Cell- och vävnadsprover

Cell- och vävnadsprover

Syfte och betydelse
Cell- och vävnadsprover används för att upptäcka sjukliga förändringar på mikroskopisk nivå. De är centrala vid diagnostik av cancer, inflammationer, infektioner och andra sjukdomar där kroppens celler eller vävnader är förändrade. Genom dessa analyser kan läkare fastställa diagnoser, följa sjukdomsförlopp och utvärdera behandling.

Cellprover (cytologi)
Cellprover innebär att en mindre mängd celler tas från kroppens yta eller inre organ. Ett vanligt exempel är gynekologiska cellprov (”Pap-smear”), där celler från livmoderhalsen analyseras för att upptäcka cellförändringar som kan vara förstadier till cancer. Andra exempel är borstprov från luftvägarna eller urinvägarna.

Vävnadsprover (biopsi)
Vävnadsprover innebär att en liten bit vävnad avlägsnas för mikroskopisk undersökning. Provet kan tas med nål (nålpunktion), vid endoskopi eller genom kirurgi. Biopsier används ofta vid misstanke om tumörer, hudsjukdomar eller inflammatoriska processer.

Förberedelse och genomförande
Provtagningsmetoden varierar beroende på organ och frågeställning. Vid cellprov används ofta en borste eller spatel, medan vävnadsprov kräver särskild teknik och ibland lokalbedövning. Det är viktigt att informera vårdtagaren om syfte och tillvägagångssätt samt att följa basala hygienrutiner.

Dokumentation och uppföljning
Tidpunkt, provtyp och eventuella observationer dokumenteras i journalen. Provet skickas till laboratorium där patolog eller cytolog analyserar celler och vävnader. Resultaten används för diagnostik, behandlingsbeslut och uppföljning. Vårdpersonalens roll är ofta att förbereda, assistera och ge stöd till vårdtagaren.