårdnad
Omvårdnaden syftar till att lindra symtom, förebygga komplikationer och ge trygghet. Vid vattkoppor är hudvård och klådlindring centralt – patienten kan behöva hjälp med svala kläder, korta naglar och lokalbehandling mot klåda. God vätsketillförsel och vila är viktigt, särskilt för barn. Vid bältros är observation av smärta, utslag och allmäntillstånd avgörande. Patienten kan behöva hjälp med smärtlindring, hudvård och psykosocialt stöd, eftersom sjukdomen ofta är mycket smärtsam. Undersköterskan ska även dokumentera förändringar och rapportera vid misstanke om komplikationer, särskilt om ögonen påverkas.