📄 Samarbete och kommunikation med anhöriga

Anhöriga spelar en viktig roll i vården och omsorgen av patienter och brukare. De kan vara en ovärderlig resurs men kan också själva vara i behov av stöd. Ett gott samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga skapar bättre vårdkvalitet, trygghet och en mer sammanhållen vård.

Som undersköterska har man ofta daglig kontakt med både patienter och deras närstående. Det är därför viktigt att kunna kommunicera på ett sätt som skapar förståelse, delaktighet och tillit, samtidigt som man respekterar patientens integritet och självbestämmande.

Anhörigas roll i vården

Anhöriga kan fylla flera olika funktioner i en patients vård och omsorg.

1. Anhöriga som stödresurs

Många anhöriga är en viktig del av patientens nätverk och kan:
✔ Hjälpa till med att hålla ordning på mediciner och vårdkontakter.
✔ Stödja patienten i vardagsrutiner och socialt liv.
✔ Vara en trygghet i situationer där patienten känner sig osäker.

Exempel:
Jonas, 65 år, har bipolär sjukdom och bor hemma. Hans fru hjälper honom att påminna om medicinering och följer med på läkarbesök.

2. Anhöriga som medvårdare

I vissa fall tar anhöriga en mer aktiv roll i vården, exempelvis genom att hjälpa till med personlig omvårdnad eller hantera patientens ekonomi.

Exempel:
Maria, 38 år, har en förälder med schizofreni. Hon sköter kontakten med psykiatrin och biståndshandläggaren för att säkerställa att hennes pappa får rätt stöd.

3. Anhöriga i kris

När en närstående insjuknar psykiskt kan det vara en chock för familj och vänner. Anhöriga kan uppleva sorg, frustration och maktlöshet. Vissa kan behöva stöd för att orka vara en del av patientens nätverk.

Exempel:
Emma, 22 år, har en lillebror som just fått en schizofrenidiagnos. Hon är rädd och orolig och behöver stöd för att förstå hans sjukdom.

Hur undersköterskan kommunicerar med anhöriga

Undersköterskan har en viktig roll i att bemöta, informera och skapa trygghet för anhöriga.

✔ Lyssna aktivt – Bekräfta deras oro och upplevelser.
✔ Ge saklig information – Förklara vårdrutiner och behandlingar på ett begripligt sätt.
✔ Respektera integritet och sekretess – Patienten bestämmer vilken information som får delas.
✔ Vara tydlig med gränser – Undvik att hamna i konflikter mellan patient och anhöriga.

Exempel:
Undersköterskan Daniel träffar en orolig mamma vars son vårdas inom psykiatrin. Han lyssnar på hennes frågor, förklarar hur vården fungerar och hänvisar henne vidare till kuratorn för ytterligare stöd.

Balansen mellan information och sekretess

En vanlig utmaning i kommunikationen med anhöriga är att hitta balansen mellan att:
✔ Ge anhöriga tillräcklig information för att de ska kunna vara ett stöd.
✔ Respektera patientens rätt till integritet och självbestämmande.

Patienten bestämmer vilken information som får delas, om hen inte har en god man eller förvaltare.

Exempel:
Lisa, 27 år, vårdas för svår depression. Hennes mamma vill ha information om hennes vård, men Lisa har bett vårdpersonalen att inte dela detaljer. Undersköterskan bekräftar mammans oro men kan inte ge detaljerad information utan Lisas samtycke.

Svåra samtal med anhöriga

Ibland kan det uppstå situationer där anhöriga är upprörda, rädda eller ifrågasätter vården. Då är det extra viktigt att undersköterskan:

✔ Håller sig lugn och lyssnar in anhörigas oro.
✔ Bemöter känslor med empati, utan att ta kritik personligt.
✔ Förklarar hur vården fungerar och hänvisar vidare vid behov.

Exempel:
Karin, undersköterska på en psykiatrisk avdelning, möter en pappa som är arg och frustrerad över att hans dotter inte får lämna avdelningen. Hon lyssnar på hans oro och förklarar att behandlande läkare har gjort en medicinsk bedömning. Hon erbjuder honom ett samtal med läkaren för att diskutera vidare.

Undersköterskans roll i samarbetet med anhöriga

Undersköterskan är ofta den som skapar en trygg länk mellan patienten, vården och de anhöriga.

✔ Skapa trygghet och tillit i kontakten med anhöriga.
✔ Stötta anhöriga genom information och vägledning.
✔ Hjälpa till att tydliggöra vårdens gränser och sekretessregler.
✔ Vara en brygga mellan anhöriga och vårdteamet.

Exempel:
Emma, undersköterska på ett LSS-boende, hjälper en mamma att förstå hur hennes vuxna son får stöd i sin vardag. Hon bjuder in henne till ett samtal med personalen för att skapa en trygg dialog.