📄 Betydelsen av sysselsättning och aktivitet

Sysselsättning och aktivitet är avgörande för psykisk hälsa. För personer med psykisk ohälsa kan en vardag utan struktur, mening och sociala sammanhang leda till isolering och förvärrade symtom. Att ha en regelbunden aktivitet – vare sig det är arbete, studier, daglig verksamhet eller fritidsaktiviteter – kan bidra till ökad självkänsla, stabilitet och återhämtning.

Inom psykiatrin finns olika stödinsatser för att hjälpa personer att hitta en meningsfull sysselsättning. Undersköterskan har en viktig roll i att stötta och motivera patienter att delta i aktiviteter som kan förbättra deras psykiska välmående och sociala liv.

Hur påverkar sysselsättning den psykiska hälsan?

Forskning visar att sysselsättning har flera positiva effekter på personer med psykisk ohälsa:

✔ Struktur och rutiner – Hjälper individen att skapa en stabil vardag.
✔ Ökad självkänsla och mening – Att ha en uppgift eller ett mål kan stärka självförtroendet.
✔ Social gemenskap – Att träffa andra minskar risken för isolering och ensamhet.
✔ Fysisk aktivitet – Många aktiviteter innebär rörelse, vilket bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa.
✔ Bättre kognitiv funktion – Att vara aktiv stimulerar hjärnan och motverkar passivitet.

Personer med psykisk ohälsa kan ha olika behov och förmågor, vilket gör att sysselsättningen måste anpassas individuellt.

Vilka sysselsättningsmöjligheter finns?

Det finns flera sätt för personer med psykisk ohälsa att få en meningsfull vardag.

1. Daglig verksamhet

För personer som står långt från arbetsmarknaden erbjuder kommunen daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) eller SoL (Socialtjänstlagen).

Exempel på aktiviteter inom daglig verksamhet:

• Praktiska sysslor som snickeri, trädgårdsarbete eller textil.
• Sociala och kreativa aktiviteter såsom målning, musik eller matlagning.
• Stöd i att hantera vardagliga situationer och skapa rutiner.

Exempel:
Anders, 45 år, har schizofreni och går till en daglig verksamhet där han deltar i enklare arbete på ett café. Han uppskattar att ha en rutin och känna sig delaktig i samhället.

2. Arbetsrehabilitering

För personer som vill återgå till arbetslivet men behöver stöd finns arbetsrehabilitering, ofta i samarbete mellan psykiatrin, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Vanliga insatser:

• Arbetsprövning – testa arbete i anpassad form.
• Supported Employment – en metod där individen får stöd direkt på en arbetsplats.
• Anpassat arbete – arbete utifrån individens förmåga.

Exempel:
Sara, 32 år, har bipolär sjukdom och har varit sjukskriven länge. Genom arbetsrehabilitering får hon börja arbetsträna på ett kontor tre dagar i veckan, med stöd av en arbetscoach.

3. Studier med stöd

Många personer med psykisk ohälsa vill studera men behöver extra stöd för att klara av det.

• Stöd genom CSN och högskolor – extra anpassningar vid behov.
• Folkhögskolor med anpassade utbildningar – vissa skolor erbjuder mer flexibla studiemöjligheter.

Exempel:
Oskar, 22 år, har social fobi men vill studera. Han går en distanskurs på en folkhögskola där han får individanpassat stöd från en mentor.

4. Skyddade arbetsplatser och sociala företag

Vissa arbetsplatser är särskilt anpassade för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

• Skyddade arbetsplatser – arbetsplatser där individen får extra stöd och anpassningar.
• Sociala företag – verksamheter som anställer personer med funktionsnedsättningar och skapar anpassade arbetsmiljöer.

Exempel:
Linda, 39 år, har PTSD och arbetar på ett socialt företag som producerar återbrukade textiler. Hon får stöd av handledare och arbetar i sin egen takt.

Undersköterskans roll i att stötta sysselsättning

Undersköterskan har en viktig funktion i att hjälpa personer med psykisk ohälsa att hitta en aktivitet som passar deras behov och förmåga.

Så kan undersköterskan stötta patienten:

✔ Motivera och uppmuntra patienten att delta i aktiviteter.
✔ Hjälpa individen att hitta en sysselsättning som känns meningsfull.
✔ Skapa rutiner och struktur för att underlätta deltagandet.
✔ Fungera som en länk mellan patienten och arbetsmarknadsinsatser.
✔ Stödja individen i att våga ta steget till en mer aktiv vardag.

Exempel på undersköterskans roll i praktiken:

• Johan, undersköterska inom psykiatrin, följer med en patient till den dagliga verksamheten första gången för att skapa trygghet.
• Emma, undersköterska på ett boendestödsteam, hjälper en person att ansöka om arbetsrehabilitering.
• Daniel, undersköterska på ett HVB-hem, stöttar en patient i att hitta en studieväg som passar hens förmåga.

Undersköterskan är ofta den som ser individens möjligheter och kan ge stöd i att ta nästa steg mot en mer meningsfull tillvaro.