Endoskopier

Endoskopier

Syfte och betydelse
Endoskopier är undersökningar där ett böjligt instrument med kamera förs in i kroppens hålrum eller organ för att kunna inspektera slemhinnor och vävnader. Metoden används både för diagnostik och behandling. Genom endoskopi kan sjukliga förändringar som inflammationer, blödningar, polyper eller tumörer upptäckas och ibland åtgärdas direkt under undersökningen.

Olika typer av endoskopier

• Gastroskopi: undersökning av matstrupe, magsäck och tolvfingertarm. Används vid symtom som magsmärtor, blod i avföringen eller misstanke om magsår.

• Koloskopi: undersökning av tjocktarmen. Används för att upptäcka polyper, cancer eller blödningar.

• Sigmoideoskopi: undersökning av änd- och nedre delen av tjocktarmen.

• Bronkoskopi: undersökning av luftvägarna för att utreda hosta, blödningar eller misstänkt tumör.

• Cystoskopi: undersökning av urinblåsan och urinröret.

• ERCP (endoskopisk retrograd cholangiopankreatikografi): kombination av endoskopi och röntgen för att undersöka gallgångar och bukspottkörtelgångar.

• Artroskopi: undersökning av leder, ofta knäleden, vid misstanke om skador eller inflammation.

Förberedelse och genomförande
Inför en endoskopi krävs ofta särskilda förberedelser, som fasta eller tarmtömning. Undersökningen kan upplevas obehaglig men sker oftast med lokalbedövning eller lugnande medel. Under endoskopin kan även prover tas (biopsi) eller mindre ingrepp utföras, exempelvis borttagning av polyper.

Dokumentation och uppföljning
Resultaten dokumenteras i journalen tillsammans med eventuella prover som tagits. Vårdpersonalens roll är att förbereda, informera och ge stöd under undersökningen samt observera och rapportera vårdtagarens reaktioner. Vid behov följs undersökningen upp med ytterligare behandling eller kontroller.