Övriga undersökningar (EKG, EEG, EMG, audiometri m.fl.)

Övriga undersökningar (EKG, EEG, EMG, audiometri m.fl.)

Syfte och betydelse
Förutom blodprov, bilddiagnostik och punktioner används en rad fysiologiska undersökningar för att mäta kroppens funktioner. Dessa ger information om hjärtats, hjärnans, musklernas och sinnesorganens tillstånd. Undersökningarna är ofta smärtfria och kan göras både på sjukhus och i öppenvård.

EKG (elektrokardiografi)
EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet via elektroder som fästs på bröstkorg, armar och ben. Resultatet visar hjärtrytm, retledningssystem och tecken på syrebrist eller infarkt. EKG används också för att följa effekten av läkemedel och behandlingar.

EEG (elektroencefalografi)
EEG mäter hjärnans elektriska aktivitet med elektroder fästa på skalpen. Det används vid utredning av epilepsi, hjärnskador, medvetslöshet eller andra neurologiska tillstånd.

EMG (elektromyografi)
EMG mäter musklernas elektriska aktivitet och nervsystemets signalöverföring till musklerna. Undersökningen används vid misstanke om nerv- och muskelsjukdomar, till exempel ALS eller perifer neuropati.

Audiometri
Audiometri används för att undersöka hörseln. Den kan visa graden av hörselnedsättning och ge underlag för behandling, exempelvis hörapparat. Andra hörseltester kan göras för att identifiera mellanöresjukdomar.

Andra undersökningar
Ytterligare fysiologiska metoder är till exempel spirometri (lungfunktion), arbetsprov (hjärtats förmåga vid belastning) och ultraljud av olika organ. Alla dessa undersökningar bidrar till att ge en mer komplett bild av kroppens funktion.

Dokumentation och uppföljning
Resultaten från undersökningarna tolkas av läkare, men vårdpersonal har en viktig roll i att förbereda, informera och stötta vårdtagaren. Observationer och eventuella reaktioner, såsom yrsel, obehag eller oro, dokumenteras i journalen.