📄 Boendestöd och anpassade boenden

Att ha en trygg och fungerande bostad är en grundläggande förutsättning för välmående. För personer med psykisk ohälsa kan det dock vara en utmaning att klara vardagen på egen hand. Vissa kan bo självständigt med visst stöd, medan andra behöver en mer anpassad boendemiljö med personal närvarande.

Boendestöd och olika boendeformer inom psykiatrin syftar till att skapa stabilitet, struktur och självständighet i individens liv. Insatserna anpassas efter behov – från stöd i hemmet till boenden med personal dygnet runt.

Undersköterskan har en viktig roll i att ge stöd i vardagen, uppmuntra till självständighet och säkerställa att individen får rätt hjälp utifrån sina behov.

Vad är boendestöd och vem kan få det?

Boendestöd är en biståndsbedömd insats enligt Socialtjänstlagen (SoL) och riktar sig till personer som har svårt att hantera vardagliga sysslor på egen hand.

Boendestöd kan innefatta:

• Stöd i att planera och genomföra vardagliga sysslor (städning, tvätt, matlagning).
• Hjälp med att hantera ekonomi och myndighetskontakter.
• Stöd i att hålla rutiner och struktur i vardagen.
• Motiverande samtal och hjälp att delta i sociala aktiviteter.

Vem har rätt till boendestöd?

• Personer med psykisk ohälsa (exempelvis schizofreni, bipolär sjukdom, depression).
• Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autism).
• Personer som har svårt att klara sitt boende på grund av kognitiva svårigheter eller social isolering.

För att få boendestöd gör kommunen en biståndsbedömning, där socialtjänsten utreder behovet och beslutar om vilken typ av stöd som ska ges.

Olika boendeformer vid psykisk ohälsa

Beroende på behov kan personer med psykisk ohälsa bo på olika sätt. Kommunen ansvarar för boendestöd och anpassade boenden medan regionens psykiatri ansvarar för vårdinsatser.

1. Eget boende med boendestöd

Den vanligaste lösningen är att personen bor i egen lägenhet men får regelbundet stöd av boendestödjare. Detta passar personer som klarar det mesta själva men behöver hjälp med att skapa rutiner och struktur.

Exempel:
Lars, 32 år, har schizofreni och bor i en hyresrätt. Han får boendestöd två gånger i veckan för att få hjälp med att handla mat, hålla ordning i hemmet och hantera räkningar.

2. Träningslägenheter

För personer som behöver träna på att klara sig själv finns träningslägenheter. De fungerar som ett mellansteg mellan institutionsboende och ett helt självständigt liv.

Exempel:
Emma, 25 år, har bipolär sjukdom och har bott på ett stödboende. Hon har nu flyttat till en träningslägenhet där hon får stöd med att skapa rutiner för vardagen innan hon kan flytta till ett eget boende.

3. Stödboende

Stödboenden är till för personer som behöver mer omfattande stöd i vardagen men ändå kan ha en viss självständighet. Här finns personal tillgänglig vissa tider på dygnet.

Exempel:
Ahmed, 41 år, har en långvarig depression och har svårt att hantera sitt hem själv. Han bor i ett stödboende där personal hjälper honom att strukturera sin vardag och delta i sociala aktiviteter.

4. Särskilt boende (LSS, SoL, HVB-hem)

För personer med stora behov av stöd finns särskilda boenden där personal finns tillgänglig dygnet runt.

• LSS-boenden – För personer med neuropsykiatriska diagnoser och utvecklingsstörning.
• SoL-boenden – För personer med psykiska funktionsnedsättningar som inte omfattas av LSS.
• HVB-hem (hem för vård eller boende) – För personer som behöver omfattande stöd, ofta yngre vuxna med psykisk ohälsa.

Exempel:
Karin, 56 år, har schizofreni och bor i ett SoL-boende där personalen finns tillgänglig dygnet runt för att hjälpa henne med medicinering, personlig omvårdnad och sociala aktiviteter.

Undersköterskans roll inom boendestöd

Undersköterskan är en viktig del av det dagliga stödet för personer i olika boendelösningar. Det handlar inte bara om praktisk hjälp utan också om att vara en trygg och stabil kontakt för den som kämpar med sin psykiska hälsa.

Undersköterskans uppgifter kan inkludera:

✔ Hjälpa individen att skapa struktur och rutiner i vardagen.
✔ Ge stöd vid måltider, personlig hygien och medicinering.
✔ Stödja patienten i att hantera boendets krav (ekonomi, kontakter med myndigheter).
✔ Vara en stabil och trygg relation för att minska oro och isolering.
✔ Motivera till sociala aktiviteter och meningsfull sysselsättning.
✔ Dokumentera och rapportera förändringar i individens mående.

Exempel på undersköterskans roll i praktiken:

• Anna, undersköterska på ett stödboende, hjälper en patient med schizofreni att skapa rutiner för att ta sin medicin och gå på sina läkarbesök.
• Per, undersköterska inom hemtjänsten, stöttar en person med depression i att klara sin ekonomi genom att hjälpa till med räkningar och matinköp.

Undersköterskan är ofta den som ser förändringar i patientens hälsa först och kan flagga för behov av ökad eller förändrad hjälp.