Blodanalyser (ven-, artär- och kapillärprov)

Blodanalyser (ven-, artär- och kapillärprov)

Syfte och betydelse
Blodprov är en av de vanligaste metoderna för att utreda sjukdomar, följa sjukdomsförlopp och kontrollera effekten av behandlingar. Genom blodanalyser kan man få information om bland annat blodets celler, salter, hormoner, infektioner, blodsocker, lever- och njurfunktion.

Venprov
Det vanligaste blodprovet tas från en ven, oftast i armvecket. En stas sätts för att venen ska bli mer framträdande och blod samlas i provrör. Venprov används för en mängd olika analyser, bland annat blodstatus, elektrolyter, blodsocker och hormonnivåer.

Artärprov
Artärprov tas framför allt för att mäta blodgaser (syre, koldioxid och pH) och används ofta vid lungsjukdomar, intensivvård eller andra situationer där syresättning och syra-basbalans behöver följas. Provet tas vanligen i arteria radialis vid handleden och kräver särskild teknik.

Kapillärprov
Kapillärprov tas genom ett stick i fingret eller hälen (på spädbarn). En liten bloddroppe används för snabbanalys, till exempel blodsockermätning eller hemoglobinvärde (Hb). Detta är en enkel och snabb metod, men ger inte lika omfattande information som ett venprov.

Förberedelse och genomförande
Vid blodprovtagning är det viktigt att arbeta enligt basala hygienrutiner, informera vårdtagaren och se till att identiteten kontrolleras. Provmaterial ska märkas korrekt för att resultatet ska bli tillförlitligt. Vid ven- och artärprov krävs oftast sjuksköterskans kompetens, medan vård- och omsorgspersonal kan medverka vid kapillärprovtagning eller förberedelser.

Dokumentation och uppföljning
Tidpunkt för provtagning, typ av prov och vårdtagarens reaktion dokumenteras i journalen. Provsvaren analyseras av laboratorium, men observationer som blödning vid insticksstället eller yrsel efter provtagning ska rapporteras. Resultaten används som underlag för diagnos och behandling.