📄 Samverkan mellan olika aktörer

Psykiatrisk vård och stödinsatser kräver samarbete mellan flera olika aktörer. Personer med psykisk ohälsa har ofta komplexa behov som sträcker sig över både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För att säkerställa en trygg och sammanhållen vård krävs ett välfungerande samarbete mellan kommun, region, arbetsmarknadsmyndigheter och frivilligorganisationer.

Undersköterskan har en viktig roll i att skapa kontinuitet och fungera som en bro mellan patienten och olika vård- och stödfunktioner.

Hur fungerar samarbetet mellan vård och socialtjänst?

Ansvarsfördelningen mellan kommunen och regionen kan ibland vara svår att överblicka. Grundläggande gäller följande:

• Kommunen ansvarar för boendestöd, sysselsättning och sociala insatser (SoL och LSS).
• Regionen (psykiatrin) ansvarar för medicinsk behandling, psykologisk vård och specialistpsykiatri.

Samordnad vårdplanering

När en patient skrivs ut från sjukhus efter psykiatrisk vård ska en samordnad vårdplanering genomföras för att säkerställa att personen får rätt stöd i hemmet.

Vid en vårdplanering deltar:
✔ Patienten och eventuellt anhöriga.
✔ Sjuksköterska och läkare från psykiatrin.
✔ Kommunens biståndshandläggare eller LSS-handläggare.
✔ Boendestödjare och/eller socialsekreterare.

Målet är att skapa en helhetslösning där medicinska, sociala och praktiska behov täcks.

Exempel:
Lisa, 27 år, har bipolär sjukdom och har vårdats inneliggande i psykiatrin. Vid utskrivningen deltar hennes boendestödjare, en psykiatrisjuksköterska och en biståndshandläggare i en samordnad vårdplanering. De bestämmer att Lisa ska få fortsatt medicinsk uppföljning av psykiatrin, samt utökat boendestöd för att hantera vardagen.

Exempel på teamarbete inom psykiatrin

För att ge patienten bästa möjliga stöd samverkar flera yrkesgrupper inom psykiatrin och socialtjänsten.

1. Specialistpsykiatrin och primärvården

• Specialistpsykiatrin hanterar komplexa diagnoser, exempelvis schizofreni och bipolär sjukdom.
• Primärvården ansvarar för lättare psykisk ohälsa, exempelvis depression och ångest.
• Vid samverkan kan en patient slussas mellan vårdnivåerna efter behov.

Exempel:
Ali, 42 år, har behandlats för en depression inom psykiatrin. Efter stabilisering flyttas han över till sin vårdcentral för fortsatt uppföljning av sin läkare och en kurator.

2. Socialtjänsten och psykiatrin

• Socialtjänsten ger boendestöd, sysselsättning och ekonomiskt bistånd.
• Psykiatrin ger medicinsk behandling, terapi och krisomhändertagande.

Exempel:
Karin, 54 år, har en schizofrenidiagnos och kan inte arbeta. Hon får aktivitetsersättning via Försäkringskassan, medicinsk uppföljning från psykiatrin och daglig verksamhet via kommunen.

3. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och psykiatrin

• Arbetsförmedlingen stödjer personer med psykisk ohälsa att återgå i arbete.
• Försäkringskassan ansvarar för sjukpenning, aktivitetsersättning och rehabilitering.
• Psykiatrin gör medicinska bedömningar och kan ge intyg för anpassat arbete.

Exempel:
Maria, 39 år, har haft flera djupa depressioner och har varit sjukskriven i tre år. Psykiatrin bedömer att hon kan börja arbetsträna, och genom samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan får hon stöd att testa arbete på deltid.

Undersköterskans roll i samverkan

Undersköterskan är ofta den som har mest direktkontakt med patienten och kan upptäcka när behovet av stöd förändras.

Så kan undersköterskan bidra till bättre samverkan:

✔ Rapportera förändringar i patientens tillstånd till sjuksköterskor och handläggare.
✔ Stödja patienten i att förstå och använda samhällets stödinsatser.
✔ Delta i vårdplanering och samordningsmöten för att ge en helhetsbild av patientens behov.
✔ Hjälpa patienten att hålla kontakt med olika vårdaktörer.

Exempel:

• Johan, undersköterska på ett stödboende, märker att en patient börjar isolera sig och missköta sin medicinering. Han rapporterar detta till psykiatrin och boendestödjaren.
• Emma, undersköterska inom boendestöd, hjälper en patient att fylla i ansökningar till socialtjänsten och Försäkringskassan.
• Daniel, undersköterska på en daglig verksamhet, ser att en patient visar intresse för arbete och tipsar en arbetskonsulent om möjligheten att börja arbetsträna.

Undersköterskan är en nyckelspelare i teamet och kan genom sin närhet till patienten bidra till att vården blir mer sammanhållen och individanpassad.